Vi tittar närmare på fyra nya ord

1) klanröstning

Klanröstning är när en grupp röstar på ett visst parti.

Den eventuella förekomsten av klanröstning blev föremål för debatt efter valet. Somliga debattörer hävdade att det fanns tydliga tecken på att vissa etniska grupper närmast enhälligt röstade på vissa partier. Andra ansåg att det snarare rörde sig om ett gammalt fenomen, som i praktiken var synonymt med klassröstning, alltså att det finns en stark koppling mellan partisympatier och samhällsklasser.

Sofie Löwenmark tog upp diskussionen i en artikel i Expressen: ”Skärmdumpar med resultat från enskilda valdistrikt har skickats runt som ett förment bevis på klanröstning. Det är bara fördomsfullt. Klanröstning kännetecknas snarare av att olika etniska grupper röstar på olika partier – inte att en stor majoritet i ett mångkulturellt område röstar likadant.”

2) mandatpingis

I mandatpingis studsar mandaten fram och tillbaka.

I höstens riksdagsval var det några få röster som avgjorde vilket block som skulle bli störst. Många följde rösträkningen med spänning, eftersom små förändringar kunde få stora konsekvenser för möjligheterna att bilda regering. I slutskedet studsade de sista mandaten mellan olika partier. Sveriges Radio kallade fenomenet mandatpingis – och ordet snappades upp av bland annat Östra Småland: ”Eftersom det är så jämnt i sluträkningen av rösterna så åkte enligt nyhetsrapporteringen på onsdagen mandat fram och tillbaka. ’Mandatpingis’ kallades det fyndigt för.”

3) bokashi

Bokashi är ett alternativ till traditionell kompostering.

Den japanska tekniken bokashi växer i popularitet i Sverige. Ofta beskrivs den som ett alternativ till traditionell kompostering. Matrester och annat hushållsavfall läggs i en hink och varvas med bokashiströ. När processen är klar kan resterna användas som gödning. Allers beskriver tekniken: ”Bokashi är en japansk metod som blivit populär i västvärlden. Det speciella är att avfallet fermenteras i stället för förmultnar. Genom att tillsätta så kallade effektiva mikroorganismer (EM), en unik blandning av olika mikroorganismer som finns i naturen, kommer fermenteringen igång.”

4) klimatpositiv

Den som är klimatpositiv bidrar till att minska utsläppen.

Åtskilliga företag, kommuner och andra strävar efter att vara klimatneutrala. I praktiken betyder det att de kompenserar för alla utsläpp. Men en klimatpositiv verksamhet går ett steg längre genom att till exempel plantera mer träd än vad som behövs för att binda de utsläpp som skapas. Svenska Dagbladet berättar om hur Uppsala kommun, i samarbete med bland annat universitet och näringsliv, vill främja hållbar utveckling: ”Tillsammans samverkar de mot ett fossilfritt och förnybart Uppsala 2030 och en klimatpositiv kommun 2050.”