En lektion i MOD och tålamod

Text:

Bild: Istockphoto

Läsvärt: Att skriva en deckare av Elizabeth George (Norstedts)

Konst är sällan enbart resultatet av en impuls att skapa något. I botten finns ofta ett gediget hantverkskunnande. Glasblåsarens första försök blir knappast ett mästerverk. Målarens första penseldrag skriver undantagsvis in sig i konsthistorien. Och författarens första rader befinner sig i regel långt ifrån klassikerstatus.

Elizabeth George debuterade 1988. Sedan dess har hon skrivit drygt tjugo kriminalromaner. I Att skriva en deckare berättar Elizabeth George om hur hon jublade när hon fick veta att ett förlag ville ge ut hennes första manus. Men hon konstaterar också att beskedet egentligen bara var början på en lång process.

Hon är amerikan, men placerade sina berättelser i brittiska miljöer. Redaktören återkom efter utgivningsbeslutet med en lång lista på saker som behövde åtgärdas i manuset: Karaktärerna saknade djup och de drev inte intrigen framåt. Miljöbeskrivningarna var tunna och det var därför uppenbart att hon skrev om platser som hon inte kände till.

När Elizabeth George hade betat av samtliga punkter på listan hade manuset svällt med 100 sidor.

Hennes främsta råd till blivande författare är att de inte ska vara rädda för den tomma sidan. Det bästa sättet att hantera rädslan är gedigna förberedelser. Det var också så hon lärde sig att inte göra om misstagen från det första manuset.

”Hennes främsta råd till blivande författare är att de inte ska vara rädda för den tomma sidan”

Förberedelserna är en avgörande del av hantverket. De fungerar som grund för de kreativa impulserna. Bli romanfigurernas psykolog, bästis, fiende, syskon och skyddsängel. Promenera på samma gator som de, kliv in i deras värld – och lämna den inte förrän manuset är färdigt.

I Att skriva en deckare låter Elizabeth George läsaren följa arbetet med den egna romanen Stråk av rött. Hon analyserar och kommenterar persongalleri, struktur, dramaturgi, dialoger, platsbeskrivningar och intriger. Hon diskuterar perspektiv, kontraster och symbolik. Hon tar med läsaren på sina egna researchresor och berättar om hur hon använder materialet i boken.

För den som inte är rädd för den tomma sidan inkluderar Elizabeth George en rad övningar. Syftet är att utveckla hantverksskickligheten – och på så sätt skapa förutsättningar för kreativitet och konst.