Namntoppar för människor och djur
Språktidningen listar språkhändelser från senaste veckornas nyhetsflöde.
Bild: Istockphoto
27 december:
Groyper är enligt New York Times 2025 års ord i engelskan. En groyper är en ironisk benämning på en anhängare av Nick Fuentes – en amerikansk opinionsbildare som tidningen beskriver som bland annat ”ärkekonservativ” och ”antisemitisk”. Tvåa på listan är no kings som användes som slagord i protester mot Donald Trump och trea 6–7.
29 december:
Trounwiessel (’tronskifte’) är 2025 års ord i Luxemburg. Ordet blev aktuellt i samband med att Guillaume V under hösten efterträdde sin far som storhertig. Andra ord på topp fem var Alphabetiséierung (’alfabetisering’), Pensiounsreform (’pensionsreform’), Sozialdialog (’socialdialog’) och Nickts-Affär (’icke-affär’). Gemensamt var att samtliga ord ofta förekommit i nyhetsrapporteringen under året.
Kungliga biblioteket får i uppdrag av regeringen att utreda hur förbjuden eller censurerad litteratur ska kunna tillhandahållas för forskning. ”Att litterära skapare kan dela de tankar som de annars förbjuds att skriva, stämmer väl överens med Sveriges långa historia av att vara en litterär fristad”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i en kommentar.
Herjedalsaauk (’Härjedalsinflation’), sekssju (’six seven, sex sju’) och hovendrovenparkere (’elsparkcykelparkera’) är några av 2025 års ord på den skämtsamma nyordslistan från Republiken Jämtlands informationsbyrå.
31 december:
Det kan finnas skäl att se över namnlagen och möjligheten att byta namn. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Expressen. Skälet är att Vilma Andersson – som misstänks ha mördat och styckat en 25-årig kvinna i Rönninge – på kort tid bytt namn flera gånger och sedan sommaren 2023 bär ett kvinnonamn. Möjligen finns det en koppling till Wilma Andersson – en 17-årig kvinna som föll offer för en styckmördare – ett förhållande som enligt Gunnar Strömmer ”kan verka stötande och kränkande”. Därför kan det bli aktuellt att riva upp 2016 års personnamnslag som bland annat underlättade just namnbyten: ”Lagstiftningen har många år på nacken och syftar till att det inte ska vara krångligt för allmänheten att byta namn. … Men om den typen av system uppfattas eller de facto missbrukas av exempelvis kriminella, är det något vi verkligen har anledning att se närmre på”, säger han till Expressen.
5 januari:
Använd inte kidnapped (’kidnappad’) om USA:s tillslag mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Det beskedet ska BBC enligt journalisten Owen Jones ha gett anställda. Vid rapportering om USA:s syn på operationen rekommenderas captured (’fångad, gripen’) medan seized (’gripen, fångad’) är lämpligt i andra sammanhang.
8 januari:
Gjaldskylda (’betalningsplikt’) är 2025 års ord på Island enligt public service-bolaget RÚV:s omröstning. Ordet fick särskild aktualitet när det visade sig att turister i stor utsträckning taggade foton i sociala medier med just gjaldskylda i tron att det var namnet på platsen där bilderna togs och inte information om att parkeringen var avgiftsbelagd. Något färre röster fick tvåan græna gímaldið (’gröna salen’) – en informell benämning på en ny och omstridd industribyggnad i Reykjavík. Samma byggnad röstades tidigare fram till årets fulaste nybygge på Island.
”Språk är inte längre det främsta medlet för människor att lära känna och möta varandra”
9 januari:
Punkbandet Dökött – enligt ett pressmeddelande som dryper av ironi – namn till Kött. Anledningen är att dö ”kan anses stötande”. ”Många arrangörer törs inte boka oss när vi heter Dökött. Ordet ’dö’ är ju negativt, med tanke på krig all skit som händer i världen. Ingen vill ju att nån ska då. Men kött är ju positivt”. Utspelet är sannolikt en gliring riktad mot Korslagda kukar som strök kukar ur namnet för att bara bli Korslagda strax innan det meddelades att bandet skulle vara med i Melodifestivalen.
Ett orwellskt språk som syftar till att inkludera men i själva verket utesluter personer som inte anpassar sig till ideologierna bakom det. Det varnade påve Leo XIV för i sitt årliga tal för den diplomatiska kåren i Vatikanstaten: ”Språk är inte längre det främsta medlet för människor att lära känna och möta varandra. Dessutom, i den semantiska tvetydighetens förvridningar, blir språket mer och mer ett vapen för att lura eller att slå mot eller kränka motståndare. Vi behöver åter ord för att uttrycka distinkta och tydliga realiteter på ett entydigt sätt. Enbart på det sättet kan autentisk dialog återupptas utan missförstånd.”
10 januari:
För sjuttonde gången byter Fariba Vancor namn. Så hette hon i höstas dömdes till sju och ett halvt års fängelse för Think pink-härvan. Då hade hon nyligen bytt bort Bella Nilsson – det namn som hon bar när affärerna föreföll att gå lysande. Det senaste i raden av namn är enligt Expressen Fariba Andersson.
12 januari:
I Finland har en karelsk språknämnd för första gången utsetts. Nämnden ska ge rekommendationer om karelskt språkbruk och är knuten till Institutet för de inhemska språken. ”Nu finns det bättre möjligheter än tidigare för karelskan att få stöd av de andra språknämnderna i frågor som rör språkets kvalitet och ställning”, säger Leena Nissilä, direktör för Institutet för de inhemska språken, i en kommentar.
13 januari:
Liberalerna vill att grovt kriminella som vill byta namn ska genomgå en särskild prövning. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz i Expressen. Han anser att det finns ”ett antal exempel på hur förövare utnyttjar den namnlag som nu finns” och att namnbytena försvårar för bland annat myndigheter och arbetsgivare: ”Men personer som Nytorgsmannen ska inte kunna byta namn. Vilma Andersson ska inte kunna byta namn. Gängkriminella ska inte kunna byta namn. IS-sympatisörer är väl tveksamt om de också ska kunna byta namn.”
Inom den amerikanska fotbollen är Houston Texans kicker Kai’mi Fairbarn ett välkänt namn. Mindre känt är att Kai’mi är en kortform. Hans fullständiga namn är John Christian Kaʻiminoeauloamekaʻikeokekumupaʻa Fairbarn. Kaʻiminoeauloamekaʻikeokekumupaʻa är ett namn som påminner om familjens rötter på Hawaii och betyder ’kunskapssökare’ på hawaiiska. ”Jag har alltid kunnat säga det. Stavningen är den roliga delen. Jag minns att jag inte riktigt kunde stava det förrän i sjunde eller åttonde klass. Det är totalt 56 bokstäver så det är en hel del”, säger han till Yahoo Sports.
Molly är enligt Jordbruksverket alltjämt det vanligaste hundnamnet i Sverige. Det är 8 636 hundar som lystrar till det namnet. Tvåa är Bella med 7 786 bärare och trea Charlie med 6 309 bärare.
15 januari:
Luna är nu för första gången det vanligaste kattnamnet i Sverige enligt Jordbruksverkets kattregister. Det är 6 072 katter som heter Luna. Förra årets etta Sigge tassar nu ned till tredjeplatsen med 5 775 bärare. Tvåan Doris ligger still på samma placering som föregående år. Det är 5 979 katter som kallas Doris.
En namnroulett i Reykjavík ser ut att nå sitt slut i kommunstyrelsen. Det började med att den kommunala gatunamnsnämnden valde Fífilsgata (’Maskrosgata’) för en ny gata vid det sjukhus som håller på att byggas. Men ortnamnsnämnden på riksplanet underkände namnet eftersom det ansågs vara för likt Vífilsgata – en gata namngiven efter Vífill som var en av trälarna ombord på den första bosättaren Ingólfur Arnarsons skepp. Nämnden ändrade därför namnet till Hlíðarfótur som anspelar på gatans geografiska läge. Ledningen för sjukhuset var dock inte nöjd med namnet eftersom den nya och korta gatan då skulle dela namn med en annan och längre gata på andra sidan en stor korsning. Dessutom skulle namnet bryta mönstret eftersom namn på läkeväxter används om andra gator i området. Det nya – och sannolikt sista – namnet blir Túnfífilsgata. Túnfífill betyder liksom fífill ’maskros’ men används oftare när den betraktas som ogräs.
16 januari:
När Donald Trump landar på flygplatsen i Palm Beach för att åka till residenset i Mar-a-Lago kan han numera färdas på President Donald J. Trump boulevard. För att hedra honom har lokalpolitiker klubbat ett namnbyte på delar av Southern boulevard. Donald Trump var själv på plats vid invigningen. Det är dock inte den första namnändringen i sitt slag. När Barack Obama var president fick en annan gata i närområdet namnet President Barack Obama highway.
AI innebär att översättarens roll förändras. Men den nya tekniken innebär inte att den mänskliga översättaren har spelat ut sin roll. Det skriver Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, i en debattartikel i Göteborgs-Posten: ”Att översättningsyrket påverkas kraftigt av AI är odiskutabelt: det teknikskifte som AI resulterat i innebär att översättare fått ytterligare ett effektivt redskap till sin hjälp. Det underlättar översättningsarbetet och tar bort mycket av det som är rutin, men ersätter inte kreativitet, omvärldskunskap och kulturell kompetens.”
19 januari:
Efter en blöt utekväll vaknade före detta Per upp som Linus. På småtimmarna hade han gått in på Skatteverkets webbplats och bytt förnamn. I en intervju i P4 Göteborg ifrågasätter han att tjänsten saknar alkolås eller någon annan funktion som bromsar processen. Christina Forss, handläggare på Skatteverket, säger att byten till vanliga namn godkänns automatiskt inom någon minut.
20 januari:
Vera är Sveriges populäraste flicknamn. Under 2025 gavs det till 605 nyfödda flickor och tog steget upp från femte plats året innan. 2024 års etta Alma backar till sjätte plats på topplistan. Tvåa är Astrid som klättrar från åttonde plats medan Olivia är trea liksom föregående år. Andra flicknamn som får många nya bärare är Minou, Vilda och Flora. Bland pojkarna behåller Noah toppositionen följt av Hugo och Liam. Snabba klättrare bland pojknamnen är Mateo, Fred och Truls.
Lingvisten Deborah Cameron, professor vid Oxford university, går bort vid 67 års ålder. Hon var en av pionjärerna inom forskningen om språk och kön. Ett av hennes mest inflytelserika verk var 2007 års The myth of Mars and Venus – do men and women really speak different languages? som var ett slags svar på John Grays Män är från Mars, kvinnor är från Venus.
21 januari:
”Utan oss hade ni alla talat tyska nu”, hävdade USA:s president Donald Trump under sitt tal på World economic forum i schweiziska Davos – en stad där tyska sedan århundraden är det dominerande språket och ett land där tyska är störst av fyra officiella språk.
22 januari:
Korniska får utökat skydd och stöd enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Korniska – som tillhör den keltiska språkfamiljen och talas i Cornwall i Storbritannien – klassades tidigare som utdött men på senare år har en rad åtgärder vidtagits för att återuppliva språket. Enligt myndigheterna finns i dag omkring 500 personer som behärskar språket på hög nivå medan ytterligare ungefär 2 000 personer har grundläggande färdigheter i korniska.
23 januari:
Skånska dialekter är ett särskilt bekymmer på sjukhus i Region Östergötland. Patientbesök transkriberas med hjälp av AI – men enligt Norrköpings Tidningar blir det oftare fel när någon talar skånska. ”Jag pratar skånska och systemet har till exempel svårt med den dialekten. Jag får ofta gå in och rätta till efteråt”, säger Niklas Theorin, ordförande i Östergötlands läkarförening och läkare på Vrinnevisjukhuset, till tidningen.
Drygt 10 000 invånare – närmare en tiondel av befolkningen – i Nacka har finländsk bakgrund. Ändå är det enligt kommunalrådet Filip Wiljander (M) inte aktuellt att kommunen ska ingå i det finska förvaltningsområdet vilket ger invånarna rätten att använda finska i många sammanhang. ”Detta är det bästa sättet att både hantera Nackabornas skattepengar samtidigt som vi ser till att de minoriteter vi har i kommunen också får sina rättigheter tillgodosedda”, säger han till Sveriges Radio och nämner bland annat att det finns möjligheter att få hemtjänst på finska och att bo på ett finskspråkigt äldreboende.
27 januari:
En chef som stulit lön från tretton anställda fick en läsare att skriva en insändare till Finansavisen som publicerat nyheten. Tidningen ville gärna publicera den – men inte på nynorsk. Skribenten ombads därför skriva om texten till ”bokmål/riksmål”. Men skribenten vände sig i stället till en annan tidning. På frågor från norska Journalisten svarar debattredaktören Gard Setsaas – på bokmål – att det sedan länge är Finansavisens hållning att enbart publicera insändare på bokmål. Att tidningen inte accepterar texter på nynorsk beskriver han själv som ”ganska bakåtsträvande” och ”reaktionärt”.
28 januari:
Noah är 2025 års populäraste förnamn för nyfödda pojkar i Norge. Silvermedaljen går till Jakob medan Lucas kniper bronset. Etta bland flickorna är Emma följt av Olivia och Nora.
Den femtonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, utkommer. Den innehåller omkring 127 000 ord. Samma dag lanseras den som app och publiceras på webbplatsen svenska.se.
29 januari:
Malin Ekman Aldén blir ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Hon har sedan 2016 motsvarande uppdrag på Myndigheten för delaktighet och tillträder den nya tjänsten den 1 april. ”Med en lång och gedigen erfarenhet från statsförvaltningen och av strategisk styrning, organisationsutveckling och förändringsledning, har Malin mycket goda förutsättningar att leda och utveckla myndigheten”, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande. Malin Ekman Aldén efterträder Martin Sundin.
31 januari:
Slopade meritpoäng för moderna språk riskerar att leda till att ännu färre svenska elever studerar tyska eller franska. Det skriver Erik Cardelús, Mia Smith, Christina Rosén och Camilla Rosengart i en debattartikel i Sydsvenskan: ”Om meritpoängssystemet anses problematiskt bör alternativ övervägas som fortsatt tydliggör språkens värde. Att i stället låta moderna språk konkurrera på helt fria villkor i ett redan pressat skolsystem riskerar att slå undan benen för ett ämne med strategiskt viktig roll för Sverige och Europa.”
Alexandre Yanagui har aldrig varit i Sverige. Ändå talar 21-åringen från Brasilien mycket god svenska. Han blev intresserad av språket när han hörde Abbas musik. I takt med att han upptäckte fler svenska artister lärde han sig också språket – och så småningom började han även läsa svenska tidningar. ”Mamma har alltid lyssnat på Abba med mig. När jag fick reda på att de var svenskar blev jag helt nyfiken på Sverige”, berättar han i P4 Extra.
5 februari:
Hela 84 procent av samtliga 2 452 grundskole- och gymnasielärare som svarat på tidningen Ämneslärarens enkät anser att dagens elever skriver sämre. Vanliga problem är att texterna är osammanhängande och obegripliga, bristande kunskaper om grundläggande skrivregler, undermålig stavning och oläslig handstil.
6 februari:
Åse Wetås – doktor i nordiska språk och chef för Språkrådet i Norge sedan 2015 – utses till ny chef för Nasjonalbiblioteket. ”Nasjonalbibliotekets oppdrag handler om å forvalte kulturarven vår, å tilgjengeliggjøre kunnskap til alle og legge til rette for demokrati og et opplyst offentlig ordskifte. Det er svært meningsfulle og viktige oppgaver som jeg gleder meg til å arbeide med, sammen med et stort lag av flinke fagfolk”, säger hon i en kommentar.
7 februari:
För tredje året i följd firas guernésiais på ön Guernsey i Engelska kanalen. I dag tros det vara ett par hundra öbor som har guernésiais som modersmål. Rötterna går tillbaka till latinet men jämfört med normandiskan som talas i franska Normandiet har guernésiais bland annat fler engelska lånord.
En dag vaknade Josefin Swan och hade tappat talförmågan. När språket kom tillbaka talade hon med tysk brytning och behärskade dessutom norska – ett språk hon inte kunde tidigare. Förklaringen är den neurologiska sjukdomen foreign accent syndrome. Katharina Stibrant Sunnerhagen, läkare och professor i rehabiliteringsmedicin, förklarade i Sveriges Radio att sjukdomen medför en störning i talcentrumet och att den vanligaste orsaken är en stroke: ”Syndromet innebär att när man ska prata har men en annan ordmelodi och uttal”.
9 februari:
Kraven för att bli svensk medborgare ska höjas. Det meddelar regeringen och Sverigedemokraterna under en presskonferens. I kraven ingår bland annat kunskaper i svenska språket. ”Det är både rimligt och rättvist att den som vill bli svensk medborgare förväntas kunna svenska”, säger migrationsminister Johan Forssell (M), i en kommentar.
Mats-mat och inte Matsmart. Det ansåg sig en man vid namn Mats i Trollhättan ha läst på kartongen med livsmedel som stod i trapphuset. Men maten var inte till Mats utan en leverans till en granne från Matsmart till ett värde av 1 686 kronor. I tingsrätten hävdade Mats att han hade dyslexi och hade läst fel. Rätten avfärdade förklaringen och dömde honom till en månads fängelse. Det rapporterar TTELA.
När framstegspartisten Bobana Micanovic gjorde ett kort inlägg i debatten på engelska i kommunfullmäktige i isländska Vopnafjarðarhreppur fick hon omedelbart mothugg från oppositionen: ”Vi talar isländska här.” Nu skriver hon i en debattartikel i Austurfrétt att ”utestänga människor på grundval av språk eller ursprung undergräver demokratiska värderingar och förtroendet i samhället” och att hon därför inte ställer upp till omval. Bjartur Aðalbjörnsson, ledare för oppositionspartiet Vopnafjörðurlistan, säger till RÚV att han har förståelse för att det kan vara nödvändigt att använda enstaka ord på engelska när en andraspråkstalare inte hittar det rätta ordet på isländska. Men att hålla hela anföranden på engelska anser han står i strid med den isländska språklagen. Alla i fullmäktige talar heller inte engelska.
10 februari:
Det finns ingen motsättning mellan migranters behov av tolk och intresset för att lära sig det nya landets majoritetsspråk. Det fastslår Helena Bani-Shoraka, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, i en rapport där hon går igenom både forskningen och debatten om offentligt finansierad tolkning. Rapporten har tagits fram av Institutet för språk och folkminnen.
11 februari:
Post-milk generation är inte en slogan som kan få varumärkesskydd i Storbritannien. Oatly får heller inte använda den om livsmedel. Det fastslår landets högsta domstol efter en juridisk strid som pågått i fem år. Mejeriernas branschorganisation Dairy UK har motsatt sig varumärkesregistreringen med argumentet att användningen av milk felaktigt skulle kunna få konsumenter att tro att Oatlys produkter innehåller komjölk.
12 februari:
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har en effektiv handläggning av ärenden när den det gäller inte behärskar svenska. I många fall översätts inte brev eller beslut trots att myndigheterna känner till att mottagaren inte förstår språket. Det visar en granskning utförd av Riksrevisionen. Därför är rekommendationen att bland annat följa upp kostnaderna för tolkning och översättning, översätta relevant information och tydliggöra ansvaret för att mottagarna ska förstå. Språklagen säger visserligen att svenska är det språk myndigheterna ska använda men myndigheterna måste också leva upp till krav som finns i förvaltningslagen.
13 februari:
Sveriges Radio kommer inte att använda sig av syntetiska röster. Det skriver Andreas Landmark, AI-ansvarig på bolaget, i ett blogginlägg: ”När du hör en röst hos oss ska du veta att det finns en verklig person bakom orden. Att någon bär ett publicistiskt ansvar, som förstår kontext och som kan ställas till svars av vår viktigaste uppdragsgivare: dig.”
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
27 december:
Groyper är enligt New York Times 2025 års ord i engelskan. En groyper är en ironisk benämning på en anhängare av Nick Fuentes – en amerikansk opinionsbildare som tidningen beskriver som bland annat ”ärkekonservativ” och ”antisemitisk”. Tvåa på listan är no kings som användes som slagord i protester mot Donald Trump och trea 6–7.
29 december:
Trounwiessel (’tronskifte’) är 2025 års ord i Luxemburg. Ordet blev aktuellt i samband med att Guillaume V under hösten efterträdde sin far som storhertig. Andra ord på topp fem var Alphabetiséierung (’alfabetisering’), Pensiounsreform (’pensionsreform’), Sozialdialog (’socialdialog’) och Nickts-Affär (’icke-affär’). Gemensamt var att samtliga ord ofta förekommit i nyhetsrapporteringen under året.
Kungliga biblioteket får i uppdrag av regeringen att utreda hur förbjuden eller censurerad litteratur ska kunna tillhandahållas för forskning. ”Att litterära skapare kan dela de tankar som de annars förbjuds att skriva, stämmer väl överens med Sveriges långa historia av att vara en litterär fristad”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i en kommentar.
Herjedalsaauk (’Härjedalsinflation’), sekssju (’six seven, sex sju’) och hovendrovenparkere (’elsparkcykelparkera’) är några av 2025 års ord på den skämtsamma nyordslistan från Republiken Jämtlands informationsbyrå.
31 december:
Det kan finnas skäl att se över namnlagen och möjligheten att byta namn. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Expressen. Skälet är att Vilma Andersson – som misstänks ha mördat och styckat en 25-årig kvinna i Rönninge – på kort tid bytt namn flera gånger och sedan sommaren 2023 bär ett kvinnonamn. Möjligen finns det en koppling till Wilma Andersson – en 17-årig kvinna som föll offer för en styckmördare – ett förhållande som enligt Gunnar Strömmer ”kan verka stötande och kränkande”. Därför kan det bli aktuellt att riva upp 2016 års personnamnslag som bland annat underlättade just namnbyten: ”Lagstiftningen har många år på nacken och syftar till att det inte ska vara krångligt för allmänheten att byta namn. … Men om den typen av system uppfattas eller de facto missbrukas av exempelvis kriminella, är det något vi verkligen har anledning att se närmre på”, säger han till Expressen.
5 januari:
Använd inte kidnapped (’kidnappad’) om USA:s tillslag mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Det beskedet ska BBC enligt journalisten Owen Jones ha gett anställda. Vid rapportering om USA:s syn på operationen rekommenderas captured (’fångad, gripen’) medan seized (’gripen, fångad’) är lämpligt i andra sammanhang.
8 januari:
Gjaldskylda (’betalningsplikt’) är 2025 års ord på Island enligt public service-bolaget RÚV:s omröstning. Ordet fick särskild aktualitet när det visade sig att turister i stor utsträckning taggade foton i sociala medier med just gjaldskylda i tron att det var namnet på platsen där bilderna togs och inte information om att parkeringen var avgiftsbelagd. Något färre röster fick tvåan græna gímaldið (’gröna salen’) – en informell benämning på en ny och omstridd industribyggnad i Reykjavík. Samma byggnad röstades tidigare fram till årets fulaste nybygge på Island.
”Språk är inte längre det främsta medlet för människor att lära känna och möta varandra”
9 januari:
Punkbandet Dökött – enligt ett pressmeddelande som dryper av ironi – namn till Kött. Anledningen är att dö ”kan anses stötande”. ”Många arrangörer törs inte boka oss när vi heter Dökött. Ordet ’dö’ är ju negativt, med tanke på krig all skit som händer i världen. Ingen vill ju att nån ska då. Men kött är ju positivt”. Utspelet är sannolikt en gliring riktad mot Korslagda kukar som strök kukar ur namnet för att bara bli Korslagda strax innan det meddelades att bandet skulle vara med i Melodifestivalen.
Ett orwellskt språk som syftar till att inkludera men i själva verket utesluter personer som inte anpassar sig till ideologierna bakom det. Det varnade påve Leo XIV för i sitt årliga tal för den diplomatiska kåren i Vatikanstaten: ”Språk är inte längre det främsta medlet för människor att lära känna och möta varandra. Dessutom, i den semantiska tvetydighetens förvridningar, blir språket mer och mer ett vapen för att lura eller att slå mot eller kränka motståndare. Vi behöver åter ord för att uttrycka distinkta och tydliga realiteter på ett entydigt sätt. Enbart på det sättet kan autentisk dialog återupptas utan missförstånd.”
10 januari:
För sjuttonde gången byter Fariba Vancor namn. Så hette hon i höstas dömdes till sju och ett halvt års fängelse för Think pink-härvan. Då hade hon nyligen bytt bort Bella Nilsson – det namn som hon bar när affärerna föreföll att gå lysande. Det senaste i raden av namn är enligt Expressen Fariba Andersson.
12 januari:
I Finland har en karelsk språknämnd för första gången utsetts. Nämnden ska ge rekommendationer om karelskt språkbruk och är knuten till Institutet för de inhemska språken. ”Nu finns det bättre möjligheter än tidigare för karelskan att få stöd av de andra språknämnderna i frågor som rör språkets kvalitet och ställning”, säger Leena Nissilä, direktör för Institutet för de inhemska språken, i en kommentar.
13 januari:
Liberalerna vill att grovt kriminella som vill byta namn ska genomgå en särskild prövning. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz i Expressen. Han anser att det finns ”ett antal exempel på hur förövare utnyttjar den namnlag som nu finns” och att namnbytena försvårar för bland annat myndigheter och arbetsgivare: ”Men personer som Nytorgsmannen ska inte kunna byta namn. Vilma Andersson ska inte kunna byta namn. Gängkriminella ska inte kunna byta namn. IS-sympatisörer är väl tveksamt om de också ska kunna byta namn.”
Inom den amerikanska fotbollen är Houston Texans kicker Kai’mi Fairbarn ett välkänt namn. Mindre känt är att Kai’mi är en kortform. Hans fullständiga namn är John Christian Kaʻiminoeauloamekaʻikeokekumupaʻa Fairbarn. Kaʻiminoeauloamekaʻikeokekumupaʻa är ett namn som påminner om familjens rötter på Hawaii och betyder ’kunskapssökare’ på hawaiiska. ”Jag har alltid kunnat säga det. Stavningen är den roliga delen. Jag minns att jag inte riktigt kunde stava det förrän i sjunde eller åttonde klass. Det är totalt 56 bokstäver så det är en hel del”, säger han till Yahoo Sports.
Molly är enligt Jordbruksverket alltjämt det vanligaste hundnamnet i Sverige. Det är 8 636 hundar som lystrar till det namnet. Tvåa är Bella med 7 786 bärare och trea Charlie med 6 309 bärare.
15 januari:
Luna är nu för första gången det vanligaste kattnamnet i Sverige enligt Jordbruksverkets kattregister. Det är 6 072 katter som heter Luna. Förra årets etta Sigge tassar nu ned till tredjeplatsen med 5 775 bärare. Tvåan Doris ligger still på samma placering som föregående år. Det är 5 979 katter som kallas Doris.
En namnroulett i Reykjavík ser ut att nå sitt slut i kommunstyrelsen. Det började med att den kommunala gatunamnsnämnden valde Fífilsgata (’Maskrosgata’) för en ny gata vid det sjukhus som håller på att byggas. Men ortnamnsnämnden på riksplanet underkände namnet eftersom det ansågs vara för likt Vífilsgata – en gata namngiven efter Vífill som var en av trälarna ombord på den första bosättaren Ingólfur Arnarsons skepp. Nämnden ändrade därför namnet till Hlíðarfótur som anspelar på gatans geografiska läge. Ledningen för sjukhuset var dock inte nöjd med namnet eftersom den nya och korta gatan då skulle dela namn med en annan och längre gata på andra sidan en stor korsning. Dessutom skulle namnet bryta mönstret eftersom namn på läkeväxter används om andra gator i området. Det nya – och sannolikt sista – namnet blir Túnfífilsgata. Túnfífill betyder liksom fífill ’maskros’ men används oftare när den betraktas som ogräs.
16 januari:
När Donald Trump landar på flygplatsen i Palm Beach för att åka till residenset i Mar-a-Lago kan han numera färdas på President Donald J. Trump boulevard. För att hedra honom har lokalpolitiker klubbat ett namnbyte på delar av Southern boulevard. Donald Trump var själv på plats vid invigningen. Det är dock inte den första namnändringen i sitt slag. När Barack Obama var president fick en annan gata i närområdet namnet President Barack Obama highway.
AI innebär att översättarens roll förändras. Men den nya tekniken innebär inte att den mänskliga översättaren har spelat ut sin roll. Det skriver Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, i en debattartikel i Göteborgs-Posten: ”Att översättningsyrket påverkas kraftigt av AI är odiskutabelt: det teknikskifte som AI resulterat i innebär att översättare fått ytterligare ett effektivt redskap till sin hjälp. Det underlättar översättningsarbetet och tar bort mycket av det som är rutin, men ersätter inte kreativitet, omvärldskunskap och kulturell kompetens.”
19 januari:
Efter en blöt utekväll vaknade före detta Per upp som Linus. På småtimmarna hade han gått in på Skatteverkets webbplats och bytt förnamn. I en intervju i P4 Göteborg ifrågasätter han att tjänsten saknar alkolås eller någon annan funktion som bromsar processen. Christina Forss, handläggare på Skatteverket, säger att byten till vanliga namn godkänns automatiskt inom någon minut.
20 januari:
Vera är Sveriges populäraste flicknamn. Under 2025 gavs det till 605 nyfödda flickor och tog steget upp från femte plats året innan. 2024 års etta Alma backar till sjätte plats på topplistan. Tvåa är Astrid som klättrar från åttonde plats medan Olivia är trea liksom föregående år. Andra flicknamn som får många nya bärare är Minou, Vilda och Flora. Bland pojkarna behåller Noah toppositionen följt av Hugo och Liam. Snabba klättrare bland pojknamnen är Mateo, Fred och Truls.
Lingvisten Deborah Cameron, professor vid Oxford university, går bort vid 67 års ålder. Hon var en av pionjärerna inom forskningen om språk och kön. Ett av hennes mest inflytelserika verk var 2007 års The myth of Mars and Venus – do men and women really speak different languages? som var ett slags svar på John Grays Män är från Mars, kvinnor är från Venus.
21 januari:
”Utan oss hade ni alla talat tyska nu”, hävdade USA:s president Donald Trump under sitt tal på World economic forum i schweiziska Davos – en stad där tyska sedan århundraden är det dominerande språket och ett land där tyska är störst av fyra officiella språk.
22 januari:
Korniska får utökat skydd och stöd enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Korniska – som tillhör den keltiska språkfamiljen och talas i Cornwall i Storbritannien – klassades tidigare som utdött men på senare år har en rad åtgärder vidtagits för att återuppliva språket. Enligt myndigheterna finns i dag omkring 500 personer som behärskar språket på hög nivå medan ytterligare ungefär 2 000 personer har grundläggande färdigheter i korniska.
23 januari:
Skånska dialekter är ett särskilt bekymmer på sjukhus i Region Östergötland. Patientbesök transkriberas med hjälp av AI – men enligt Norrköpings Tidningar blir det oftare fel när någon talar skånska. ”Jag pratar skånska och systemet har till exempel svårt med den dialekten. Jag får ofta gå in och rätta till efteråt”, säger Niklas Theorin, ordförande i Östergötlands läkarförening och läkare på Vrinnevisjukhuset, till tidningen.
Drygt 10 000 invånare – närmare en tiondel av befolkningen – i Nacka har finländsk bakgrund. Ändå är det enligt kommunalrådet Filip Wiljander (M) inte aktuellt att kommunen ska ingå i det finska förvaltningsområdet vilket ger invånarna rätten att använda finska i många sammanhang. ”Detta är det bästa sättet att både hantera Nackabornas skattepengar samtidigt som vi ser till att de minoriteter vi har i kommunen också får sina rättigheter tillgodosedda”, säger han till Sveriges Radio och nämner bland annat att det finns möjligheter att få hemtjänst på finska och att bo på ett finskspråkigt äldreboende.
27 januari:
En chef som stulit lön från tretton anställda fick en läsare att skriva en insändare till Finansavisen som publicerat nyheten. Tidningen ville gärna publicera den – men inte på nynorsk. Skribenten ombads därför skriva om texten till ”bokmål/riksmål”. Men skribenten vände sig i stället till en annan tidning. På frågor från norska Journalisten svarar debattredaktören Gard Setsaas – på bokmål – att det sedan länge är Finansavisens hållning att enbart publicera insändare på bokmål. Att tidningen inte accepterar texter på nynorsk beskriver han själv som ”ganska bakåtsträvande” och ”reaktionärt”.
28 januari:
Noah är 2025 års populäraste förnamn för nyfödda pojkar i Norge. Silvermedaljen går till Jakob medan Lucas kniper bronset. Etta bland flickorna är Emma följt av Olivia och Nora.
Den femtonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, utkommer. Den innehåller omkring 127 000 ord. Samma dag lanseras den som app och publiceras på webbplatsen svenska.se.
29 januari:
Malin Ekman Aldén blir ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Hon har sedan 2016 motsvarande uppdrag på Myndigheten för delaktighet och tillträder den nya tjänsten den 1 april. ”Med en lång och gedigen erfarenhet från statsförvaltningen och av strategisk styrning, organisationsutveckling och förändringsledning, har Malin mycket goda förutsättningar att leda och utveckla myndigheten”, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande. Malin Ekman Aldén efterträder Martin Sundin.
31 januari:
Slopade meritpoäng för moderna språk riskerar att leda till att ännu färre svenska elever studerar tyska eller franska. Det skriver Erik Cardelús, Mia Smith, Christina Rosén och Camilla Rosengart i en debattartikel i Sydsvenskan: ”Om meritpoängssystemet anses problematiskt bör alternativ övervägas som fortsatt tydliggör språkens värde. Att i stället låta moderna språk konkurrera på helt fria villkor i ett redan pressat skolsystem riskerar att slå undan benen för ett ämne med strategiskt viktig roll för Sverige och Europa.”
Alexandre Yanagui har aldrig varit i Sverige. Ändå talar 21-åringen från Brasilien mycket god svenska. Han blev intresserad av språket när han hörde Abbas musik. I takt med att han upptäckte fler svenska artister lärde han sig också språket – och så småningom började han även läsa svenska tidningar. ”Mamma har alltid lyssnat på Abba med mig. När jag fick reda på att de var svenskar blev jag helt nyfiken på Sverige”, berättar han i P4 Extra.
5 februari:
Hela 84 procent av samtliga 2 452 grundskole- och gymnasielärare som svarat på tidningen Ämneslärarens enkät anser att dagens elever skriver sämre. Vanliga problem är att texterna är osammanhängande och obegripliga, bristande kunskaper om grundläggande skrivregler, undermålig stavning och oläslig handstil.
6 februari:
Åse Wetås – doktor i nordiska språk och chef för Språkrådet i Norge sedan 2015 – utses till ny chef för Nasjonalbiblioteket. ”Nasjonalbibliotekets oppdrag handler om å forvalte kulturarven vår, å tilgjengeliggjøre kunnskap til alle og legge til rette for demokrati og et opplyst offentlig ordskifte. Det er svært meningsfulle og viktige oppgaver som jeg gleder meg til å arbeide med, sammen med et stort lag av flinke fagfolk”, säger hon i en kommentar.
7 februari:
För tredje året i följd firas guernésiais på ön Guernsey i Engelska kanalen. I dag tros det vara ett par hundra öbor som har guernésiais som modersmål. Rötterna går tillbaka till latinet men jämfört med normandiskan som talas i franska Normandiet har guernésiais bland annat fler engelska lånord.
En dag vaknade Josefin Swan och hade tappat talförmågan. När språket kom tillbaka talade hon med tysk brytning och behärskade dessutom norska – ett språk hon inte kunde tidigare. Förklaringen är den neurologiska sjukdomen foreign accent syndrome. Katharina Stibrant Sunnerhagen, läkare och professor i rehabiliteringsmedicin, förklarade i Sveriges Radio att sjukdomen medför en störning i talcentrumet och att den vanligaste orsaken är en stroke: ”Syndromet innebär att när man ska prata har men en annan ordmelodi och uttal”.
9 februari:
Kraven för att bli svensk medborgare ska höjas. Det meddelar regeringen och Sverigedemokraterna under en presskonferens. I kraven ingår bland annat kunskaper i svenska språket. ”Det är både rimligt och rättvist att den som vill bli svensk medborgare förväntas kunna svenska”, säger migrationsminister Johan Forssell (M), i en kommentar.
Mats-mat och inte Matsmart. Det ansåg sig en man vid namn Mats i Trollhättan ha läst på kartongen med livsmedel som stod i trapphuset. Men maten var inte till Mats utan en leverans till en granne från Matsmart till ett värde av 1 686 kronor. I tingsrätten hävdade Mats att han hade dyslexi och hade läst fel. Rätten avfärdade förklaringen och dömde honom till en månads fängelse. Det rapporterar TTELA.
När framstegspartisten Bobana Micanovic gjorde ett kort inlägg i debatten på engelska i kommunfullmäktige i isländska Vopnafjarðarhreppur fick hon omedelbart mothugg från oppositionen: ”Vi talar isländska här.” Nu skriver hon i en debattartikel i Austurfrétt att ”utestänga människor på grundval av språk eller ursprung undergräver demokratiska värderingar och förtroendet i samhället” och att hon därför inte ställer upp till omval. Bjartur Aðalbjörnsson, ledare för oppositionspartiet Vopnafjörðurlistan, säger till RÚV att han har förståelse för att det kan vara nödvändigt att använda enstaka ord på engelska när en andraspråkstalare inte hittar det rätta ordet på isländska. Men att hålla hela anföranden på engelska anser han står i strid med den isländska språklagen. Alla i fullmäktige talar heller inte engelska.
10 februari:
Det finns ingen motsättning mellan migranters behov av tolk och intresset för att lära sig det nya landets majoritetsspråk. Det fastslår Helena Bani-Shoraka, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet, i en rapport där hon går igenom både forskningen och debatten om offentligt finansierad tolkning. Rapporten har tagits fram av Institutet för språk och folkminnen.
11 februari:
Post-milk generation är inte en slogan som kan få varumärkesskydd i Storbritannien. Oatly får heller inte använda den om livsmedel. Det fastslår landets högsta domstol efter en juridisk strid som pågått i fem år. Mejeriernas branschorganisation Dairy UK har motsatt sig varumärkesregistreringen med argumentet att användningen av milk felaktigt skulle kunna få konsumenter att tro att Oatlys produkter innehåller komjölk.
12 februari:
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket har en effektiv handläggning av ärenden när den det gäller inte behärskar svenska. I många fall översätts inte brev eller beslut trots att myndigheterna känner till att mottagaren inte förstår språket. Det visar en granskning utförd av Riksrevisionen. Därför är rekommendationen att bland annat följa upp kostnaderna för tolkning och översättning, översätta relevant information och tydliggöra ansvaret för att mottagarna ska förstå. Språklagen säger visserligen att svenska är det språk myndigheterna ska använda men myndigheterna måste också leva upp till krav som finns i förvaltningslagen.
13 februari:
Sveriges Radio kommer inte att använda sig av syntetiska röster. Det skriver Andreas Landmark, AI-ansvarig på bolaget, i ett blogginlägg: ”När du hör en röst hos oss ska du veta att det finns en verklig person bakom orden. Att någon bär ett publicistiskt ansvar, som förstår kontext och som kan ställas till svars av vår viktigaste uppdragsgivare: dig.”
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
