Snuskbibel speglar språkets skuggsida
Bengt G. Dagrin (Carlsson bokförlag)
Orpon? Jodå. Dolme? Visst. Pastejkök? Självklart. Böghög? Check. Jäsiken? Naturligtvis. Trots en rejäl funderare över vilka svordomar och könsord som sedan länge vilar i minnets skräpkammare lyckas Bengt G. Dagrin – självutnämnd maledictolog – pricka in varenda en av dem i Stora fula ordboken. Den femte utgåvan av denna snuskbibel samlar över 18 000 ord där de flesta kan få läsaren att rodna eller kippa efter andan.
Allt som ryms mellan de hudrosa pärmarna kan dock inte stämplas som fult språk. Ord som betongsvenska och kaninkokerska har möjligen lågt stilvärde, men känns lite malplacerade i bombardemanget av synonymer till kuk, fitta och samlag.
Stora fula ordboken är imponerande omfångsrik och sätter luppen över språkets skuggsida. I vilka sammanhang det kan sväras och könsordas går förstås att diskutera, men det går knappast att döma ut ett språk som innehåller allt från tunnelbanekärlek och kladderöv till kompromisspiss och krufs som torftigt och fantasilöst.
