”Koreanskan strävar mot mer jämlikhet”
Bild: Staffan Eng
Som bibliotekarie och lärare i koreanska märker Misung Shin Siljeström att det finns ett stort intresse för koreanska i Sverige.
– Jag tror att det beror på framgången hos K-drama och K-pop, det vill säga tv-serier och musik som producerats i Sydkorea. Det är spännande att träffa så många svenskar som talar flytande koreanska.
Men det är inte lätt att lära sig språket. Ordföljden, konsonantljuden och de otaliga ändelserna som kan läggas till i slutet av orden är, enligt Misung Shin Siljeström, det som orsakar störst huvudbry.
Ett annat fenomen som förvirrar många är alla uttryck för artighet genom titlar, pronomen, verbformer och ordval. Vilka uttryck som väljs styrs av situationen samt den tilltalades status och ålder.
– När man lär känna nya personer är det viktigt att fråga om deras ålder. Om de är yngre än en själv kan man använda ett ledigare språk.
Men i dag menar Misung Shin Siljeström att det i Sydkorea finns en medveten strävan efter att jämna ut de språkliga hierarkierna. Många företag uppmanar till exempel sina anställda att lägga bort titlarna.
– Det är ett uttryck för en global rörelse mot ökad jämlikhet. Men det gör också kommunikationen mellan människor smidigare, eftersom de formella uttrycken brukar vara längre och krångligare.
6 fakta om koreanska
Koreanska skrivs med hangul-skriften. Den består av 24 grundtecken som föreställer tungans position i munnen.
Antal talare: Koreanskan har 82 miljoner modersmålstalare, varav 50 miljoner i Sydkorea, 25 miljoner i Nordkorea – och omkring 2 500 i Sverige. Språket har länge ansetts vara ett isolerat språk utan identifierbara släktingar, men i dag räknas det ibland till en hypotetisk altaisk språkfamilj, som även omfattar turkiska, mongoliska, tungusiska och japanska.
Historia: Koreanskan utvecklades från det så kallade sillaspråket, som talades på den södra delen av Koreahalvön för 2 000 år sedan. Kunskapen om språkets äldre historia är dock osäker eftersom kinesiska användes som skriftspråk fram till år 1446. Inflytandet från kinesiskan gör att omkring en fjärdedel av det moderna vardagsspråket består av kinesiska ordstammar.
Alfabet: I dag skrivs koreanskan med den fonetiska hangul-skriften, som skapades på initiativ av kung Sejong på 1400-talet, för att det skulle bli lättare att lära sig skriva. Skriften består av 24 grundtecken som föreställer tungans position i munnen. Dessa kombineras till stavelseblock som skrivs antingen vågrätt från vänster till höger eller lodrätt från höger till vänster.
Grammatik: Ett stort antal ändelser kan läggas till samma ordstam. Verbet 가셨어요 i meningen 가게에 가셨어요?, ”gagee gasyeosseoyo”, ’Gick du till affären?’, består till exempel av verbstammen 가, ’gå’ + 시 (uttrycker artighet) + ㅆ (dåtid) + 어 (konjunktiv) och 요 (uttrycker artighet). Verben placeras sist i satsen och prepositioner efter sitt huvudord (postpositioner). Subjektet utelämnas ofta.
Nord- och Sydkorea: Efter Koreas delning 1948 har standardspråken i Nord- och Sydkorea utvecklats i olika riktning när det gäller stavning, uttal och nyord. Den sydkoreanska koreanskan har lånat in många ord från engelskan, medan den nordkoreanska har lånat in ord från ryskan. De båda språkvarianterna är dock fortfarande inbördes begripliga.
Liten ordlista:
- 안녕하세요, ”annyeong haseyo” = ’hej’
- 화이팅, ”hwaiting” = ’du klarar det’, ’ryck upp dig’, av engelskans fighting – engelska lånord får ofta en lite annorlunda betydelse
- 먹방, ”meogbang” = ’mukbang’, bokstavligen ’ätsändning’ – videor eller direktsändningar på nätet där programledaren sitter och äter uppstod i Sydkorea
- 태권도, ”taegwondo” = ’taekwondo’, bokstavligen ’handens och fotens väg’
- 김칫국부터 마시다, ”gimchisgugbuteo masida” = ’att dricka kimchi-soppa i förväg’, det vill säga att gå händelserna i förväg
