Vilse i vegetationen

Facktermer är en snårskog, inte alls den välansade rabatt man skulle förvänta sig. Jag är just i färd med att vänja mig vid en ny dator, med ny Windowsversion bevars, och får anledning att grubbla över datorbranschens terminologi.

Åtskilliga pc-användare lär känna igen sig i den begreppsförvirrade värld som uppenbarar sig när man ska göra nya inställningar, hitta rätt bland rubriker och listor där den mest ologiska oordning råder. Varför döljer sig ”skriv ut” under ”arkiv”, och diakritiska tecken under ”symboler”? Vad betyder ”vy” och ”visa” och ”enhet”? Ordens undanglidande mångtydighet kunde inte illustreras tydligare.

elektronikens värld torde ha sin totala motsats i växtriket – snårskogar och rabatter och allsköns vegetation som borde vara svårare att språkligt klassificera i sin levande, föränderliga variationsrikedom. Men se, där finns ett system.

I början av 1980-talet översatte jag en novellsamling som utspelar sig i Louisiana, en för mig främmande trakt – det hör ju till översättarens privilegier att få resa runt i världen och bekanta sig med okända miljöer. Boken är skriven av Ellen Gilchrist och bär den ironiska titeln I de ljuva drömmarnas land (In the land of dreamy dreams). En av berättelserna slutar i en drömsk, surrealistisk scen, där en pojke hoppar ut från en balkong och ner i ett träd, en crepe myrtle. Han kastar sig mellan grenarna och faller till marken, bekransad av trädets rosa blommor, varpå han mirakulöst lyfter, flyger tillbaka upp genom trädet och svävar till väders. En överraskande absurd upplösning på en historia om två pojkars vänskap över klassgränserna.

Crepe myrtle hade jag aldrig hört talas om, och eftersom jag inte hittade det i något lexikon ringde jag Naturhistoriska riksmuseet och frågade efter det svenska namnet. Lagerstroemia blev svaret. Släktet är uppkallat efter Linnés vän Magnus von Lagerström, direktör för Ostindiska kompaniet.

Hoppsan. Med all respekt för vetenskapen, skulle inte detta latiniserade svenska namn verka väldigt malplacerat i en poetisk skildring förlagd till New Orleans? Det var i alla fall vad jag fruktade. Och visst, den jourhavande biologen gav mig tillåtelse att använda krusmyrten i stället, trots att det egentligen inte är någon myrtenväxt. Påhittat men bättre.

Ibland måste strävan efter det korrekta stryka på foten, av hänsyn till sammanhanget, och då förslår varken nätet eller de mest systematiska fackordlistor; då krävs direktkontakt med kloka experter som har förståelse för översättarens dilemma. Ingenting går upp mot ett personligt samtal. IRL.

Kerstin Gustafsson är översättare från engelska till svenska.