Arvet efter en språkpionjär

Kurs i allmän lingvistik, Ferdinand de Saussure (Arkiv förlag)

Text: Anders Svensson

Få språkvetare har varit så inflytelserika som Ferdinand de Saussure (1857–1913). Bland hans viktigaste bidrag till den moderna lingvistiken finns insikten om att förhållandet mellan ord och betydelse i regel är arbiträrt, ’godtyckligt’. Kombinationen av språkljuden/bokstäverna h-u-n-d har alltså inget samband med det djur som den betecknar. På den tiden var det ingen självklar slutsats.

Ferdinand de Saussure ägnade mer tid åt att undervisa än att skriva ner sina teorier. I stället var det några av hans studenter vid universitetet i Genève som efter hans död gav ut en bok med hans föreläsningar. Boken, som därför fick namnet Kurs i allmän lingvistik, är baserad på studenternas anteckningar.

Nu utkommer den på svenska för första gången sedan 1970. I förordet konstaterar semiotikprofessorn Göran Sonesson att de Saussures teorier har snappats upp av tänkare som Roland Barthes och Michel Foucault. Åtminstone i den bemärkelsen lever arvet kvar än i dag.