Språklagar, nyordsfrossa och nya turer i korvkriget i EU

7 oktober:
I mars 1990 arbetade Laurence Gregory Watkins – som han då hette – på stadsbiblioteket i Auckland i Nya Zeeland. Hans önskan var att ta sig in i Guinness rekordbok. Lösningen blev att ta ett namn bestående av 2 253 ord. ”Mitt favoritnamn är AZ2000 vilket betyder att jag har namn från a till z och att jag har 2 000 namn”, säger han i en intervju om rekordet som står sig än i dag. Efter hans namnbyte ändrade Nya Zeeland olika lagar för att förhindra att fler skulle ta lika långa namn.

9 oktober:
Lysekils kommun borde byta namn till Stångenäs kommun. Det är innebörden i ett medborgarförslag som fått tillräckligt stöd för att det ska behandlas politiskt. Den kommuninvånare som står bakom förslaget anser att tätorten Lysekil ofta betraktas som synonym med den större kommunen vilket skapar missförstånd: ”Lysekils kommun borde byta namn till Stångenäs kommun efter det geografiska området Stångenäset som i stort sett motsvarar kommunen geografiskt. Detta hade gjort att kommunen följde samma namn-logik som de närliggande kommunerna Sotenäs, Orust och Tjörn, som alla är döpta efter geografin.”

Bara 9 av 29 isländska gymnasieskolor har verk av Nobelpristagaren Halldór Laxness i undervisningen i isländska på gymnasiet. Det visar en enkät utförd av Morgunblaðið. Att han försvunnit från läslistorna motiveras bland annat med att gymnasieskolan har kortats från fyra till tre år och att många unga i dag enligt lärarna kämpar mer med läsningen och har ett mindre ordförråd.

10 oktober:
Ole Petter Baugerød Stokke, redaktör för norska nyhetssajten Kode 24, meddelar i sin fredagskrönika att redaktionen nu går över till att skriva KI – en akronym för kunstig intelligens – i stället för AI. Formen KI är också den som rekommenderas av Språkrådet i Norge: ”Hvorfor? Hvorfor ikke, har begynt å bli et bedre spørsmål. Alle de store mediene skriver nå KI. Overraskende mange kode24-lesere skriver nå KI. Dessuten, som Jørgen sa ved kaffemaskinen i stad: Når man leser AI, tenker man fort på OpenAI og amerikanske greier. Leser man KI, tenker man fort på – tja, jeg vet ikke nøyaktig hvem, men noe norske greier, i alle fall.”

13 oktober:
Norrköpings idrottspark blir åter hemmaplan för IFK Norrköping. Vid årsskiftet löper avtalet med Platinum cars ut och namnrättigheten kommer enligt ett styrelsebeslut inte att säljas. Namnet Platinum cars arena försvinner därför vid nyår.

Kriminal vården utan bindestreck är skrivsättet på Kriminalvårdens nya logotyp. Prislappen för omgörningen av myndighetens grafiska profil är tre miljoner kronor. ”Vi har tagit fram ett nytt typsnitt som är bara vårt. Dubbelheten i Kriminalvårdens uppdrag – det mjuka och det hårda blir tydligare. Det blir inte en revolution, utan en evolution”, säger projektledaren Emma Brask i ett pressmeddelande där myndighetens namn alltså till skillnad från i logotypen inte särskrivs.

14 oktober:
Snorri Másson, alltingsledamot för Centerpartiet, förklarar i den isländska riksdagen att han anser att public service-bolaget RÚV ska upphöra med all rapportering på engelska och polska. Genom ett sådant steg vill han förmedla ”ett tydligt budskap om att isländska är och förblir det enda allmänna och erkända kommunikationsspråket i vårt samhälle”.

15 oktober:
Det nyare namnet Bjargargata är för likt det äldre namnet Bjarkargata. Därför byter Reykjavík efter ett beslut från ortnamnsnämnden Örnefnanefnd namn på en gata i kommunen eftersom likheten skapar en risk för missförstånd som skulle kunna bli ödesdiger bland annat vid blåljusutryckningar. Bjargargata namngavs efter Björg Caritas Þorláksson – som 1926 blev den första isländska kvinnan att disputera. Det nya namnet blir Kristínargata – som i sin tur syftar på Kristín Ólafsdóttir som var den första kvinnan som utbildade sig till läkare vid universitetet Háskóli Íslands.

16 oktober:
Med anledning av Språktidningens omröstning om svenskans bästa ord presenterar Ina Lundström i Göteborgs-Posten en motsvarande lista med tio ord som är typiska för göteborgskan. Hennes tio favoriter är abrovinsch, bamba, bördig, exter, gubb, page, röten, svale, tetig och åpen.

20 oktober:
Graham Potter presenteras som ny förbundskapten för herrlandslaget i fotboll. Liksom föregångaren Jon Dahl Tomasson kommer han att tala engelska på presskonferenser. Men han inleder ändå med ett anförande på svenska innan han byter till engelska: ”Nu måste vi fortsätta på engelska. Era öron kommer att börja blöda annars på grund av min dåliga svenska”, säger han vid första mötet med journalister.

21 oktober:
Astrid Lindgren AB stämmer det kroatiska företaget OSTRC för varumärkesintrång. Anledningen är läskedrycken Pipi – ett varumärke som företaget även vill registrera i Sverige. Men Pipi är Pippi Långstrumps namn på kroatiska. Astrid Lindgren AB anser dessutom att kopplingen till Pippi Långstrump är uppenbar eftersom flickan på förpackningarna liknar Pippi och att hon i berättelserna har ett eget sockerdricksträd. ”Förväxlingsrisken är ju omedelbar med tanke på hur närliggande orden är. De låter likadant och stavas nästan precis likadant”, säger Olle Nyman, chefsjurist på Astrid Lindgren AB, till Vimmerby Tidning.

Riksdagen röstar för en ny public service-lag som träder i kraft vid årsskiftet. Lagen säger bland annat att public service har ”ett särskilt ansvar för det svenska språket” – vilket innebär ett skärpt krav från riksdagens sida – och ska ”tillhandahålla ett varierat utbud på svenska”.

22 oktober:
För 25 år sedan erkände Sverige sverigefinnar, tornedalingar, samer, romer och judar som nationella minoriteter. Men än i dag finns enligt en rapport från Diskrimineringsombudsmannen stora brister bland annat när det gäller att värna och vårda minoriteternas språk. Sverige bör därför ”ta fram en långsiktig strategi för att bevara och utveckla de nationella minoritetsspråken, som utgår från såväl talarnas situation som situationen för respektive språk”.

23 oktober:
Institutet för språk och folkminnen får ytterligare 1,1 miljoner kronor för arbetet med att revitalisera jiddisch – ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. ”Nu kommer fler revitaliseringsprojekt att kunna genomföras och därmed bidra till gemenskap och nya språkarenor för både nuvarande och blivande jiddischtalare”, säger generaldirektören Martin Sundin i ett pressmeddelande.

Málráðið – Språkrådet på Färöarna – godkänner fyra förslag till nyord i färöiskan: birt, ’prompt’, kennifíla, ’cookie, kaka’, grønvasking, ’grönmålning, greenwashing’, och býlisbýti, ’bostadsbyte’.

24 oktober:
Senter for norsk fagspråk invigs vid universitetet i Bergen. Centrumet är en del i regeringens satsning på att utveckla norskt fackspråk inom olika vetenskapliga områden.

25 oktober:
Moderaterna ska verka för att ämnet svenska som andraspråk skrotas. Det beslutet klubbades under partiets arbetsstämma i Västerås. Bara den grundläggande kursen ska bli kvar för elever som nyligen kommit till Sverige. Andra ska delta i den vanliga undervisningen i svenska. Dessutom vill partiet minska antalet elever som har rätt till modersmålsundervisning.

En bok som kan ha sitt ursprung i ett kloster och som gått i arv från generation till generation på Hagenes gård i Bergen kan vara den äldsta i sitt slag i Norge. Den lämnades tidigare i år in till Nasjonalbiblioteket. Boken består av åtta sidor i pergament från kalv och ren inbunden i sälskinn. Den innehåller sånger som sjöngs under kristna mässor. Texterna är på latin men av ett sådant slag att det anses sannolikt att boken skrivits i Norge. Den tros härröra från 1200-talet – vilket alltså skulle göra den till den äldsta boken i landets historia. Den ska nu undersökas vidare av både inhemska och utländska forskare. Det uppger Forskning.no.

27 oktober:
I Mýrdalshreppur på södra Island har 67 procent av invånarna ett annat modersmål än isländska. Ändå vill regeringen nästan halvera anslagen till undervisning i isländska för invandrare. I ett remissvar skriver kommunens engelsktalande råd – som är det första i sitt slag på Island – att invandrares kunskaper i majoritetsspråket redan är betydligt lägre än i andra OECD-länder samtidigt som undervisningen i jämförelse får mindre resurser. Rådet anser att kunskaper i isländska ”öppnar dörrar i alla riktningar” samt att det är en vinst både för samhället och isländskans ställning om fler inflyttade från andra länder får möjlighet att lära sig språket.

28 oktober:
67 – som uttalas six seven – är enligt Dictionary.com årets engelska ord. Ursprunget tror sig ordboksredaktionen kunna spåra till låten ”Doot doot (6 7)” av rapparen Skrilla. Samma sifferkombination ska därefter ha fått spridning i sociala medier. Tidstypiskt är enligt redaktionen att 67 trots flitig användning är svårt att definiera. Ofta verkar betydelsen vara att något är sisådär eller helt enkelt bara nonsens.

30 oktober:
Läkartidningen inför en språkspalt för att bland annat ta upp frågor rörande medicinsk terminologi. Texterna skrivs av tidningens korrekturläsare Lennart Werner.

31 oktober:
Juristiliitto, Telepaatti och Bara bada bastu är 2025 års mest lyckade namn i Finland. Det anser namnforskare vid Helsingfors universitet som sedan 2017 uppmärksammar god namngivning i offentligheten. Men årets omröstning slutade alltså med att tre namn fick lika många röster: Juristiliitto (som bytte namn från Lakimiesliitto medan den svenska formen Juristförbundet är oförändrad), Telepaatti (ett kabelläggningsfartyg som hamnade i nyhetsrapporteringens centrum efter skador på undervattenskablar där forskarna lyfter fram att tele syftar på fartygets användningsområde) och Bara bada bastu (som var titeln på Kajs vinnarlåt i Melodifestivalen och som också representerade Sverige i Eurovision – en titel som alltså forskarna betraktar som ett namn och ett konstverk i sig bland annat på grund av att det består av tre tvåstaviga ord som alla börjar på ba-).

Under 2024 var det 20 procent av svenskarna som läste en morgontidning i tryckt format minst tre dagar. När SOM-institutets mätningar började 1995 var det 85 procent som läste en morgontidning. Under samma period har läsningen av tryckta kvällstidningar sjunkit från 28 till 4 procent.

1 november:
Andrew Mountbatten Windsor mister inte bara titeln prins efter ett beslut av kung Charles III. Beslutet innebär också att han hädanefter omtalas som Andrew och inte Andrés i det isländska public service-bolaget RÚV:s nyhetsrapportering. På Island brukar namn på utländska statschefer och tronarvingar anpassas till isländskan. Eftersom Andrew inte är ett godkänt förnamn på Island blev det för den före detta prinsens del Andrés i stället på samma sätt som Karl används i stället för Charles och Carl Gustaf anpassas till Karl Gústaf. Anna Sigríður Þráinsdóttir, språkvårdare på RÚV, säger till RÚV att hon har förståelse för redaktionens beslut och att hon inte motsätter sig skiftet till Andrew.

3 november:
24 procent av norrmännen läste en tryckt bok under en genomsnittlig dag under 2024. Det visar en undersökning utförd av Statistisk sentralbyrå. När frågan ställdes första gången 1994 var det 18 procent som läste dagligen. Kvinnor är betydligt flitigare läsare än män. Förra året var det 29 procent av kvinnorna som läste varje dag jämfört med 19 procent av männen.

Vid den azerbajdzjanska vetenskapsakademins åttioårsfirande tog president Ilham Aliyev upp det azerbajdzjanska språkets ställning i samhället: ”Naturligtvis finns det ett internationellt ordförråd och alla av oss använder det. Men när det finns ett ursprungligt ord i det azerbajdzjanska språket – vilket syfte har det då att ersätta det med ett främmande ord? Det är antingen ett fel eller en provokation. Båda är oacceptabla.”

6 november:
Vibe coding är 2025 års ord enligt Collins dictionary. Det används om processen när mjukvara förvandlar naturligt språk till kod med hjälp av AI. Övriga kandidater var aura farming, biohacking, broligarchy, clanker, coolcation, glaze, henry, micro-retirement och taskmasking.

Martine Croxall, nyhetsuppläsare i BBC, bröt mot kravet på opartiskhet när hon avvek från manus genom att först tala om pregnant people, ’gravida människor’, och därefter lägga till women, ’kvinnor’. Enligt granskningsnämnden antydde hennes minspel att hon tog avstånd från bruket av people vilket i sig ansågs utgöra ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Inslaget anmäldes till nämnden av tjugo tittare.

Åter är vokalerna å, ä och ö ett bekymmer för nätjättar och i sociala medier. Expressen rapporterar att det inte går att registrera konton på Instagram som innehåller någon av dessa tre bokstäver i namnet. På Facebook är det omöjligt att skapa ett konto där bokstaven ä ingår i namnet. Den som försöker få med ett ä får ett felmeddelande som berättar att kontot inte kan registreras: ”Det verkar som om du försöker inkludera en titel eller symbol i ditt namn. Kom ihåg att vi kräver att alla använder det namn som du använder i riktiga livet, det som deras vänner kallar dem, på Facebook.”

23-årige lärarstudenten Elias Storm får ett stipendium på 60 000 kronor ur Marie-Louise och Gösta Virdings fond. Han får stipendiet för att fortsätta studera värmländska dialekter. Priset delas ut av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

7 november:
VAR-tjek, boutiquehotel, proteinshake, orgasmekløft och airfryer är några av 573 nya ord som tas med i den senaste uppdateringen av Den danske ordbog. Ordboken fylls på med nya ord som har etablerat sig i danskan två gånger om året.

Riksrevisionen ska granska myndigheternas användning av klarspråk och efterlevnaden av språklagens krav på en vårdad, enkel och begriplig svenska. Granskningen ska gälla hur myndigheter uttrycker sig i kontakter med enskilda.

8 november:
Donald Trump vill att det amerikanska fotbollslaget Washington Commanders nya hemmaarena ska uppkallas efter honom. Det rapporterar ESPN. Tidigare har han uppmanat laget att återta det gamla namnet Washington Redskins – som skrotades 2020 – och annars hotat att blockera arenabygget.

10 november:
Rum för språk öppnar på Kulturhuset i Stockholm. Utställningen är ett första steg mot etableringen av Språkmuseet. Initiativtagare är Patrik Hadenius som 2007 grundade Språktidningen.

Nationale center for fremmedsprog får inte fortsatt finansiering av Danmarks regering. Centrumet – som har arbetat för att fler ska lära sig främmande språk utöver engelska – läggs därför ned vid årsskiftet.

11 november:
Sannfinländarna slopar kravet på att svenskans status som officiellt språk i Finland ska utredas. I en ny språkstrategi som Hufvudstadsbladet tagit del av identifierar partiet en annan fiende: ”Ett dödligt hot riktas mot vårt modersmål. Vi strider mot engelskans herravälde”, skriver en intern arbetsgrupp. Teemu Keskisarja – vice ordförande för Sannfinländarna – uppger i Hufvudstadsbladet att partiet nu betraktar det svenska språket som ”finskans naturliga allierade”. ”Restauranger där man får betjäning bara på engelska och universitet som kommunicerar främst på engelska – det är vårt lands språkliga ödesfråga. Engelskan kan på sikt radera både svenskan och finskan från världskartan”, säger han. Sannfinländarna anser dock alltjämt att undervisning i svenska för finskspråkiga elever bör vara frivillig.

12 november:
Nästa år fyller Institutet för de inhemska språken 50 år. Därför har undervisningsminister Anders Adlercreutz utsett 2026 till ett temaår för Finlands inhemska språk. ”Våra innersta känslor uttrycker vi bäst på vårt modersmål, och därför behöver vi hålla våra inhemska språk levande”, säger han i ett pressmeddelande.

Logi Einarsson, Islands kulturminister, skriver i en debattartikel i Vísir att han vill träffa företrädare för Apple för att se till så att företagets operativsystem finns på isländska. Så länge som det saknas innebär det att onödiga engelska lånord får fäste i isländskan. Vidare diskuterar han att skyltningen på den internationella flygplatsen i Keflavík placerar engelskan över isländskan trots löften om motsatsen och att betaltjänstjätten Rapyd numera kräver av kunder att alla ärenden gällande återbetalningar ska hanteras på engelska och att alla dokument som åberopas i processen ska översättas från isländska till engelska.

Var femte flykting som både har rätt till och skyldighet att delta i undervisning i norska gör det inte. Det visar en undersökning utförd av Språkrådet i Norge. För att fler ska delta i undervisningen föreslår myndigheten bland annat att informationen om rättigheter och skyldigheter behöver förbättras och att arbetsgivare bör skapa förutsättningar för att invandrare ska kunna tillägna sig språket.

13 november:
Bristande kunskaper i svenska språket kan leda till allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen. Regeringen föreslår därför att ett språkkrav för personal ska införas den 1 juli 2026. Förslaget innebär att socialnämnden och privata aktörer inom äldreomsorgen ska arbeta för att anställda har relevanta kunskaper i svenska. Den föreslagna nivån är B2 som är mellan nybörjare och avancerad nivå.

Den genomsnittliga islänningen läser 2,3 böcker i månaden. Det visar en undersökning utförd av Miðstöð íslenskra bókmennta – Islands litteraturcentrum. Men läsningen av alla sorters böcker minskar. I snitt läser islänningarna 59 minuter om dagen. När samma fråga ställdes 2023 låg medelläsningen på 69 minuter. Och 19 procent uppger sig aldrig läsa böcker över huvud taget.

14 november:
Ingen skyltning på svenska i butikerna och ingen svenskspråkig version av webbplatsen. Så såg det ut när Hufvudstadsbladet förra året berättade om Ikeas språkval i Finland. Där fanns information på finska och engelska – men inte på svenska. Ett år senare har inget hänt. ”Arbetet med de svenskspråkiga sidorna är i gång och det fortskrider enligt plan”, skriver Marjukka Hildén, pr-chef för Ikea i Finland, i ett mejl till Hufvudstadsbladet.

15 november:
Det första bandet av Føroysk málsøga utkommer. I fem volymer skildrar forskare färöiskans historia. Det första bandet behandlar bland annat hur färöiskans stavningsnormer tillkom, hur förhållandet mellan andra nordiska språk ser ut och hur medvetenheten om språket växte fram.

18 november:
Hela 70 procent av alla meddelanden som skrevs av Chat GPT i juli i år innehöll minst en emoji. Och den allra vanligaste emojin var en vit bock i en grön ruta. Just den emojin använder chattbotten elva gånger mer än mänskliga skribenter. Det visar en analys av 328 744 meddelanden som utförts av Washington Post. Under sommaren ökade också Chat GTP:s bruk av —, det långa tankstrecket em dash, dramatiskt och återfanns i mer än hälften av meddelandena.

Parasocial är 2025 års ord enligt Cambridge dictionary. Ordet används för att beskriva en relation mellan en beundrare och en känd person, en rollfigur eller en AI.

19 november:
En majoritet i riksdagen röstade för att begränsa rätten att delta i sfi till tre år. Enligt beslutet ska kommuner ta fram handlingsplaner för att nå alla invånare som har rätt till sfi. Inför utarbetandet av en individuell studieplan ska personens kunskaper i svenska bedömas. Lagändringen gäller från och med den 1 januari 2026.

I Nederländerna talas den bästa engelskan som främmande språk. Näst bäst är Kroatien följt av Österrike. Sverige hamnar på plats åtta i utbildningsföretaget EF:s rankning av kunskaper i engelska i världen. Resultatet baseras på data från 2,2 miljoner tester som företaget utförde under 2024.

Sedan 2008 har bara åtta filmer som visats på norska biografer haft text på nynorsk. Resten har textats på bokmål. Det visar en kartläggning utförd av Språkrådet i Norge. ”Det är ju faktiskt ett jättestort problem. Nynorsk och bokmål är två likvärdiga och likställda skriftspråk. Båda är norska. Och det är nödvändigt att båda är synliga i norskspråkig biofilm”, säger Åse Wetås, chef för Språkrådet, till NRK.

20 november:
Tydliga inslag av engelska, språkliga inkonsekvenser samt logiska och syntaktiska fel. Det var brister som Språkrådet i Norge noterade i en undersökning av fyra chattrobotar som alla ska användas eller redan har tagits i bruk inom offentlig förvaltning och skola. För att leva upp till språklagens krav anser därför Språkrådet att myndigheter bland annat behöver lägga tid och resurser på kontroll av bland annat språkbruket, faktauppgifter och källor.

21 november:
Gör skånska till ett språk med regional status. Det förslaget argumenterade Lukas Nilsson för under Sverigedemokraternas landsdagar: ”Skånskan är så mycket mer än bara breda vokaler och skorrande r. Det är ett riktigt språk, med anor lika gamla som både svenska och danska. Det har en egen fraseologi, egna ord och nybildningar, egna ljudutvecklingar, egen intonation och delvis sin egen grammatik och formlära, som skiljer det från både det danska och det svenska”, sa han när han presenterade motionen. Men majoriteten gick på partistyrelsens linje som var ett nja. Partistyrelsen ställde sig bakom det övergripande målet att bevara och stärka olika svenska dialekter. Men om skånska skulle få status som regionalspråk skulle det också innebära införandet av ett nytt språkpolitiskt begrepp: ”Det kan i sig vara en möjlig och intressant väg att gå, men förutsätter då ett bredare språkpolitiskt arbete och nationell samsyn kring definitioner, kriterier och konsekvenser av ett sådant erkännande.”

24 november:
Nedläggningshotet mot Den danske ordbog är tillfälligt undanröjt. Regeringen lägger 3,5 miljoner danska kronor om året på ordboken tre år framåt. Kulturminister Jakob Engel-Schmidt säger i ett pressmeddelande att det rör sig om ”ett glimrande uppslagsverk som gör oss bättre på det danska språket”. Hotet mot ordboken blev akut sedan Carlsbergfondet meddelat att den inte längre skulle finansiera arbetet. Bidraget från regeringen är dock mindre än önskat och vad som händer efter dessa tre år är oklart.

Att kalla en polis mammaknullare är enligt Alingsås tingsrätt inte förolämpning mot tjänsteman. I domen skriver rätten enligt Alingsås tidning att språket alltid är i ”förändring och könsord är numera så vanligt förekommande att en vis urvattning av det kränkande innehållet” skett. Inte heller ska ordet ha varit riktat mot den aktuella polisen som enskild individ. Efter några månader med den nya lagen är det uppenbart att olika domstolar gör skilda tolkningar av vad som faktiskt är förolämpande.

På Naturhistoriska museet i Helsingfors har alla fasta utställningar svensk text. Men när akvareller av spindlar målade av den österbottniska konstnären Hilda Olsson visades fanns enbart information på finska och engelska. Besökaren Sofia Holmqvist-Jämsén fick enligt Yle beskedet att museet tyckte att det såg bättre ut med texter på två i stället för tre språk. Sanna Vuori, enhetsdirektör för publikverksamhet, berättade för Yle att skälet i stället var att målningarna inte fick vara framme för länge eller i för starkt ljus. Därför använde Naturhistoriska museet texter i större grad än vanligt – något som i sin tur gjorde att det blev för trångt för att även få plats med svenska på skyltarna.

25 november:
”En tydlig tidsgräns för elever i SFI är nödvändigt.” Det skriver socialdemokraterna Lawen Redar och Anders Ygeman i en debattartikel i Aftonbladet. Men den treårsgräns för rätt att delta i sfi som nyligen klubbats i riksdagen är inte tillräckligt. Partiet vill även bland annat öka andelen behörig lärare, stoppa den ”vinstjakt” som nu pågår och förbättra möjligheterna att kombinera sfi med utbildning och arbete.

AI slop är 2025 års ord enligt Macquarie dictionary – en ordbok över australisk engelska. Övriga kandidater var bland annat uttrycket ate (and left no crumbs) som syftar på något som utförs perfekt, attention economy (’uppmärksamhetsekonomi’), Ozempic face som används om ett ansikte som ser ut att ha påverkats av konsumtion av det aptitdämpande läkemedlet Ozempic och nonsensuttrycket six-seven.

Danmarks regering satsar 68 miljoner danska kronor på utbildningar i tyska, franska, spanska och italienska på universitetsnivå. I ett pressmeddelande förklarar regeringen att den ”nya globala situationen” ligger bakom beslutet eftersom ”Europa har fått större betydelse för Danmarks internationella samarbete”. Men satsningen får också kritik eftersom det inte ingår något tillskott till språken på högstadie- och gymnasienivå – något som i sin tur gör att färre kan fortsätta med språken på universitetsnivå.

26 november:
Regeringen tillsätter en utredning för att komma till rätta med bristerna inom sfi. Den ska ledas av Jan Rehnstam, chef på Skolverkets enhet för kommunal vuxenutbildning. I uppdraget ingår bland annat att komma med förslag på hur elever i sfi ska kunna kombinera den undervisningen med annan utbildning för att snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Engelska bör få status som officiellt språk i Sverige. Det skriver Magnus Hambleton på By Founders i en debattartikel i Dagens Industri. Han hävdar att ett sådant steg skulle göra det möjligt att locka till sig fler företag, investerare och framgångsrika personer: ”Svenskan är och förblir vårt huvudspråk, det råder ingen tvekan om det. Men i ett kunskapsdrivet samhälle är språkpolitik också en del av näringspolitiken. Den styr vilka människor som väljer att bidra här och vilka som väljer att bidra någon annanstans. Engelskan är redan vårt andra språk. Nu är det dags att tydliggöra det i lagstiftning och i hur vi talar om Sverige internationellt.”

27 november:
Språkcentrumen i nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och romani chib blir permanenta. Uppdraget blir kvar hos Institutet för språk och folkminnen som hittills drivit verksamheten. Tidigare har språkcentrumens framtid på längre sikt varit oklar. Språkcentrumen ska bland annat främja ökad användning av minoritetsspråken, förbättra förutsättningar för individer att återerövra språken och sprida kunskap om språkrevitalisering. ”Genom att skriva in Isofs ansvar för språkcentrum i myndighetens instruktion skapas en stabilitet i verksamheten. Detta är positivt för arbetet med att främja och bevara de nationella minoritetsspråken”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i en kommentar.

En kvinna anställd på brandkåren i Bristol, Storbritannien, klagade 2021 på att vissa kollegor omtalade henne som fireman i stället för firewoman. Hon ansåg att fireman både var föråldrat och återspeglade sexistiska attityder. Chefen valde dock att inte uppmana kollegorna att använda exempelvis det könsneutrala firefighter. När kvinnan senare slutade valde hon att stämma chefen för diskriminering. Chefen fick efter en intern utredning senare en varning för att inte ha ingripit mot nedsättande eller stötande uttalanden. En domstol har nu slagit fast att uppsägningen av honom till följd av kritiken var korrekt. Det rapporterar Telegraph.

28 november:
Jonas Fåhreus får priset Årets textunder av Medietextarna för undertextningen av filmen Tinker, tailor, soldier, spy. Han får utmärkelsen för ”stilsäkra och omärkliga undertexter, där varje rad andas ett naturligt språk som sömlöst fångar filmens ton och dolda nyanser”.

TV4 har inte levt upp till kravet att texta minst 60 procent av direktsända program. Det visar Mediemyndighetens årliga granskning av programmen i TV4, TV12 och Sjuan. TV4 ska därför betala en avgift på 30 000 kronor. Samtidigt måste Viaplay betala en avgift på 100 000 kronor för att inte ha efterlevt kraven på teckenspråkstolkning, textning och uppläsning av text.

I sociala medier hyllades den som årets rubrik. Men så småningom funderade också någon på om det faktiskt var oavsiktlig reklam. När folkomröstningen om ett samgående mellan isländska landsbygdskommunerna Dalabyggð och Húnaþing vestra – en typ av nyhet som inte brukar vara någon klickraket – inleddes satte public service-bolaget RÚV rubriken ”Það er Dal-Hún dagur í dag” (’Det är Dal-Hún-dag i dag’) där Dal och Hún alltså användes som kortformer av kommunnamnen. Men rubriken anspelade på den på Island klassiska reklamen ”Það er Daloon dagur í dag” som användes för att marknadsföra Daloons vårrullar. Daloon och Dal-Hún uttalas nämligen likadant. Till skillnad från exempelvis SVT och SR så är RÚV delvis reklamfinansierat. Däremot får inte reklam förekomma i redaktionella sammanhang. Än så länge är det dock en klar majoritet som fnissar och någon enstaka som fnyser åt rubriken.

29 november:
När föräldrarna separerade var mamman och pappan överens om att det gemensamma barnet skulle få bådas efternamn. Men när pappan senare kontrollerade i folkbokföringen hade barnet bara mammans efternamn. På blanketten som hon fått i uppdrag att skicka in till Skatteverket hade pappans efternamn strukits över. Mamman åtalas enligt Nya Wermlands-Tidningen nu för urkundsförfalskning.

30 november:
Skotsk gaeliska och lågskotska får status som officiella språk i Skottland. Den nya språklagen röstades igenom i det skotska parlamentet i somras. Beslutet innebär också att föräldrar kan begära att en gaeliskspråkig skola ska inrättas i området.

AI-verktyg kan berika men inte ersätta mänsklig kompetens när det gäller översättningar. Det skriver sex norska forskare i översättnings och tolkning i en debattartikel i Forskersonen: ”Rent praktisk handler det om at mange av de som nå tar i bruk KI-verktøyene – gjerne uten en gang å bruke kompetente språksjekkere – er ute av stand til å bedømme om resultatet er adekvat eller sikkert å bruke.”

På Landspítali – Islands universitetssjukhus i Reykjavík – införs språkkrav för vårdpersonal. Enligt RÚV innebär det att alla som möter patienter också ska behärska isländska. Beslutet ingår i den nya språkpolicy som sjukhuset tagit fram. I första skedet gäller kravet sjuksköterskor, undersköterskor och specialistläkare. Goda kunskaper i isländska ska ingå i bedömningen av personalens kompetens och möjligheter till högre lön.

1 december:
Rage bait är 2025 års ord i engelskan enligt Oxford dictionary. Det används om digitalt innehåll som medvetet ska provocera eller väcka ilska för att i sin tur generera trafik till en webbplats eller ett konto i sociala medier.

Hataraite, hataraite, hataraite, hataraite, hataraite mairimasu (’Jag lovar att arbeta, arbeta, arbeta, arbeta, arbeta’) kombinerat med josei shushō (’kvinnlig premiärminister’) utses i en omröstning till årets ord eller uttryck i Japan. Uttalandet fälldes av Sanae Takaichi – landets första kvinnliga premiärminister – som vid tillträdet i oktober i år lovade att göra allt hon kan för att främja en positiv utveckling i landet.

2 december:
Omkring 4 250 översättningsrättigheter såldes till utlandet under 2024 av författare från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island och Färöarna. Svenska författare svarade nästan för hälften av avtalen. Sett till befolkningsmängden var det dock rättigheter till verk av isländska författare som var vanligast. Totalt uppgick intäkterna från avtalen till drygt 78 miljoner euro. Det visar en undersökning utförd av La & la creative agency på uppdrag av nordiska organisationer för litteraturexport.

Frauen-Nati är 2025 års tyskspråkiga ord i Schweiz. Frauen-Nati är en kortform av Frauenfussball-Nationalteam, alltså damlandslaget i fotboll som i sommarens hemma-EM gick till kvartsfinal som värdnation. Årets franskspråkiga ord är génocide (’folkmord’), italienska dazi (’tullar’) och rätoromanska IA (’AI’).

3 december:
Apagão (’mörkläggning, strömavbrott, blackout’) är 2025 års ord i Portugal. Ordet användes om det enorma strömavbrott som drabbade stora delar av Spanien och Portugal i april och som lamslog samhället.

4 december:
Treeningsvärkki (’träningsvärk’) är årets sverigefinska ord 2025. Skälet till att det lånats in i sverigefinskan är enligt Sveriges radio att det saknas en direkt motsvarighet i finskan. Övriga kandidater i omröstningen var joulumusti (’julmust’), kirjoittaa ulos (’skriva ut’), lussekatti (’lussekatt’), mellis (’mellanmål; mellis’), rasti (’rast’), rullarappuset (’rulltrappa’), skipata (’skippa’), skoijata (’skoja’) och tunnelbaana (’tunnelbana’). Totalt fick Sveriges radio in omkring 180 nomineringar till tävlingen.

Utredningen om kvaliteten på den svenska förskolan får ett tillägg. Den ska även innehålla att det är svenska som ska talas i förskolan. ”Det känns nästan löjligt att behöva säga det högt, men i dag står det faktiskt ingenting i skollagen om att språklagen gäller – och många huvudmän utnyttjar det”, säger skolminister Simona Mohamsson till Expressen.

EU:s generaldirektorat för översättning byter namn och heter hädanefter Generaldirektoratet för översättning och klarspråk.

En lärare vid Wellington university i Nya Zeeland ignorerade konsekvent mejl från studenter som inleddes med hey. Hon ska ha förklarat att hon uppfattade det som en hälsning som saknade respekt och artighet. När universitetet reagerade på uppgifterna framkom det att läraren – med rötterna i Sydkorea – hade en annan syn på vad som var lämplig ton mellan lärare och studenter. Läraren fick också kritik från universitetet för sitt agerande. Det rapporterar New Zealand Herald.

Vladimir Putin skärper nu kraven på russifiering av ockuperade områden i Ukraina. Bland annat försvinner det ukrainska språket från läroplanen i skolan. I stället ska all undervisning ske på ryska. Det uppger Dagens Nyheter.

Elch Emil (’Älgen Emil’) är årets ord i Österrike. I flera veckors tid följde tusentals österrikare älgens vandring genom landet innan den fångades in och transporterades tillbaka till Tjeckien efter att ha kommit för nära en motorväg. På andra plats i omröstningen hamnade Veggie Würstl (’vegokorv’).

5 december:
Kroka arm (’samarbeta’), greenlash (’backlash för gröna satsningar’), skala (’växa’), klimatflation, startup-flykt, sunsetta (’stegvis avveckla ett bolag’) och inte göra en Northvolt (’inte lansera storskaligt industriprojekt som snart havererar’) är några av 41 nya eller trendande ord och uttryck i Impact Loops ”årliga, helt ovetenskapliga nyordslista för impact-branschen”.

KI-Ära (’AI-era’) är 2025 års ord i tyskan enligt Gesellschaft für deutsche Sprache. På den tio ord långa listan finns också bland annat Vertiktokung (’Tiktokifiering’), klimamüde (’klimattrött’), Wehrdienst-Lotto (’värnpliktslotto’) och Land gegen Frieden (’land mot fred’) – ett uttryck som har använts ofta i debatten om ett eventuellt fredsavtal i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Bland kandidaterna till 2025 års ord i isländskan i public service-bolaget RÚV:s omröstning finns bland annat viðlagakassi (’beredskapslåda’), tollastríð (’tullkrig’), gjaldskylda (’betalningsplikt’ – något som många privata markägare tillämpar på parkeringsplatser vid turistattraktioner och där besökare felaktigt tror att skyltningen om parkeringsavgifter i stället är platsens namn) och valkyrjustjórnin (’valkyrieregeringen’ – en benämning på den regering som bildades i december 2024 och som syftade på att alla tre partiledare i koalitionen är kvinnor – något som vid regeringsförhandlingarnas start lyftes fram av Folkets partis ledare Inga Sæland: ”Valkyriorna har kommit för att se och segra.”)

Fiducia (’tillit; förtroende’) är 2025 års ord i italienskan enligt ordboksförlaget Treccani. Det var inte bara tusentals användare som sökte på ordet under året. Förlaget ser det också som en motvikt till den ovisshet som präglar tillvaron för många.

6 december:
Regeringens förslag om obligatorisk språkförskola kommer inte att ha avsedd effekt. Andreas Ljungström och Carina Mood, forskare i sociologi vid Stockholms universitet, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att ”tron på ökad inskrivning av barn med utländsk bakgrund i förskola som en väg till jämlikare skolresultat bygger på ett missförstånd”. Deras forskning visar att det är osannolikt att ökad inskrivning av barn med utländsk bakgrund i förskolan skulle jämna ut senare skillnader i skolresultat: ”Skälet är enkelt: De grupper med utländsk bakgrund som ofta åsyftas i diskussionen – de som kommit av flyktingskäl och bor permanent i Sverige – går i hög utsträckning redan i förskolan.”

8 december:
En halvering av bidraget under 2026 för att slopa det helt under 2027. Så vill Norges regering avveckla det ekonomiska stödet till universitet i utlandet som erbjuder kurser i norska. I dagsläget berör det arton universitet i tolv länder. Antalet studenter ligger i regel mellan 5 000 och 6 000. Guri Melby, stortingsledamot för Venstre, vänder sig i en interpellation till Sigrun Aasland, minister för forskning och högre utbildning, där hon undrar hur förslaget går ihop med regeringens strävan att stärka det norska språket och hur utbildningarnas roll som brobyggare i så fall ska ersättas.

2025 års ungdomsord i Polen är substantivet szpont och verbet szponcić. Båda orden har tidigare använts i bland annat slang och dialekter om att ställa till med problem på olika sätt. Men i ungdomsspråket används orden nu om att handla spontant och energiskt.

9 december:
Tekoligark (’techoligark’) är årets ord i Norge. Andra nyord på norska Språkrådets lista är mammapølse (’mammakorv’), leseskam (’lässkam’), dronemur (’drönarmur’), tuttifruttisamarbeidet (’tuttifruttisamarbetet’ – ett ord som bildades om fem partier till vänster som fick majoritet i årets norska val).

Efter rivningen av Rambergsvallen invigdes Bravida arena i Göteborg sommaren 2015. Nu byter Häckens hemmaarena namn. Från och med årsskiftet blir namnet Nordic wellness arena. Klubbens avtal med den nya namnsponsorn sträcker sig över fem år.

Tecknet shi – som bland annat betyder ’trend, momentum’ – röstades fram till 2025 års tecken i Taiwan. I den nätbaserade omröstningen fick shi drygt 1,2 miljoner röster av totalt närmare 16 miljoner röster.

10 december:
Förbudet mot att marknadsföra växtbaserade livsmedel som korv, schnitzel och burgare kommer att försenas. Det står klart sedan den första förhandlingsrundan mellan EU-parlamentet och unionens 27 medlemsländer strandat. Den franska kristdemokraten Céline Imart – som stod bakom förslaget som fick majoritet tidigare i år – introducerade nu ännu fler benämningar som bara skulle tillåtas för animaliska livsmedel. Samtidigt fanns bland flera medlemsländer ett starkt motstånd redan mot det befintliga beslutet. Förhandlingarna återupptas under nästa år.

Calibri fasas ut och Times new roman återinförs. Det beslutar USA:s utrikesminister Marco Rubio. Typsnitten byttes under Joe Bidens tid som president bland annat eftersom Calibri är lättare att läsa. Men enligt Marco Rubio innebar skiftet – som han dömde ut som ett misslyckat försök till inkludering – att departementets korrespondens nedvärderades. Det rapporterar AP.

11 december:
Ba (’avfärda, avsätta, entlediga’) har i en omröstning korats till 2025 års ord i Taiwan. Ordet har ständigt återkommit i den politiska debatten i kölvattnet av politiska förändringar som blev aktuella efter 2024 års val.

12 december:
Utrikes- och arbetsmarknadsdepartementet på Färöarna vill slopa lagkravet på bruket av färöiska i anbudsprocesser. Undantag ska tillåtas i vissa situationer. I så fall kan även engelska eller något annat nordiskt språk användas. I förslaget nämns ökad konkurrens för färöiska företag som enda tänkbar konsekvens. Málráðið – Språkrådet på Färöarna – motsätter sig undantaget och varnar för att en annan möjlig konsekvens är att färöiskan förlorar status och tappar mark inom vissa språkliga områden.

Jernmarker är 2025 års ord i Danmark. Ordet används i debatten om solcellsparker och om negativa konsekvenser för närboende som i stället för åkrar och fält blir grannar med järnkonstruktioner som bland annat kan påverka bostadspriserna negativt. I den politiska debatten har till exempel Danmarksdemokraterna argumenterat för kornmarker i stället för jernmarker. Andra kandidater i omröstningen var bland annat åndelig oprustning (’andlig upprustning’), folkedrab (’folkmord’), remigration (’återvandring’) och skyggeflåde (’skuggflotta’).

Government of national unity, rage-bait (’raseribete’), tariffs (’tulltaxor’) och femicide (’mord på en kvinna på grund av hennes kön’) är några av kandidaterna till 2025 års ord i Sydafrika. En government of national unity – en samlingsregering ofta förkortad GNU – bildades efter 2024 års val i Sydafrika eftersom det parlamentariska läget inte gav någon tydlig majoritet för något regeringsalternativ.

När Donald Trump uttalade sig nedlåtande om Kanada och tyckte att landet skulle får det bättre som en amerikansk delstat svarade kanadensarna med en våg av patriotism. Inte minst var det många som valde att köpa inhemska varor i stället för varor producerade i USA. Det här gav upphov till nyordet maplewash (’lönnlövstvätta’) som syftar på lönnlövet som nationssymbol och hur många företagare försökte att få sina produkter att framstå som mer kanadensiska än vad som egentligen var fallet. I den första omröstningen om årets ord i Kanada var det just maplewash som segrade.

I Liechtenstein är Regierungschefin (’kvinnlig regeringschef’) 2025 års ord. I våras tog Brigitte Haas över som premiärminister och blev därmed den första kvinnan på posten i landet där kvinnor fick rösträtt så sent som 1984.

13 december:
Luciatåget i TV4 textades med hjälp av AI. Men bland annat i Staffansvisan blev det svårt att sjunga med för den som följde textningen. I stället för ”Han vattnar sina fålar fem, allt för den ljusa stjärna” löd textremsan i sändningen ”vattnade sina fåglar för. I Irak, Iran och Irak. Hejsan!”, rapporterar Expressen.

14 december:
Slop (’digitalt innehåll av låg kvalitet som vanligen produceras i stora mängder med artificiell intelligens’) är ordboken Merriam-Websters val av 2025 års ord i engelskan. Andra kandidater var bland andra conclave (’konklav’), tariff (’tulltaxa’) och six seven.

15 december:
Suðuroyartunnil är 2025 års ord på Färöarna. Undervattenstunneln ska knyta ihop den sydligaste ön Suðuroy med Sandoy och vidare med Streymoy och huvudstaden Tórshavn. Ett annat ord i slutomröstningen var nossa-nuggets (’testikelnuggets’) – ett recept på stekta fårtestiklar som fick en hel del spridning under året i anslutning till en debatt om vikten av att äta mer närproducerat.

Utropen på svenska är tillbaka på alla Finnairs avgångar. Svenskan ombord slopades i april i år men återinfördes efter protester. Enligt Hufvudstadsbladet ska nu bandade utrop på svenska finnas på samtliga flygplanstyper.

På Textning.se kan nu tittare anmäla bristfälliga textningar i medierna. Anmälningarna granskas och skickas vidare till berörda tv-kanaler och strömningstjänster. Bakom sajten står Medietextarna – fackklubben för undertextare inom Journalistförbundet.

16 december:
Hallucineren (’hallucinera’) är 2025 års ord i Nederländerna enligt ordboksförlaget Dikke van Dale. Verbet är sedan tidigare etablerat i nederländskan men har fått en ny innebörd genom chattbottar som anses just hallucinera genom att tillhandahålla information som inte är baserad på tillförlitliga källor och därför är felaktig.

Årets ord i den isländska kommunen Vest­ur­byggð är sjálf­boða­liðar (’frivilliggrupper; volontärer’). I omröstningen var det 73 procent av deltagarna som valde just det ordet. Kommunen skriver att insatser från frivilliga är avgörande på många olika håll i samhället.

17 december:
I utsatta områden är det 29 procent som anser att flytande svenska är en avgörande egenskap för att kunna betraktas som svensk. I övriga landet är det 30 procent som har samma åsikt. Det visar en rapport från Indikator opinion utförd på uppdrag av Järvaveckan. Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Moderaterna lägger störst vikt vid språkkunskaper. Väljare som röstar på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet lägger minst vikt vid flytande svenska. Vidare uppger 36 procent av svenskarna som bor i utsatta områden att det i området är många som inte talar svenska. I övriga landet är det bara 7 procent som har samma uppfattning.

Arancel (’tulltaxa’) är 2025 års ord i spanskan enligt Fundéu RAE. Ordet är inte nytt men förekom ofta i nyhetsrapporteringen i samband med att USA:s president Donald Trump använde tullar som verktyg för att förhandla fram mer gynnsamma handelsavtal.

18 december:
The Donald J Trump and the John F Kennedy memorial center for the performing arts blir det nya namnet på USA:s nationella kulturcentrum för scenkonst. Bytet från The John F. Kennedy center for the performing arts klubbades av den nya styrelse som Donald Trump tillsatte tidigare i år och där han själv tog plats som ordförande. Den nya kortformen av namnet blir Trump-Kennedy center.

”Turns out you can have it all. So long as you’re prepared to be a c…t to the women who birth your kids, school your offspring and wipe the arse of your elderly parents while you stand on their shoulders to earn your six-figure, taxpayer-funded pay packet.” Så skrev Andrea Vance i en krönika i Sunday Star Times i maj i år. Frågan det handlade om var lönegapet mellan kvinnor och män. En som reagerade var Brooke van Velden som citerade krönikan i Nya Zeelands parlament – och blev därmed den första som uttalade det som ibland kallas the C-word där c står för cunt (’fitta’). Genomslaget för krönikan bidrog till att just den här passagen utsågs till 2025 års citat i Nya Zeeland.

Norges kunskapsdepartement stoppar försöket med engelskspråkiga grundskolor i Oslo. Det rapporterar NRK. Ett skäl är att regeringen anser att det är problematiskt att skolorna som ingår i försöket inte följer läroplanen men ändå är en del av det offentliga utbudet av grundskolor.

19 december:
Vangreiðslugjald är 2025 års ord i isländskan enligt forskningsinstitutet Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Det rör sig om en straffavgift som läggs på en obetald parkeringsavgift. Ordet förekom ofta i samhällsdebatten under året bland annat när det lagliga i denna åtgärd diskuterades. Andra ord som var aktuella var bland annat vók (’woke’), skuggafloti (’skuggflotta’), frelsisfloti (’frihetsflotta’) och fjölþáttaógn (’hybridhot’).

Julstjärnenuding blir det officiella namnet på nakensnäckan Hancockia uncinata som nyligen upptäcktes vid Tjärnö på västkusten. Namnförslaget – som godkänts av Artdatabanken – föreslogs av Kennet Lundin som är knuten till Göteborgs naturhistoriska museum och Göteborgs universitet. ”Den är ju väldigt röd och fin och det ser ut som att den har stjärnor på ryggen”, säger han i ett pressmeddelande.

20 december:
Kroka arm, mötesplats, holistiskt, skala upp och textur är några av 2025 års värsta näringslivsfloskler. Det säger Fredrik Kullberg – författare till Svensk floskelordbok – i en intervju i Göteborgs-Posten.

Årets uppstickarord i nederländskan är manosfeer (’manosfär’). Enligt Instituut voor de nederlandse taal förekom ordet redan under 2024 men användningen ökade dramatiskt under 2025. Motsatsen är graaiflatie (’greedflation, smygflation’) som användes flitigt i synnerhet under 2023 men som därefter hörts allt mer sällan.

21 december:
PowerOffice Arctic Arena. Det blir sannolikt namnet och skrivsättet på Bodø/Glimts nya arena som ska ersätta dagens Aspmyra. Daniel Ims, avdelningsdirektör på Språkrådet i Norge, säger till NRK att det rör sig om ”en typ av namn som går emot det mesta av reglerna när vi ger råd om goda namn”. Skälet är huvudsakligen ”att en del av namnet är engelska”.

26 december:
”Jag rättar privilegierad flera gånger i veckan.” Det säger Victor Malm, kulturchef på Expressen, i Expressens mediepodd Lägg ut. Anledningen till att han berättar att ”varannan text jag får inskickad till mig av Augustprisvinnare, Stora journalistprisvinnare har det här ordet felstavat” är en diskussion om att Thomas Mattsson och Ebba von Sydow i tv-programmet Alla mot alla tidigare under året valt priviligerad som korrekt stavning.

Det sista avsnittet av radioprogrammet Klog på sprog i DR sänds. Programmet – som huvudsakligen har behandlat danskt språkbruk – hade premiär 2017 då det ersatte Sproglaboratoriet.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.