”Jag har blivit retad för min dialekt”
Jeannie Sinaga Helmfrid är entreprenör och ordförande för Svensk-indonesiska sällskapet.
Bild: Staffan Eng
I Indonesien – ett land som utmärks av stora etniska och religiösa skillnader – talas flera hundra språk. Entreprenören Jeannie Sinaga Helmfrid, som växte upp i staden Pekanbaru på Sumatra, behärskar fyra av dem.
– I Indonesien är vi väldigt mångkulturella och varje grupp har sina egna traditioner. Språken förhåller sig inte till varandra som svenska, norska och danska, utan de är verkligen helt olika språk, säger hon.
Ändå har hon i likhet med många andra indonesier nästan helt övergått till att tala indonesiska, som fungerar som ett enande nationalspråk – trots att det är modersmål för en minoritet.
”Jakartadialekten är trendigast och har tagit över media”
Den talade indonesiskan påverkas dock starkt av de andra språken, vilket har gett upphov till en betydande regional variation.
– Jakartadialekten är trendigast och har tagit över media. De som talar avvikande dialekter kan däremot känna skam för sitt språk – jag har själv blivit retad för min dialekt från Sumatra.
I stället skulle Jeannie Sinaga Helmfrid vilja att folk kunde känna stolthet över sitt eget språk och kultur – och samtidigt se till det som förenar dem med andra grupper. Det är en inställning som sammanfattas i det indonesiska valspråket Bhinneka tunggal ika, ’enhet i mångfalden’.
– Om man respekterar sig själv och är nyfiken på andra så blir det svårare för folk att se ner på ens dialekt. Då tror jag också att spänningarna mellan olika grupper skulle kunna minska.
Fakta om indonesiska
Antal talare: Indonesiskan har omkring 250 miljoner talare och hör till världens mest talade språk. Antalet modersmålstalare är dock betydligt lägre – endast omkring 80 miljoner. Förutom i Indonesien talas indonesiska av större grupper i bland annat Nederländerna, Saudiarabien, Singapore, Sydafrika, USA och Australien. I Sverige finns uppemot 3 000 talare.
Historia: Indonesiskan är ett austronesiskt språk med ursprung i fornmalajiskan, som länge fungerade som handelsspråk i Sydostasien. En indonesisk form av malajiska användes av de nederländska och japanska kolonialstyrena. Språkets historiska status – samt det faktum att det inte favoriserade någon större etnisk grupp – gjorde att det antogs av den indonesiska självständighetsrörelsen och 1945 blev Indonesiens officiella språk.
Alfabet och uttal: Indonesiska skrivs med latinska bokstäver och har ett uttal som ligger förvånansvärt nära flera av de stora västeuropeiska språken. Bokstavskombinationen ny uttalas som gn, sy som sje-ljud, c som tje-ljud, j som ett tonande dj och kh som ett tyskt ach-ljud. Ordens betoning ligger vanligtvis på näst sista stavelsen.
Grammatik: Plural-, tempus- och genusböjningar saknas, varför svenskans ’han’ och ’hon’ motsvaras av det könsneutrala pronomenet dia. I stället böjs och bildas ord med hjälp av ett komplicerat system av affix. Av stammen ajar, ’undervisa’, bildas till exempel ordformerna mengajar ’undervisa (i)’, mengajarkan ’undervisa (något)’, diajar ’undervisas’, diajari ’bli undervisad (i)’, diajarkan ’bli undervisad (något)’ och belajar ’lära sig’.
Reduplikation: Upprepning av ord – så kallad reduplikation – kan ange plural i ord som rumah-rumah ’(flera) hus’. Men upprepningarna används också för att uttrycka olika betydelsenyanser, som i makan-makan, ’äta tillsammans’, lari-lari, ’springa omkring’, cepat-cepat, ’väldigt snabbt’, sayur-mayur, ’alla möjliga sorters grönsaker’ och tik-tik ’(ett) droppande’.
Liten ordlista:
Selamat pagi/siang/sore/malam/tidur! = ’Hej!’ – ordagrant ’God morgon/dag/eftermiddag/kväll/natt!’
handuk = ’handduk’, av nederländskans handdoek – indonesiskan har många nederländska lånord
gemericik = ’(porlande) bäck’ – ljudhärmande ord är vanliga
amuk = ’vara rasande’ – därav svenskans löpa amok
tak kenal maka tak sayang = ’man kan inte tycka om den man inte känner’ – var öppen för nya människor och kulturer!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
I Indonesien – ett land som utmärks av stora etniska och religiösa skillnader – talas flera hundra språk. Entreprenören Jeannie Sinaga Helmfrid, som växte upp i staden Pekanbaru på Sumatra, behärskar fyra av dem.
– I Indonesien är vi väldigt mångkulturella och varje grupp har sina egna traditioner. Språken förhåller sig inte till varandra som svenska, norska och danska, utan de är verkligen helt olika språk, säger hon.
Ändå har hon i likhet med många andra indonesier nästan helt övergått till att tala indonesiska, som fungerar som ett enande nationalspråk – trots att det är modersmål för en minoritet.
”Jakartadialekten är trendigast och har tagit över media”
Den talade indonesiskan påverkas dock starkt av de andra språken, vilket har gett upphov till en betydande regional variation.
– Jakartadialekten är trendigast och har tagit över media. De som talar avvikande dialekter kan däremot känna skam för sitt språk – jag har själv blivit retad för min dialekt från Sumatra.
I stället skulle Jeannie Sinaga Helmfrid vilja att folk kunde känna stolthet över sitt eget språk och kultur – och samtidigt se till det som förenar dem med andra grupper. Det är en inställning som sammanfattas i det indonesiska valspråket Bhinneka tunggal ika, ’enhet i mångfalden’.
– Om man respekterar sig själv och är nyfiken på andra så blir det svårare för folk att se ner på ens dialekt. Då tror jag också att spänningarna mellan olika grupper skulle kunna minska.
Fakta om indonesiska
Antal talare: Indonesiskan har omkring 250 miljoner talare och hör till världens mest talade språk. Antalet modersmålstalare är dock betydligt lägre – endast omkring 80 miljoner. Förutom i Indonesien talas indonesiska av större grupper i bland annat Nederländerna, Saudiarabien, Singapore, Sydafrika, USA och Australien. I Sverige finns uppemot 3 000 talare.
Historia: Indonesiskan är ett austronesiskt språk med ursprung i fornmalajiskan, som länge fungerade som handelsspråk i Sydostasien. En indonesisk form av malajiska användes av de nederländska och japanska kolonialstyrena. Språkets historiska status – samt det faktum att det inte favoriserade någon större etnisk grupp – gjorde att det antogs av den indonesiska självständighetsrörelsen och 1945 blev Indonesiens officiella språk.
Alfabet och uttal: Indonesiska skrivs med latinska bokstäver och har ett uttal som ligger förvånansvärt nära flera av de stora västeuropeiska språken. Bokstavskombinationen ny uttalas som gn, sy som sje-ljud, c som tje-ljud, j som ett tonande dj och kh som ett tyskt ach-ljud. Ordens betoning ligger vanligtvis på näst sista stavelsen.
Grammatik: Plural-, tempus- och genusböjningar saknas, varför svenskans ’han’ och ’hon’ motsvaras av det könsneutrala pronomenet dia. I stället böjs och bildas ord med hjälp av ett komplicerat system av affix. Av stammen ajar, ’undervisa’, bildas till exempel ordformerna mengajar ’undervisa (i)’, mengajarkan ’undervisa (något)’, diajar ’undervisas’, diajari ’bli undervisad (i)’, diajarkan ’bli undervisad (något)’ och belajar ’lära sig’.
Reduplikation: Upprepning av ord – så kallad reduplikation – kan ange plural i ord som rumah-rumah ’(flera) hus’. Men upprepningarna används också för att uttrycka olika betydelsenyanser, som i makan-makan, ’äta tillsammans’, lari-lari, ’springa omkring’, cepat-cepat, ’väldigt snabbt’, sayur-mayur, ’alla möjliga sorters grönsaker’ och tik-tik ’(ett) droppande’.
Liten ordlista:
Selamat pagi/siang/sore/malam/tidur! = ’Hej!’ – ordagrant ’God morgon/dag/eftermiddag/kväll/natt!’
handuk = ’handduk’, av nederländskans handdoek – indonesiskan har många nederländska lånord
gemericik = ’(porlande) bäck’ – ljudhärmande ord är vanliga
amuk = ’vara rasande’ – därav svenskans löpa amok
tak kenal maka tak sayang = ’man kan inte tycka om den man inte känner’ – var öppen för nya människor och kulturer!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
