När engelskan skiner igenom

Svenskan går bananer Alexander Katourgi (Lys förlag) [https://spraktidningen.se/sites/default/files/styles/large/public/ST200774_0.jpg?itok=mkfEZimw]

Text:

Du ser fantastisk ut! När jag läser en sådan mening i en roman blir jag plötsligt medveten om att den är översatt från engelska; jag skulle själv aldrig säga så. Vad snygg du är! är en bättre översättning av You look great, tänker jag lite förnumstigt.

Nu har språkvetaren och översättaren Alexander Katourgi späckat en hel bok med liknande ”översättningar som syns”. Han kallar det för översättningssvenska, det vill säga översättningar ”ord för ord” i stället för ”tanke för tanke”. Han framhåller dock att sådana synliga översättningar inte alltid är dåliga i sig, men de kan dra fokus ifrån budskapet.

Insprängt i den löpande texten – ungefär på varannan sida – listar Alexander Katourgi uttryck och meningar på översättningssvenska som han har samlat på sig under sitt yrkesliv. Under varje exempel finns ett förslag på så kallad idiomatisk svensk översättning i fetstil, som här:

Vilken underbar dag för att simma.
Vilket badväder.

Jag är kall.
Jag fryser.

Öppna den jävla dörren!
Öppna dörrjäveln!

Det är svårt att inte bläddra bland de omfattande listorna, skratta åt vissa exempel, hålla med om de svenska förslagen ibland, och ibland tänka: ”Men vad är det för fel med det där då?” Troligen är vi så indränkta i engelskan att vi både accepterar och använder ”översättningssvenska” till vardags. Och ju yngre vi är, desto mer naturligt är det kanske för oss att acceptera sådant som Det låter som en plan i stället för Det låter bra eller Det gjorde min dag i stället för Jag blev glad. Både språket och språkbrukarna förändras, och inlånade uttryck, från alla möjliga språk, har vi ju alltid haft.

Men den som bara läser listorna och inte tar del av brödtexten missar många poänger. Alexander Katourgi ger oss en tänkvärd inblick i en översättares vardag. Han introducerar bland annat begreppet lokalisering, alltså att originaltextens (källtextens) kultur ska anpassas till måltextens. Kulturella referenser som skogsmulle, vabba, flourtant och fredagsmys är nästintill omöjliga att överföra till ett annat språk. Ibland får de helt enkelt stå kvar, för att fånga något av ”det exotiska” i kulturen.

Av samma anledning har både översättningssvenska och anglicismer (”engelska influenser som har fått lite starkare fäste”) också en plats, även i de bästa översättningarna, menar Alexander Katourgi. Det viktiga är att vara medveten om dem – och alltid överväga alternativen.

Det är otaliga aspekter som ska fångas i en översättning. Inte bara orden, fraserna och meningarna, utan hela sammanhanget: stilen, genren, berättelsen. En myndighetstext skiljer sig från en roman. Fakta är annat än fiktion.

Alexander Katourgi skriver rättframt, roligt och sätter läsarens tankar i spinn. På vägen ger han lättsamma lektioner i språkvetenskap och språkhistoria. Och, som han framhåller, det finns aldrig bara ett rätt. Språket slingrar sig ständigt.