Norrländska namngåtor får sin förklaring
Kräkångersnoret har inget med spyor eller snor att göra. Och Istermyrliden har ingen koppling till fett. Det fastslår Ulf Lundström i en avhandling om ortnamn i Skellefteå kommun.
Han konstaterar bland annat att finska och samiska har gjort avtryck i namnfloran, och att även nordiska dialekter har påverkat namngivningen.
Ett par av de äldsta namnen är Kräkånger – som i dag i stället heter Lövsele – och Kräkångersnoret. Namnen kommer sig dock inte av att någon har varit på orten, kastat upp och sedan ångrat sig. Kräk är i stället sannolikt dialektordet krik, ’liten sjövik’, och ånger betyder här ’vik’. Nor i Kräkångersnoret betyder ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’.
Han konstaterar bland annat att finska och samiska har gjort avtryck i namnfloran, och att även nordiska dialekter har påverkat namngivningen.
Ett par av de äldsta namnen är Kräkånger – som i dag i stället heter Lövsele – och Kräkångersnoret. Namnen kommer sig dock inte av att någon har varit på orten, kastat upp och sedan ångrat sig. Kräk är i stället sannolikt dialektordet krik, ’liten sjövik’, och ånger betyder här ’vik’. Nor i Kräkångersnoret betyder ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’.
