Knappt kan aldrig vara neutralt

Text: Catharina Grünbaum

Vi språkvårdare betraktas på sina håll som svenska språkets sanna fiender, värre än de som bara av okunnighet eller tanklöshet misshandlar det. Vi har nämligen en ställning, och denna ställning skulle vi missbruka genom att auktoritativt godkänna en massa otyg som bidrar till språkets förfall, ja rent av ”allt”. Därigenom skulle vi göra språkvården inte bara meningslös utan även direkt skadlig.

Nu räcker det med att gå in på Språkrådets hemsida för att konstatera att där finns mängder av tydliga rekommendationer och avrådanden, och Språkriktighetsboken ger också klara besked i en rad fall där aspekten är ”rätt eller fel”.

Men det är också så att i de flesta kontroversiella språkfrågor är det inte fråga om något tydligt rätt eller fel. Det är därför de är kontroversiella.

De språkfrågor som väcker känslor är också förankrade i sin tid. Mycket av vad som var fel eller störande i går passerar i dag, även hos dem som utnämner sig till språkpoliser.

På 1970-talet ägnade vi oss på Svenska språknämnden (som Språkrådet hette då) åt att ideligen upplysa indignerade språkbrukare om att det inte var någon dödssynd att skriva ur en synpunkt, ur grammatisk synpunkt (den frasen kan man hitta till och med hos den logikälskande Erik Wellander), även om från en synpunkt var att föredra som mer logiskt, om man nu skulle visualisera uttrycket.

I dag är det få som retar upp sig på ur en synpunkt eller ens ifrågasätter konstruktionen.

Det här är bara ett exempel på hur språkfrågorna ändras med tiden.

Till dem som inte tror det kan jag också säga att dagens språkvårdare fortfarande håller på skillnaden mellan var och vart, anser att det i vårdat skriftspråk ska heta större än jag och säger att även om innan onsdag är lika språkriktigt som före onsdag så har inte före du kommer (med före som konjunktion) nått denna status.

Men vi vet också att själva svenska språket inte tar nämnvärd skada av vart är du eller större än mig eller före du kommer – andra språk lever med motsvarande drag som helt korrekta och klarar sig fint.

Finns det då ingen enskild språkfråga som just jag som språkvårdare verkligen är beredd att slåss för?

Åjo, det finns en hel rad, tro inte annat, men av dem finner jag en särdeles angelägen, nämligen skillnaden mellan knappt och nästan. Och den tillhör inte den beridna språkpolisens käpphästar.

Det borde den.

Knapp har innebörden ’otillräcklig’, ’inte fullt’, ’mindre än väntat’, ’i minsta laget’,’nästan inte’, och det förekommer som adjektiv och adverb i så många konstellationer att den betydelsen borde vara ohotad: ha knappt med pengar, en knapp halvliter rymdes i flaskan, leva under knappa omständigheter, jag fick knappt ett tack för besväret, det var allt lite knappt tilltaget, knappt kunna tro sina öron, knappt hade jag öppnat dörren förrän ...

Ändå använder allt fler språkbrukare knappt i den helt neutrala betydelsen ’strax under’: Vd:n har haft en årslön på knappt 16 miljoner kronor (närmare bestämt 15,8). Hon har en knapp mil att gå till busshållplatsen.

Om språkbruket nu vore enhetligt och alla vore överens om att knappt står för ett värderingsfritt ’inte fullt’, ’strax under’ vore det inget problem. Men den traditionella betydelsen är just att något inte bara är mindre än sifferuppgiften utan också mindre än väntat, önskat, vanligt eller lämpligt. Med knapp, knappt följer en underförstådd kommentar: vd:n med de knappt 16 miljonerna är underbetald, stackars sate, och den som har fått traska en knapp mil till busshållplatsen har inget att beklaga sig över.

Det riktigt besvärande är att man som läsare eller lyssnare numera inte vet vad som läggs i knappt. Avtalsförhandlingen som resulterat i en höjning med knappt 4,7 procent (4,67) – har den gett arbetstagarna mycket eller litet? En demonstration med knappt en halv miljon deltagare – är den verkligen en flopp?

Om språkbruket hölle sig till den gängse fördelningen mellan knappt och nästan skulle åtskillig förvirring kunna undvikas: Vinsten blev knappt 150 miljoner (mindre än väntat), vinsten blev nästan (nära nog) 150 miljoner (mer än väntat). Det är en knapp mil till busshållplatsen (inget att tala om, på andra håll är det mycket mer), det är nästan en mil till busshållplatsen (en rejäl sträcka).

Och om man vill uttrycka sig neutralt? Då har vi ’strax intill’, ’strax under’, ’inte fullt’: Vd:n har haft strax under 16 miljoner i årslön.

För oss som livet igenom försörjt oss som språkvårdare är det trots allt rimligare att tänka att vd:n med sina 15,8 haft nästan 16 miljoner.

Catharina Grünbaum är språkvårdare och skribent.