Uttalet förändras med promillehalten
När promillehalten stiger ökar också antalet avvikande uttal av konsonanter.
Bild: Istockphoto
Inom loppet av 24 timmar drack personalen på en bar i Danmark 24 starköl var. Varje gång deltagarna tömde en flaska öl filmades detta och publicerades i sociala medier. Var sjunde omgång svalde alla dessutom en snaps. Med hjälp av en alkoholmätare kontrollerade deltagarna berusningsgraden regelbundet.
Språkvetare vid universitetet i Århus har nu analyserat uttalsförändringarna. Studien fokuserar på palatalisering, ett j-ljud som uppstår när tungan trycks mot den hårda gommen ungefär som i ”Aljaska” – ett uttal av Alaska som tidigare var utbrett i svenskan.
Under drickardygnet ökade antalet palataliseringar av konsonanter. Det som var klart i ett nyktert tillstånd blev snart ”kljart” med ett allt starkare j-ljud när promillehalten steg. På samma sätt blev giver till ”gjiver”, kalender till ”kjalender” och tusind till ”tjusind”. Förklaringen är sannolikt att en berusad talare har mindre kontroll över tungans rörelser – vilket i sin tur gör det lättare att slinta på konsonanterna.
Inom loppet av 24 timmar drack personalen på en bar i Danmark 24 starköl var. Varje gång deltagarna tömde en flaska öl filmades detta och publicerades i sociala medier. Var sjunde omgång svalde alla dessutom en snaps. Med hjälp av en alkoholmätare kontrollerade deltagarna berusningsgraden regelbundet.
Språkvetare vid universitetet i Århus har nu analyserat uttalsförändringarna. Studien fokuserar på palatalisering, ett j-ljud som uppstår när tungan trycks mot den hårda gommen ungefär som i ”Aljaska” – ett uttal av Alaska som tidigare var utbrett i svenskan.
Under drickardygnet ökade antalet palataliseringar av konsonanter. Det som var klart i ett nyktert tillstånd blev snart ”kljart” med ett allt starkare j-ljud när promillehalten steg. På samma sätt blev giver till ”gjiver”, kalender till ”kjalender” och tusind till ”tjusind”. Förklaringen är sannolikt att en berusad talare har mindre kontroll över tungans rörelser – vilket i sin tur gör det lättare att slinta på konsonanterna.
