Reklam som vill leka och provocera
Ordlekar, ordvitsar och humor är andra vanliga ingredienser i namnen på veganska produkter.
Bild: Kajsa Göransson
Stöka om, sticka ut och stampa in revir. I kampen om konsumenterna är det retsamma ett grepp för att försöka bryta det inrutade. It’s like milk but made for humans är till exempel en slogan som Oatly använt för att marknadsföra havredrycker i många av världens länder. Avsikten var förstås att beskriva företaget som en uppstickare som utmanade traditioner som gjort sig förtjänta av att förpassas till historieböckerna. När mejeribranschen gjorde budskapet till en rättssak borgade det för ytterligare uppmärksamhet.
Såväl lekfullheten som provokationen hör till genren. När vegetariska och veganska produkter lanseras riktas udden ständigt mot animaliska motsvarigheter. Ofta är det djurhållning, klimatpåverkan och hälsoeffekter som lyfts fram i reklamen. Men engelskan i sig är också ett vanligt grepp. Kanske anses den representera en modernitet som symboliserar ett brott även mot normer i butikshyllorna.
För Oatly är det enbart engelska som gäller i marknadsföringen. Enda undantaget är Island där lagen kräver att reklam som är riktad mot isländska konsumenter ska vara på just isländska. Efter några veckors debatt byttes budskapet i annonserna till Eins og mjólk en gerð fyrir fólk, ’Som mjölk men gjort för människor’.
Men det är inte bara Oatly som skapar diskussion. När ett svenskt företag med en kändiskock som draghjälp lanserade köttfria köttbullar var det många som reagerade. Vissa hävdade att det var en logisk omöjlighet att göra köttbullar utan kött. Andra ansåg i stället att det som användes och smakade som köttbullar också kunde kallas det – trots att dom var fria från animalier.
Ordlekar, ordvitsar och humor är andra vanliga ingredienser i namnen på vegetariska och veganska produkter. I den här artikeln gräver vi vidare i allt från fuskpinnar och fejkon till haviar och chörizo.
”Vilka är orden som fångar Gudrun Schyman och drottning Silvia?”
Välkommen Rachel Mohlin som nu debuterar som skribent i Språktidningen! I sin första krönika berättar hon om hur hon lyssnar, läser och lär när hon imiterar kända svenskar. Vad är det till exempel som får både tal och röst att kännas så där genuint lillbabska? Och vilka är orden som fångar Gudrun Schyman och drottning Silvia?
Imitatör, skådespelare, författare och regissör är bara några av alla Rachel Mohlins titlar. I höst är hon dessutom programledare för Snacka om språk som har premiär den 20 augusti i SVT1 och på UR Play. Du kan läsa mer om programmet – där även undertecknad dyker upp i några avsnitt – i den här artikeln.
Trevlig läsning!
Stöka om, sticka ut och stampa in revir. I kampen om konsumenterna är det retsamma ett grepp för att försöka bryta det inrutade. It’s like milk but made for humans är till exempel en slogan som Oatly använt för att marknadsföra havredrycker i många av världens länder. Avsikten var förstås att beskriva företaget som en uppstickare som utmanade traditioner som gjort sig förtjänta av att förpassas till historieböckerna. När mejeribranschen gjorde budskapet till en rättssak borgade det för ytterligare uppmärksamhet.
Såväl lekfullheten som provokationen hör till genren. När vegetariska och veganska produkter lanseras riktas udden ständigt mot animaliska motsvarigheter. Ofta är det djurhållning, klimatpåverkan och hälsoeffekter som lyfts fram i reklamen. Men engelskan i sig är också ett vanligt grepp. Kanske anses den representera en modernitet som symboliserar ett brott även mot normer i butikshyllorna.
För Oatly är det enbart engelska som gäller i marknadsföringen. Enda undantaget är Island där lagen kräver att reklam som är riktad mot isländska konsumenter ska vara på just isländska. Efter några veckors debatt byttes budskapet i annonserna till Eins og mjólk en gerð fyrir fólk, ’Som mjölk men gjort för människor’.
Men det är inte bara Oatly som skapar diskussion. När ett svenskt företag med en kändiskock som draghjälp lanserade köttfria köttbullar var det många som reagerade. Vissa hävdade att det var en logisk omöjlighet att göra köttbullar utan kött. Andra ansåg i stället att det som användes och smakade som köttbullar också kunde kallas det – trots att dom var fria från animalier.
Ordlekar, ordvitsar och humor är andra vanliga ingredienser i namnen på vegetariska och veganska produkter. I den här artikeln gräver vi vidare i allt från fuskpinnar och fejkon till haviar och chörizo.
”Vilka är orden som fångar Gudrun Schyman och drottning Silvia?”
Välkommen Rachel Mohlin som nu debuterar som skribent i Språktidningen! I sin första krönika berättar hon om hur hon lyssnar, läser och lär när hon imiterar kända svenskar. Vad är det till exempel som får både tal och röst att kännas så där genuint lillbabska? Och vilka är orden som fångar Gudrun Schyman och drottning Silvia?
Imitatör, skådespelare, författare och regissör är bara några av alla Rachel Mohlins titlar. I höst är hon dessutom programledare för Snacka om språk som har premiär den 20 augusti i SVT1 och på UR Play. Du kan läsa mer om programmet – där även undertecknad dyker upp i några avsnitt – i den här artikeln.
Trevlig läsning!
