Hal som en ål

Den mystiska ålen har ett lika mystiskt namn.

Text: Bo Bergman

Om ålens hemlighetsfulla liv och leverne kan man läsa i Patrik Svenssons bok Ålevangeliet. Men också fisknamnets ursprung är dunkelt. Det finns i alla de germanska språken: ål, eel, Aal, áll, ál(l)ur, och kanske är det en germansk nybildning – eller möjligen är det från början samma ål, Ahle, awl som betyder ’sylformigt verktyg, pryl’ och som ibland förts tillbaka till sanskrits ara, ’tagg, sporre, pik’.

Fisknamnet ingår i till exempel potatisål, där ål betyder ’rundmask, trådmask, nematod’ – jämför med engelskans eelworm och nederländskans aalwurm om nematod, en ålliknande mask. Tyskan kan kalla trådmasken Älchen, ’liten ål’.

Obesläktat med fisken är ål i betydelsen ’grodd (på potatis, säd); skott’. Det kan eventuellt höra ihop med angel, ’metkrok, hake’.

Svenskan har ytterligare några ål-ord med oklart ursprung. De betyder, eller har kunnat betyda, ’färgstrimma eller rand (på djurs rygg); jordremsa’; ’höjdsträckning, ås’; ’veck (på kläder)’ och ’spelmark’. Ål- med olika betydelser ingår också i många bebyggelse- och naturnamn.

Avslutningsvis några okvädinsord med fisken: ål(a)rens och ålhuvud (ålahued, ålahoe), ’dumskalle’. I Norstedts svenska slangordbok sägs ål dessutom kunna betyda ’penis’ och ’elak, otrevlig person’.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.