Ett fönster mellan Sverige och Kina

Det är lätt att tro att ordböcker som bärare av mänsklig kunskap har sin framtid bakom sig. I dag finns det många lättillgängliga alternativ på några klicks avstånd på nätet.

För vissa bruk, ja. Men inte alla.

Nätresurser förslår inte långt när vi vill veta mer exakt hur ett ord kan översättas och hur det används.

Då är det glädjande att hålla Norstedts kinesisk-svenska ordbok i sin hand: den första­ större kinesisk-svenska ordboken för svenskt bruk. Den omfattar 58 000 ord, fraser och konstruktioner, med uttals­angivelser. Hur väl ordboken täcker ordförrådet går förstås först att bedöma över tid och bruk, men stickprov ger an­ledning att tro på ord­bokens användbarhet. Den är behagligt formgiven, lättläst och överskådlig, och den kommer­ att bli ett användbart hjälp­medel för varje kinesisk­intresserad svensk!

Tidigare har svenskar som studerar kinesiska varit hänvisade till ordböcker mellan kinesiska och engelska eller andra språk för att få ord och tecken förklarade.

För Språktidningens läsare behöver det förstås inte betonas hur viktigt det är att det öppnas ett fönster mellan de kinesiska och svenska språken. Det kan tyckas märkligt att vi inte har kommit hit tidigare, trots Sveriges långa tradition av sinologi. Detta ordboks­arbete har dock sträckt sig över ett tjugotal år och ett antal akademiska forskningsprojekt.

En inte alltför vågad gissning är att ordböcker på papper inte kommer att vara det huvudsakliga sättet att komma åt ord och fraser i framtiden. Ordböckerna måste numera vara ständigt aktuella och lättåtkomliga. Innehållet­ i dem kommer att kunna skördas direkt ur text, mer eller mindre automatiskt.

Men redaktionella och sakkunniga ordböcker och lexikon kommer ändå alltid att spela en viktig roll – speciellt när höga kvalitetskrav, standardspråk, fackspråk eller inlärning står  i fokus. Och snart kommer även denna ordbok ut i digital upplaga. Det blir spännande att se hur den kommer att fungera.

På sikt blir det en intressant affärsmässig utmaning för förlag och ordboksredaktörer att reda ut hur innehållet i digitala ordböcker bäst distribueras till de läsare och skribenter som mest behöver dem. Via nät eller appar? Via abonnemang eller köp?

Vi som använder ordböcker  i vårt arbete, och som dessutom vill bidra till innehållet i framtida ordböcker, vill se fler verk av den här digniteten.