HON fick en röst i politiken
Då ljöd kvinnornas språk i talarstolen.
Bild: Saga Bergebo
I sin berömda essä Ett eget rum fantiserar Virginia Woolf ihop en syster till William Shakespeare: Judith. Fast Judith var precis lika begåvad som sin bror fick hon ingen möjlighet att utveckla sin talang. I stället för skrivande tvingades hon ägna sig åt hushållsgöromål. Hon rymde till London, precis som sin bror, men där blev hon utskrattad och utnyttjad. Till slut tog hon livet av sig.
Den där historien får mig att tänka på syskonen Cederschiöld. Låt oss börja med brodern, den i språkvetarkretsar välkända Gustaf Cederschiöld.
När kvinnorna för ett drygt sekel sedan krävde rösträtt var motståndet hårt och segt. Ett vanligt motargument var att de saknade förmåga att delta i det politiska livet. Gustaf Cederschiöld gav ett språkligt perspektiv på denna förmåga. Språkvetenskapen hade dittills lagt mycket möda på att beskriva språkets grammatik, dialekter och litterära genrer. Men ingen hade ännu vågat sig på äventyret att beskriva kvinnornas språk. Detta märkliga tungomål, så till synes likt männens, men samtidigt så sällsamt annorlunda! 1899 hade Gustaf samlat sina viktigaste iakttagelser i en vetenskaplig essä med titeln Kvinnospråk.
En framträdande egenskap hos kvinnan, menade han, var att hon, till skillnad från mannen, var känslostyrd. Mannen är logisk och förnuftig, kvinnan alltid upptagen av att känna. Detta gör att hon inte klarar av att vänta på sin tur att tala, att hon glömmer bort vad hon ska säga eller övermannas av blyghet. Dessutom kan hon använda gråt som argument och rentav svimma eller få hysteriska anfall. Kvinnor i grupp pratar helt obesvärat i mun på varandra.
”Mannen är logisk och förnuftig,
kvinnan alltid upptagen av att känna”
Vilket kaos skulle det inte bli i riksdagens kammare, ifall de pladdriga, känslostyrda kvinnorna släpptes dit in! När de nu inte kunde, som Gustaf uttryckte det, ”foga sig i en ordentlig diskussions parlamentariska former”.
Gustafs syster Maria Cederschiöld var sju år yngre än sin bror. Som en av de första kvinnorna i Sverige hade hon tagit studentexamen. Men även om hon var begåvad, och universiteten just hade öppnats för kvinnor, fick hon inte läsa vidare.