Vi tittar närmare på fyra nya ord
1. PYRAMIDMATTA Pyramidmattor gör det svårare att gena över järnvägsspår. Varje år beräknas de förseningar som uppstår när personer tar en genväg över järnvägsspår att kosta samhället 80 miljoner kronor. Olycksrisken gör att tågtrafiken måste stå still tills spåren är fria. För att minska problemen görs nu försök med pyramidmattor. Sveriges Radio beskriver hur de fungerar: ”I försöket lades pyramidmattor ut på sex platser i landet. Mattorna liknar en äggkartong, de är gjorda av återvunna bildäck och täckta av omkring 1,5 decimeter höga pyramider, och är alltså svåra att gå på.” 2. KAROSHI Den som dör genom karoshi arbetar ihjäl sig. Varje år dör tusentals japaner av överansträngning på jobbet. Sådana dödsfall kallas karoshi. Orsaken till att fenomenet blivit så utbrett är arbetsgivare som ställer höga krav och en företagskultur som bygger på extrem lojalitet. Dagens Nyheter berättar att olika dödsorsaker kan betraktas som karoshi: ”För att ett dödsfall ska klassas som karoshi krävs att det uppfyller vissa kriterier: dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom på grund av överarbete och självmord på grund av mental stress orsakad av för mycket arbete.” 3. TEMSNING Temsning blir allt vanligare som verktyg i brottsutredningar. Information från mobiltelefoner har ofta stor betydelse när brott utreds. Om telefonen inte är avstängd kopplar den upp sig mot master även när den inte är i bruk. Med hjälp av temsning kan den visa hur bäraren rör sig. Expressen rapporterar om hur tekniken använts i en uppmärksammad rättegång: ”I augusti utfördes en ny så kallad temsning av sommarstugefastigheten och den närliggande miljön. Metoden innebär att man går igenom bit för bit av platsen för att avgöra vilken mobilmast en telefon kopplar upp sig till utifrån vilken position man befinner sig på.” 4. GENSAX Gensax gör det möjligt att dopa sig genom att ändra arvsmassan. Inför vinter-OS i Sydkorea förbjöds gensax. Metoden, som har det vetenskapliga namnet Crispr/Cas9, kan användas för att modifiera arvsmassa. Det rör sig alltså om ett slags gendopning. Den som gendopar sig kan tillföra en gen som får kroppen att producera mer av ett visst ämne – vilket i sin tur kan öka prestationsförmågan. Innan förbudet infördes skrev Aftonbladet om metodens ursprung: ”Tekniken är tänkt att revolutionera världens sjukvård. Nu varnar ledande experter för att den så kallade gensaxen blir fuskarnas nya vapen för att vinna OS-medaljer.”
1. flygskam
Flygskam kan den känna som är medveten om utsläppen men ändå tar flyget.
De moraliska aspekterna på att resa med flyg har diskuterats flitigt på sistone. Vissa debattörer anser att flygresor bör undvikas av hänsyn till miljön. Ofta talas det om flygskam i debatten. Det rör sig alltså om skamkänslor hos en resenär som väljer flyget trots utsläppen. I Dagens Nyheter beskrivs fenomenet närmast som ett livsstilsproblem: ”Om den flygande svensken förut hade klimatångest, i väntan på att grönt flygbränsle snart skulle vara uppfunnet, tycks känslan nu ha förbytts till flygskam över en livsstil som han inte förmår förändra.”
2. skip stop-tåg
Ett skip stop-tåg stannar inte vid alla stationer.
För att korta restiden infördes nyligen skip stop-tåg i pendeltågstrafiken i Stockholms län. Förändringen har fått ett blandat mottagande. Målet är att göra tåget till ett mer attraktivt alternativ för långpendlare, men resenärer bosatta vid de stationer som hoppas över är missnöjda. Nynäshamns-Posten berättar om bakgrunden till idén: ”När planerna på att införa skip stop-trafik först presenterades för cirka ett år sedan byggde de på att SL skulle kunna köra 24 tåg per timme genom Citybanan i Stockholm, i stället för dagens 16. Med så många tåg skulle man både kunna införa skip stop-tåg för att förkorta restiden från bland annat Nynäshamn och samtidigt förbättra turtätheten på fler stationer närmare Stockholm.”
3. etisk hackning
Etisk hackning ska förebygga attacker från illasinnade hackare.
För att kunna identifiera sårbarheter i it-system är det nödvändigt att kunna tänka som en hackare. Därför anordnas nu utbildningar i etisk hackning. Kunskaperna ska användas för att åtgärda säkerhetsbrister innan hackarna hittar dem. Sveriges Radio rapporterar att ämnet går att läsa på Kungliga tekniska högskolan: ”KTH startade i höstas den första svenska universitetskursen någonsin i etisk hackning. Och i mars startar en ny hackerkurs – för företag.”
4. blåljussabotage
Den som gör sig skyldig till blåljussabotage kan i framtiden riskera fängelse.
För att bekämpa problemen med stenkastning och vandalisering mot utryckningspersonal vill regeringen införa brottet blåljussabotage. Den som går till angrepp mot exempelvis polis eller räddningstjänst ska vid särskilt grova fall kunna dömas till livstids fängelse. Syftet är att få stopp på attacker som förhindrar utryckningsarbetet. I Nya Wermlands-Tidningen diskuteras om åtgärden är tillräcklig: ”En ambulans kommer fortfarande inte att vara skyddad om den åker in i vissa så kallade utsatta områden bara för att det finns en lag om blåljussabotage.”
