Hotad ordbok, uttalstvist, nya titlar och en skamlig måltid
Språktidningen listar språkhändelser ur senaste veckornas nyhetsflöde.
8 augusti:
Eva, 79 år, i Norrköping ville ha kräm med mjölk till frukost. Men i tallriken hamnade kattmat. Den anställda inom hemtjänsten hade missförstått vad hon bett om. ”Det var ju språksvårigheter. Jag tycker det är så jobbigt när vi inte kan konversera med varandra”, säger Eva till Expressen. Anette Asplund, verksamhetschef för hemtjänsten i kommunen, förklarar i Expressen att det var ”ett olyckligt misstag”. I rekryteringsprocessen ska kommunen säkerställa att den som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska. ”Att kunna tillräckligt god svenska för att kunna utföra sitt arbete är ju ett grundkrav”, säger hon.
11 augusti:
Framtiden för Den danske ordbog är osäker. Bolette Pedersen, språkprofessor vid universitetet i Köpenhamn, skriver i en debattartikel i Berlingske att Carlsbergfondet slopar finansieringen till redaktionens löpande arbete under 2026. Hon hävdar att det samtida danska språket går miste om grundläggande infrastruktur om ordboken går i graven.
13 augusti:
Beinir Bergsson, poet och översättare, tar över som ordförande i Málráðið, Färöarnas språkråd. Uppdraget varar till och med 31 juli 2029. Beinir Bergsson debuterade 2017 med diktsamlingen Tann lítli drongurin og beinagrindin, ’Den lille pojken och skelettet’, och nominerades 2022 till Nordiska rådets litteraturpris för Sólgarðurin, ’Solträdgården’.
För första gången sedan Elie Nohra för 25 år sedan öppnade Ramilios pizzeria i Fritsla beställde han pizzakartonger med den egna restaurangens namn och telefonnummer på. Men tillverkaren i Turkiet bytte plats på två bokstäver i hälsningen på kartongens kant. På samtliga 5 000 kartonger stod det skamlig måltid i stället för smaklig måltid. När Elie Nohra upptäckte misstaget var hans första tanke att han skulle stryka över den felstavade hälsningen. Kunderna höll dock inte med. ”Men då sa alla, ’Nej, nej, nej! Det är jätteroligt!’” berättar han i Aftonbladet.
15 augusti:
Ryska ska vara ett officiellt språk i Ukraina. Det kravet ska Vladimir Putin enligt New York Times ha framfört till Donald Trump under presidenternas möte i Alaska. Språkkravet ska vara ett av villkoren för att Ryssland ska avsluta kriget mot Ukraina.
17 augusti:
När domaren Anastasija Romanjuk hörde Irina Majborodina tala ryska på plan plockade hon upp det gula kortet och varnade spelaren. Händelsen utspelade sig i en match mellan Seasters och Kolos Kovalivka i den ukrainska damfotbollsligan. Domaren ansåg att det var osportsligt uppträdande att tala något annat än ukrainska som är Ukrainas enda officiella språk.
18 augusti:
Gjaldskylda är inget isländskt ortnamn. Ändå taggar turister mängder av inlägg i sociala medier från hela Island med just detta ord – som betyder ’betalningsplikt’ – som om det skulle vara ett besöksmål. Morgunblaðið rapporterar att många markägare som nu tar betalt för parkering vid olika naturpärlor använder informationsskyltar om parkeringsavgifter som felaktigt uppfattas som ortnamnsskyltar.
Skibidi, delulu och tradwife är några av alla ord som tagits med i Cambridge dictionary under det senaste året. Totalt har drygt 6 000 ord, uttryck och nya betydelser listats i ordboken.
19 augusti:
75 procent av finländarna anser att modersmålet är en mycket eller ganska viktig del av den egna identiteten. Hela 89 procent säger sig uppskatta olika dialekter som talas i Finland. Men 70 procent svarar också att det är ett tecken på bildning att behärska standardspråk samt att slang och dialekter bör undvikas i professionella och officiella sammanhang. Det visar en undersökning utförd av E2 Forskning på uppdrag av Svenska kulturfonden.
Att allt mindre litteratur översätts till svenska utgör på sikt ett hot mot det svenska språket. Det skriver Anders Rydell, chefredaktör för Författaren, i en krönika i Svensk Bokhandel: ”Det som händer är att den språkliga vitaliseringen, utvecklingen och utvidgningen av språket riskerar att avstanna. En professionell yrkeskår som mödosamt och konstnärligt tolkar fram svenskan kommer ersättas av tondöva maskinöversättningar.”
20 augusti:
Pylsa eller pulsa? Hur ’korv’ egentligen ska uttalas på isländska har varit en språklig stridsfråga i generationer. Möjligen ser det nu ut som att pylsa stärker sitt övertag. I en undersökning utförd av Maskína svarar 57 procent att deras uttal är pylsa medan 43 procent säger pulsa. Sedan 2018 – när Maskína ställde samma fråga – har uttalet pylsa ökat med 3 procentenheter och pulsa minskat lika mycket.
Danmark slopar bokmomsen som en åtgärd för att främja läsning. Beskedet kommer från kulturminister Jakob Engel-Schmidt efter en rad olika rapporter om sjunkande läsförmåga bland elever. Beslutet innebär att momsen på böcker går från 25 till 0 procent.
21 augusti:
Regeringen har gett universiteten i Stockholm och Göteborg i uppdrag att utforma medborgarskapsprov. Proven ska mäta kunskaper i svenska språket och det svenska samhället för den som vill bli svensk medborgare. Men universiteten motsätter sig uppdraget. ”I högskolelagen står att vi ska bedriva forskning och undervisning. Så att utforma ett medborgarskapsprov har ingen bäring på vår verksamhet, det är ett rent politiskt uppdrag som universiteten inte ska hålla på med”, säger Hans Adolfsson, rektor för Stockholms universitet, till Dagens Nyheter.
22 augusti:
Ambulans larmades till Hagalidsgårdens vård- och omsorgsboende i Västerås efter en misstänkt blodförgiftning. På plats reagerade en ambulanssjuksköterska på att hen inte kunde få svar på grundläggande frågor om personens hälsotillstånd från någon i personalen. I en avvikelserapport skriver ambulanssjuksköterskan att personalens kunskaper i svenska var uppenbart bristfälliga: ”Dessa två människor ansvarar alltså för en fullsatt avdelning med gamla, sköra och svensktalande individer. Detta är ovärdigt för de äldre, där ingen i personalen kan förstå vad den äldres enkla önskemål är.” Händelsen ska nu utredas. Enhetschefen Yulia Felix säger till P4 Västmanland att alla i personalen ska ha tillräckligt goda språkkunskaper för att kunna ta hand om boende.
25 augusti:
President Donald Trump meddelar under en presskonferens att han överväger att byta namn på USA:s försvarsdepartement – från department of defense till department of war, alltså krigsdepartement. ”För mig är det vad det verkligen är”, säger han. Det formella beslutet om namnbytet undertecknades den 5 september.
26 augusti:
74 procent av barnen i åldern sex till nio år läser ofta. Om det finns många böcker i hemmet och om föräldrarna själva är flitiga läsare är det också vanligare att barnen läser regelbundet. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Lärarstiftelsen.
27 augusti:
Regeringen vill införa obligatoriskt språktest för personal på äldreboenden. Den som inte klarar provet ska heller inte kunna få anställning. ”Perfekt svenska är överreklamerat men begriplig svenska är ju definitivt ett måste”, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje till Sveriges Radio.
29 augusti:
Damlandslaget i fotboll skaffar sig liksom herrlandslaget en head of performance. Även en lång rad andra titlar inom organisationen är på engelska. ”Det är en eftergift till dumhet och enfald. Ett löjligt påfågelspråk där de fäller upp fjädrarna och visar att de kan prata engelska och är internationella. Men de kan aldrig motivera varför. Det här är svenska landslag. Det finns inga skäl i världen för att de ska ha sex–sju termer som är engelska”, säger författaren Björn Ranelid i Aftonbladet.
1 september:
Fysioterapeut blir enligt ett riksdagsbeslut en skyddad yrkestitel för sjukgymnaster även inom hälso- och sjukvård för djur. Titeln har sedan 2014 varit skyddad för sjukgymnaster som arbetar med människor. Skyddet innebär att titeln enbart får användas av personer som har genomgått en utbildning som ger yrkeslegitimation.
2 september:
I En kulturkanon för Sverige – som utarbetats av en kommitté på regeringens uppdrag – ingår bland annat Svenska Akademiens ordbok, SAOB, samt verk av författare som Selma Lagerlöf, August Strindberg, Karin Boye, Vilhelm Moberg, Katarina Taikon, Carl Jonas Love Almqvist och Astrid Lindgren. Valet av SAOB motiveras med att ordboken ”dokumenterar utförligt det svenska språket och gör denna del av kulturarvet brett tillgängligt”.
3 september:
Bara på tre av trettio undersökta högstadieskolor bedrivs undervisning av hög kvalitet. Det visar Skolinspektionens granskning av skolor som har tillstånd för att hålla delar av undervisningen på engelska. Enligt myndigheten behöver majoriteten av skolorna förbättra planeringen av den engelskspråkiga undervisningen i andra ämnen än just engelska. Bristerna som finns i dag riskerar bland annat att försämra elevernas kunskapsutveckling.
4 september:
En 36-årig man blir den första som döms enligt den nya lagen om förolämpning av tjänsteman. Vid ett polisingripande kallade han en kvinnlig polis upprepade gånger ”din hora”. Göteborgs tingsrätt dömer mannen till 60 dagsböter. Han ska också betala 10 000 kronor i skadestånd.
6 september:
Roberto Luigi Pagani flyttade till Island från Italien 2014. Numera är han adjunkt i isländska som andraspråk vid Háskóli Íslands, Islands universitet, och doktorand i isländska. Nyligen översatte han en samling av medeltida isländska folksagor till italienska. Men det är inte tillräckligt för att han ska slippa språktestet i isländska för medborgarskap. Ett intyg från den professor som är hans handledare var inte nog för att få undantag från provet. ”Han förklarade allt – hur mycket jag undervisade och vad jag studerade, att all vår regelbundna kommunikation senaste tio åren hade varit på isländska och så vidare, men det brevet ansågs inte vara nog för att få det här undantaget”, säger han i Morgunblaðið.
9 september:
Regeringen meddelar vid det nya riksmötets öppnande att riksdagen går över till titeln minister i stället för statsråd. Tidigare bestod regeringen av en statsminister och ett antal statsråd. Titeln statsråd infördes i 1809 års regeringsreform.
11 september:
En avbildad spårvagn på ett portugisiskt kakpaket var något som väckte en hel del reaktioner från lyssnarna. Men när P4 Jönköping skickade ut en pushnotis om inslaget var det något annat många reagerade på i stället. Avsändaren uppgavs nämligen vara P4 Könköping. ”Det är olyckligt att j och k sitter så nära varandra på tangentbordet”, säger dagredaktören Therese Edin till Expressen.
12 september:
Stavningskontrollen i Microsoft Word, Google Docs och Apple Pages har stora brister. Det visar en undersökning utförd av norska Språkrådet. Programmen missar inte bara många fel – utan när fel väl identifieras föreslås dessutom korrigeringar som inte är korrekta. Problemen anses vara särskilt allvarliga eftersom nio av tio skolelever använder något av dessa program. ”Vi har gjennomført tester som inneholder helt vanlige norske ord og skrivemåter som vi absolutt bør forvente at retteprogrammene skal kjenne til. Dette er programmer nesten alle elever i skolene bruker, så det bør være øverst på dagsorden i hele Skole-Norge, säger Åse Wetås, chef för Språkrådet, till Utdanningsnytt.
Sveriges radios program Disco på finska sänds även i Ålands radio. Programledare är komikern Josefin Sonck som är uppvuxen på Åland. Men den finskspråkiga musiken i programmet väcker starka reaktioner. ”Ålänningar är tyvärr språkligt förtryckta som minoritet i Finland. Och den erfarenheten gör ibland vissa lite lättretliga”, säger Michael Hancock, ledarskribent på Nya Åland, till Sveriges radio.
14 september:
Luffare, hobbit, hora, fitta, bög, tönt, maktmissbrukare och fejkpolis är några av alla tillmälen som anmälts sedan lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes i juli. Det visar en kartläggning av samtliga polisanmälningar i Polisregion väst som utförts av Göteborgs-Posten.
17 september:
Bandet Korslagda kukar byter namn. När gruppen bildades 2019 föll valet på Korslagda kukar eftersom någon fått för sig att det var så skådespelaren Mikael Persbrandts punkband hette på 1980-talet. Men det är ett namn som också skapat problem. Bandet meddelar därför på Facebook att det officiella namnet hädanefter blir bara Korslagda: ”Föräldrar mailar oss då de älskar vår musik men inte vill att deras barn ska se det ordet när de lyssnar på vår musik. Vi själva får prata om vårt bandnamn istället för vår musik.”
19 september:
Ctrl alt deleaf blir namnet på det nya specialtåg som brittiska Network Rail ska använda för att få bort löv från spåren. Bolaget fick in över 1 300 namnförslag från allmänheten. Ctrl alt deleaf segrade i den efterföljande omröstningen med 50 procent av rösterna följt av Leaf-fall weapon med 23 procent, Pulp friction med 14 procent och The autumn avenger med 13 procent.
Inför en nollvision mot bristande läskunnighet. Det föreslår tio chefer på Bonnierförlagen i en debattartikel i Dagens Nyheter. För att avhjälpa läskrisen vill undertecknarna bland annat införa en timmes obligatorisk bokläsning i skolan, stärka folkbiblioteken och etablera regionala läsfrämjare.
22 september:
”Sverige befinner sig i en läskris.” Det fastslår regeringen i budgetpropositionen för 2026. För att vända utvecklingen och ”se till att Sverige återigen blir ett läsande land” läggs ytterligare 40 miljoner kronor på folkbibliotekens läsfrämjande arbete under perioden 2026–28. Dessutom får Berättarministeriet 30 miljoner kronor under 2026 för en satsning på läsfrämjande arbete i socialt utsatta områden.
Turister används ofta om idrottare som får biljetter till mästerskap utan någon möjlighet till en framstående placering. Kajsa Bergqvist, förbundskapten för friidrottslandslaget, säger i Expressen att hon ogillar uttrycket: ”Det är fruktansvärt orättvist. Det här är en global sport. Kvalificerar man sig så åker man hit och försöker göra alla förberedelser så gott man kan.”
23 september:
Institutet för språk och folkminnen ska omvandlas till ett museum med uppdrag att bland annat bevara och synliggöra språk samt immateriella kulturarv. Det föreslår tankesmedjorna Timbro och Oikos i en rapport som innehåller politiska förslag för en ny mandatperiod med Tidöpartierna vid regeringsmakten.
24 september:
Bland omkring 500 nya ord i senaste uppdateringen av Oxford English dictionary finns death doula, ’dödsdoula’, hidden gem, ’dold pärla’ och al desko – en skämtsam motsats till al fresco, ’i det fria, utomhus’, som används om någon som till exempel äter lunchen vid skrivbordet på arbetsplatsen.
Statsminister Ulf Kristersson kallar i en intervju i Svenska Dagbladet Vladimir Putin och Ryssland ”en ekonomisk dvärg med kärnvapen”. Monika Dahlqvist, ordförande för Föreningen för kortväxta, säger till Aftonbladet att ordvalet är olämpligt. Föreningen har länge tagit avstånd från dvärg eftersom ordet anses vara negativt laddat. ”Det är märkligt att någon som representerar ett helt land kan tycka att det är okej att uttrycka sig på det här sättet”, säger hon.
Finlandssvenskt teckenspråk används i dag av bara omkring 200 personer. I ett program för att revitalisera språket finns bland annat förslag på hur grundläggande språkliga rättigheter ska garanteras. Arbetet med att ta fram programmet leddes av Finlands dövas förbund.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna och Centerpartiet anser att det ska införas nationella krav på kunskaper i svenska språket för personal i förskolan. Det rapporterar Vi Lärare. Vänsterpartiet säger nej men vill öka andelen utbildad personal vilket i sin tur ska borga för att fler behärskar svenska. Miljöpartiet svarar att det är arbetsgivarens ansvar att anställa kompetent personal och erbjuda nödvändig kompetensutveckling.
25 september:
Behovet av att skriva in isländska språkets ställning i grundlagen bör undersökas, riktlinjer för bruket av främmande språk på Island tas fram och en översyn av befintliga skrivregler genomföras. Det skriver Íslensk málnefnd – den isländska språknämnden – i sin årliga resolution.
Hans-Jacob Nilsson tilldelas priset Årets översättning för nyöversättningen av George Eliots roman Middlemarch. Prissumman är på 100 000 kronor. I motiveringen framhåller juryn Hans-Jacob Nilssons språkkänsla och erfarenhet: ”Översättarens stilsäkra ordval och fenomenala meningskonstruktioner visar på svenskans rikedom och spännvidd och att språket ständigt befinner sig i rörelse, vilket passar synnerligen väl för en roman om ett samhälle i förändring.”
Folkbildningsrådet får två miljoner kronor för att öka kunskaperna om judiskt liv och judiska språk i Sverige. Pengarna ska i sin tur slussas vidare till folkhögskolor och studieförbund. ”Den här satsningen gör det möjligt att erbjuda fler lärande aktiviteter med fokus på judiskt liv och judiska språk – en central del i arbetet med att stärka judiskt liv och motverka antisemitism”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
26 september:
”Behovet av en nationell språkstrategi är akut.” Det skriver Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund, och ytterligare 22 lärare och språkforskare i en debattartikel i Vi Lärare. Allt färre elever väljer att studera språk som tyska och franska. Även på universitetsnivå dalar intresset. Samtidigt som många verkar tycka att engelska räcker som främmande språk glider Sverige allt längre från EU:s mål att alla medborgare ska behärska två språk utöver modersmålet. För att utveckla kulturell förståelse och förbättra konkurrenskraften kräver debattörerna politiska beslut som främjar fler språk: ”Vi vill att en svensk språkstrategi utvecklas, som långsiktigt strävar mot att alla som bor i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla kunskaper i flera språk.”
28 september:
Ämnet svenska bör skrotas i den svenska skolan och ersättas av ämnet språk och kommunikation. Det föreslår Oscar Björk, forskare i svenska med didaktisk inriktning vid Mälardalens universitet, i en debattartikel i Dagens Nyheter: ”Med den inslagna vägen riskerar vi att förminska språkets kommunikativa funktioner och därmed också elevernas möjlighet att delta fullt ut i en komplex och föränderlig värld”, skriver han.
30 september:
”Sverige behöver inte färre, utan fler och värre språkfascister.” Det anser Aron Lund, kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida. Han efterlyser politiker ”som vågar driva språkpolitik med tillräcklig kraft” och en språklag som är en mindre ”tandlös historia” än den som infördes 2009. Annars riskerar svenskan att tappa ytterligare mark mot engelskan: ”Om svenskans urlakning ska kunna hejdas – eller ens fördröjas – är det dags att ta i med hårdhandskarna.”
Unionspartiet föreslår i en motion till lagtinget – Färöarnas riksdag – att bokstäverna c, w, q, z och x åter ska få plats i färöiskans alfabet. Bokstäverna ströks ur alfabetet så sent som 2013 efter ett myndighetsbeslut. I förslaget skriver Unionspartiet att förändringen inte har fått fullt genomslag vilket innebär att det i dag i praktiken finns två alfabet – ett med 29 bokstäver och ett med 34 bokstäver. Bokstäverna c, w, q, z och x förekommer inte i färöiska arvord men däremot i bland annat personnamn, olika typer av lånord och fackspråk. Eftersom dessa fem bokstäver är en del av den språkliga vardagen anser också partiet att c, w, q, z och x åter bör få plats i det officiella alfabetet.
2 oktober:
Italienska blir åter ett ämne vid Göteborgs universitet. Hösten 2026 startar en nybörjarkurs i språket. Italienskan försvann från universitetet 2012 – ett beslut som främst motiverades av ekonomiska skäl. På sikt är nu förhoppningen att stegvis kunna bygga ut utbildningen till kandidatnivå.
8 augusti:
Eva, 79 år, i Norrköping ville ha kräm med mjölk till frukost. Men i tallriken hamnade kattmat. Den anställda inom hemtjänsten hade missförstått vad hon bett om. ”Det var ju språksvårigheter. Jag tycker det är så jobbigt när vi inte kan konversera med varandra”, säger Eva till Expressen. Anette Asplund, verksamhetschef för hemtjänsten i kommunen, förklarar i Expressen att det var ”ett olyckligt misstag”. I rekryteringsprocessen ska kommunen säkerställa att den som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska. ”Att kunna tillräckligt god svenska för att kunna utföra sitt arbete är ju ett grundkrav”, säger hon.
11 augusti:
Framtiden för Den danske ordbog är osäker. Bolette Pedersen, språkprofessor vid universitetet i Köpenhamn, skriver i en debattartikel i Berlingske att Carlsbergfondet slopar finansieringen till redaktionens löpande arbete under 2026. Hon hävdar att det samtida danska språket går miste om grundläggande infrastruktur om ordboken går i graven.
13 augusti:
Beinir Bergsson, poet och översättare, tar över som ordförande i Málráðið, Färöarnas språkråd. Uppdraget varar till och med 31 juli 2029. Beinir Bergsson debuterade 2017 med diktsamlingen Tann lítli drongurin og beinagrindin, ’Den lille pojken och skelettet’, och nominerades 2022 till Nordiska rådets litteraturpris för Sólgarðurin, ’Solträdgården’.
För första gången sedan Elie Nohra för 25 år sedan öppnade Ramilios pizzeria i Fritsla beställde han pizzakartonger med den egna restaurangens namn och telefonnummer på. Men tillverkaren i Turkiet bytte plats på två bokstäver i hälsningen på kartongens kant. På samtliga 5 000 kartonger stod det skamlig måltid i stället för smaklig måltid. När Elie Nohra upptäckte misstaget var hans första tanke att han skulle stryka över den felstavade hälsningen. Kunderna höll dock inte med. ”Men då sa alla, ’Nej, nej, nej! Det är jätteroligt!’” berättar han i Aftonbladet.
15 augusti:
Ryska ska vara ett officiellt språk i Ukraina. Det kravet ska Vladimir Putin enligt New York Times ha framfört till Donald Trump under presidenternas möte i Alaska. Språkkravet ska vara ett av villkoren för att Ryssland ska avsluta kriget mot Ukraina.
17 augusti:
När domaren Anastasija Romanjuk hörde Irina Majborodina tala ryska på plan plockade hon upp det gula kortet och varnade spelaren. Händelsen utspelade sig i en match mellan Seasters och Kolos Kovalivka i den ukrainska damfotbollsligan. Domaren ansåg att det var osportsligt uppträdande att tala något annat än ukrainska som är Ukrainas enda officiella språk.
18 augusti:
Gjaldskylda är inget isländskt ortnamn. Ändå taggar turister mängder av inlägg i sociala medier från hela Island med just detta ord – som betyder ’betalningsplikt’ – som om det skulle vara ett besöksmål. Morgunblaðið rapporterar att många markägare som nu tar betalt för parkering vid olika naturpärlor använder informationsskyltar om parkeringsavgifter som felaktigt uppfattas som ortnamnsskyltar.
Skibidi, delulu och tradwife är några av alla ord som tagits med i Cambridge dictionary under det senaste året. Totalt har drygt 6 000 ord, uttryck och nya betydelser listats i ordboken.
19 augusti:
75 procent av finländarna anser att modersmålet är en mycket eller ganska viktig del av den egna identiteten. Hela 89 procent säger sig uppskatta olika dialekter som talas i Finland. Men 70 procent svarar också att det är ett tecken på bildning att behärska standardspråk samt att slang och dialekter bör undvikas i professionella och officiella sammanhang. Det visar en undersökning utförd av E2 Forskning på uppdrag av Svenska kulturfonden.
Att allt mindre litteratur översätts till svenska utgör på sikt ett hot mot det svenska språket. Det skriver Anders Rydell, chefredaktör för Författaren, i en krönika i Svensk Bokhandel: ”Det som händer är att den språkliga vitaliseringen, utvecklingen och utvidgningen av språket riskerar att avstanna. En professionell yrkeskår som mödosamt och konstnärligt tolkar fram svenskan kommer ersättas av tondöva maskinöversättningar.”
20 augusti:
Pylsa eller pulsa? Hur ’korv’ egentligen ska uttalas på isländska har varit en språklig stridsfråga i generationer. Möjligen ser det nu ut som att pylsa stärker sitt övertag. I en undersökning utförd av Maskína svarar 57 procent att deras uttal är pylsa medan 43 procent säger pulsa. Sedan 2018 – när Maskína ställde samma fråga – har uttalet pylsa ökat med 3 procentenheter och pulsa minskat lika mycket.
Danmark slopar bokmomsen som en åtgärd för att främja läsning. Beskedet kommer från kulturminister Jakob Engel-Schmidt efter en rad olika rapporter om sjunkande läsförmåga bland elever. Beslutet innebär att momsen på böcker går från 25 till 0 procent.
21 augusti:
Regeringen har gett universiteten i Stockholm och Göteborg i uppdrag att utforma medborgarskapsprov. Proven ska mäta kunskaper i svenska språket och det svenska samhället för den som vill bli svensk medborgare. Men universiteten motsätter sig uppdraget. ”I högskolelagen står att vi ska bedriva forskning och undervisning. Så att utforma ett medborgarskapsprov har ingen bäring på vår verksamhet, det är ett rent politiskt uppdrag som universiteten inte ska hålla på med”, säger Hans Adolfsson, rektor för Stockholms universitet, till Dagens Nyheter.
22 augusti:
Ambulans larmades till Hagalidsgårdens vård- och omsorgsboende i Västerås efter en misstänkt blodförgiftning. På plats reagerade en ambulanssjuksköterska på att hen inte kunde få svar på grundläggande frågor om personens hälsotillstånd från någon i personalen. I en avvikelserapport skriver ambulanssjuksköterskan att personalens kunskaper i svenska var uppenbart bristfälliga: ”Dessa två människor ansvarar alltså för en fullsatt avdelning med gamla, sköra och svensktalande individer. Detta är ovärdigt för de äldre, där ingen i personalen kan förstå vad den äldres enkla önskemål är.” Händelsen ska nu utredas. Enhetschefen Yulia Felix säger till P4 Västmanland att alla i personalen ska ha tillräckligt goda språkkunskaper för att kunna ta hand om boende.
25 augusti:
President Donald Trump meddelar under en presskonferens att han överväger att byta namn på USA:s försvarsdepartement – från department of defense till department of war, alltså krigsdepartement. ”För mig är det vad det verkligen är”, säger han. Det formella beslutet om namnbytet undertecknades den 5 september.
26 augusti:
74 procent av barnen i åldern sex till nio år läser ofta. Om det finns många böcker i hemmet och om föräldrarna själva är flitiga läsare är det också vanligare att barnen läser regelbundet. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Lärarstiftelsen.
27 augusti:
Regeringen vill införa obligatoriskt språktest för personal på äldreboenden. Den som inte klarar provet ska heller inte kunna få anställning. ”Perfekt svenska är överreklamerat men begriplig svenska är ju definitivt ett måste”, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje till Sveriges Radio.
29 augusti:
Damlandslaget i fotboll skaffar sig liksom herrlandslaget en head of performance. Även en lång rad andra titlar inom organisationen är på engelska. ”Det är en eftergift till dumhet och enfald. Ett löjligt påfågelspråk där de fäller upp fjädrarna och visar att de kan prata engelska och är internationella. Men de kan aldrig motivera varför. Det här är svenska landslag. Det finns inga skäl i världen för att de ska ha sex–sju termer som är engelska”, säger författaren Björn Ranelid i Aftonbladet.
1 september:
Fysioterapeut blir enligt ett riksdagsbeslut en skyddad yrkestitel för sjukgymnaster även inom hälso- och sjukvård för djur. Titeln har sedan 2014 varit skyddad för sjukgymnaster som arbetar med människor. Skyddet innebär att titeln enbart får användas av personer som har genomgått en utbildning som ger yrkeslegitimation.
2 september:
I En kulturkanon för Sverige – som utarbetats av en kommitté på regeringens uppdrag – ingår bland annat Svenska Akademiens ordbok, SAOB, samt verk av författare som Selma Lagerlöf, August Strindberg, Karin Boye, Vilhelm Moberg, Katarina Taikon, Carl Jonas Love Almqvist och Astrid Lindgren. Valet av SAOB motiveras med att ordboken ”dokumenterar utförligt det svenska språket och gör denna del av kulturarvet brett tillgängligt”.
3 september:
Bara på tre av trettio undersökta högstadieskolor bedrivs undervisning av hög kvalitet. Det visar Skolinspektionens granskning av skolor som har tillstånd för att hålla delar av undervisningen på engelska. Enligt myndigheten behöver majoriteten av skolorna förbättra planeringen av den engelskspråkiga undervisningen i andra ämnen än just engelska. Bristerna som finns i dag riskerar bland annat att försämra elevernas kunskapsutveckling.
4 september:
En 36-årig man blir den första som döms enligt den nya lagen om förolämpning av tjänsteman. Vid ett polisingripande kallade han en kvinnlig polis upprepade gånger ”din hora”. Göteborgs tingsrätt dömer mannen till 60 dagsböter. Han ska också betala 10 000 kronor i skadestånd.
6 september:
Roberto Luigi Pagani flyttade till Island från Italien 2014. Numera är han adjunkt i isländska som andraspråk vid Háskóli Íslands, Islands universitet, och doktorand i isländska. Nyligen översatte han en samling av medeltida isländska folksagor till italienska. Men det är inte tillräckligt för att han ska slippa språktestet i isländska för medborgarskap. Ett intyg från den professor som är hans handledare var inte nog för att få undantag från provet. ”Han förklarade allt – hur mycket jag undervisade och vad jag studerade, att all vår regelbundna kommunikation senaste tio åren hade varit på isländska och så vidare, men det brevet ansågs inte vara nog för att få det här undantaget”, säger han i Morgunblaðið.
9 september:
Regeringen meddelar vid det nya riksmötets öppnande att riksdagen går över till titeln minister i stället för statsråd. Tidigare bestod regeringen av en statsminister och ett antal statsråd. Titeln statsråd infördes i 1809 års regeringsreform.
11 september:
En avbildad spårvagn på ett portugisiskt kakpaket var något som väckte en hel del reaktioner från lyssnarna. Men när P4 Jönköping skickade ut en pushnotis om inslaget var det något annat många reagerade på i stället. Avsändaren uppgavs nämligen vara P4 Könköping. ”Det är olyckligt att j och k sitter så nära varandra på tangentbordet”, säger dagredaktören Therese Edin till Expressen.
12 september:
Stavningskontrollen i Microsoft Word, Google Docs och Apple Pages har stora brister. Det visar en undersökning utförd av norska Språkrådet. Programmen missar inte bara många fel – utan när fel väl identifieras föreslås dessutom korrigeringar som inte är korrekta. Problemen anses vara särskilt allvarliga eftersom nio av tio skolelever använder något av dessa program. ”Vi har gjennomført tester som inneholder helt vanlige norske ord og skrivemåter som vi absolutt bør forvente at retteprogrammene skal kjenne til. Dette er programmer nesten alle elever i skolene bruker, så det bør være øverst på dagsorden i hele Skole-Norge, säger Åse Wetås, chef för Språkrådet, till Utdanningsnytt.
Sveriges radios program Disco på finska sänds även i Ålands radio. Programledare är komikern Josefin Sonck som är uppvuxen på Åland. Men den finskspråkiga musiken i programmet väcker starka reaktioner. ”Ålänningar är tyvärr språkligt förtryckta som minoritet i Finland. Och den erfarenheten gör ibland vissa lite lättretliga”, säger Michael Hancock, ledarskribent på Nya Åland, till Sveriges radio.
14 september:
Luffare, hobbit, hora, fitta, bög, tönt, maktmissbrukare och fejkpolis är några av alla tillmälen som anmälts sedan lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes i juli. Det visar en kartläggning av samtliga polisanmälningar i Polisregion väst som utförts av Göteborgs-Posten.
17 september:
Bandet Korslagda kukar byter namn. När gruppen bildades 2019 föll valet på Korslagda kukar eftersom någon fått för sig att det var så skådespelaren Mikael Persbrandts punkband hette på 1980-talet. Men det är ett namn som också skapat problem. Bandet meddelar därför på Facebook att det officiella namnet hädanefter blir bara Korslagda: ”Föräldrar mailar oss då de älskar vår musik men inte vill att deras barn ska se det ordet när de lyssnar på vår musik. Vi själva får prata om vårt bandnamn istället för vår musik.”
19 september:
Ctrl alt deleaf blir namnet på det nya specialtåg som brittiska Network Rail ska använda för att få bort löv från spåren. Bolaget fick in över 1 300 namnförslag från allmänheten. Ctrl alt deleaf segrade i den efterföljande omröstningen med 50 procent av rösterna följt av Leaf-fall weapon med 23 procent, Pulp friction med 14 procent och The autumn avenger med 13 procent.
Inför en nollvision mot bristande läskunnighet. Det föreslår tio chefer på Bonnierförlagen i en debattartikel i Dagens Nyheter. För att avhjälpa läskrisen vill undertecknarna bland annat införa en timmes obligatorisk bokläsning i skolan, stärka folkbiblioteken och etablera regionala läsfrämjare.
22 september:
”Sverige befinner sig i en läskris.” Det fastslår regeringen i budgetpropositionen för 2026. För att vända utvecklingen och ”se till att Sverige återigen blir ett läsande land” läggs ytterligare 40 miljoner kronor på folkbibliotekens läsfrämjande arbete under perioden 2026–28. Dessutom får Berättarministeriet 30 miljoner kronor under 2026 för en satsning på läsfrämjande arbete i socialt utsatta områden.
Turister används ofta om idrottare som får biljetter till mästerskap utan någon möjlighet till en framstående placering. Kajsa Bergqvist, förbundskapten för friidrottslandslaget, säger i Expressen att hon ogillar uttrycket: ”Det är fruktansvärt orättvist. Det här är en global sport. Kvalificerar man sig så åker man hit och försöker göra alla förberedelser så gott man kan.”
23 september:
Institutet för språk och folkminnen ska omvandlas till ett museum med uppdrag att bland annat bevara och synliggöra språk samt immateriella kulturarv. Det föreslår tankesmedjorna Timbro och Oikos i en rapport som innehåller politiska förslag för en ny mandatperiod med Tidöpartierna vid regeringsmakten.
24 september:
Bland omkring 500 nya ord i senaste uppdateringen av Oxford English dictionary finns death doula, ’dödsdoula’, hidden gem, ’dold pärla’ och al desko – en skämtsam motsats till al fresco, ’i det fria, utomhus’, som används om någon som till exempel äter lunchen vid skrivbordet på arbetsplatsen.
Statsminister Ulf Kristersson kallar i en intervju i Svenska Dagbladet Vladimir Putin och Ryssland ”en ekonomisk dvärg med kärnvapen”. Monika Dahlqvist, ordförande för Föreningen för kortväxta, säger till Aftonbladet att ordvalet är olämpligt. Föreningen har länge tagit avstånd från dvärg eftersom ordet anses vara negativt laddat. ”Det är märkligt att någon som representerar ett helt land kan tycka att det är okej att uttrycka sig på det här sättet”, säger hon.
Finlandssvenskt teckenspråk används i dag av bara omkring 200 personer. I ett program för att revitalisera språket finns bland annat förslag på hur grundläggande språkliga rättigheter ska garanteras. Arbetet med att ta fram programmet leddes av Finlands dövas förbund.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna och Centerpartiet anser att det ska införas nationella krav på kunskaper i svenska språket för personal i förskolan. Det rapporterar Vi Lärare. Vänsterpartiet säger nej men vill öka andelen utbildad personal vilket i sin tur ska borga för att fler behärskar svenska. Miljöpartiet svarar att det är arbetsgivarens ansvar att anställa kompetent personal och erbjuda nödvändig kompetensutveckling.
25 september:
Behovet av att skriva in isländska språkets ställning i grundlagen bör undersökas, riktlinjer för bruket av främmande språk på Island tas fram och en översyn av befintliga skrivregler genomföras. Det skriver Íslensk málnefnd – den isländska språknämnden – i sin årliga resolution.
Hans-Jacob Nilsson tilldelas priset Årets översättning för nyöversättningen av George Eliots roman Middlemarch. Prissumman är på 100 000 kronor. I motiveringen framhåller juryn Hans-Jacob Nilssons språkkänsla och erfarenhet: ”Översättarens stilsäkra ordval och fenomenala meningskonstruktioner visar på svenskans rikedom och spännvidd och att språket ständigt befinner sig i rörelse, vilket passar synnerligen väl för en roman om ett samhälle i förändring.”
Folkbildningsrådet får två miljoner kronor för att öka kunskaperna om judiskt liv och judiska språk i Sverige. Pengarna ska i sin tur slussas vidare till folkhögskolor och studieförbund. ”Den här satsningen gör det möjligt att erbjuda fler lärande aktiviteter med fokus på judiskt liv och judiska språk – en central del i arbetet med att stärka judiskt liv och motverka antisemitism”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
26 september:
”Behovet av en nationell språkstrategi är akut.” Det skriver Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund, och ytterligare 22 lärare och språkforskare i en debattartikel i Vi Lärare. Allt färre elever väljer att studera språk som tyska och franska. Även på universitetsnivå dalar intresset. Samtidigt som många verkar tycka att engelska räcker som främmande språk glider Sverige allt längre från EU:s mål att alla medborgare ska behärska två språk utöver modersmålet. För att utveckla kulturell förståelse och förbättra konkurrenskraften kräver debattörerna politiska beslut som främjar fler språk: ”Vi vill att en svensk språkstrategi utvecklas, som långsiktigt strävar mot att alla som bor i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla kunskaper i flera språk.”
28 september:
Ämnet svenska bör skrotas i den svenska skolan och ersättas av ämnet språk och kommunikation. Det föreslår Oscar Björk, forskare i svenska med didaktisk inriktning vid Mälardalens universitet, i en debattartikel i Dagens Nyheter: ”Med den inslagna vägen riskerar vi att förminska språkets kommunikativa funktioner och därmed också elevernas möjlighet att delta fullt ut i en komplex och föränderlig värld”, skriver han.
30 september:
”Sverige behöver inte färre, utan fler och värre språkfascister.” Det anser Aron Lund, kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida. Han efterlyser politiker ”som vågar driva språkpolitik med tillräcklig kraft” och en språklag som är en mindre ”tandlös historia” än den som infördes 2009. Annars riskerar svenskan att tappa ytterligare mark mot engelskan: ”Om svenskans urlakning ska kunna hejdas – eller ens fördröjas – är det dags att ta i med hårdhandskarna.”
Unionspartiet föreslår i en motion till lagtinget – Färöarnas riksdag – att bokstäverna c, w, q, z och x åter ska få plats i färöiskans alfabet. Bokstäverna ströks ur alfabetet så sent som 2013 efter ett myndighetsbeslut. I förslaget skriver Unionspartiet att förändringen inte har fått fullt genomslag vilket innebär att det i dag i praktiken finns två alfabet – ett med 29 bokstäver och ett med 34 bokstäver. Bokstäverna c, w, q, z och x förekommer inte i färöiska arvord men däremot i bland annat personnamn, olika typer av lånord och fackspråk. Eftersom dessa fem bokstäver är en del av den språkliga vardagen anser också partiet att c, w, q, z och x åter bör få plats i det officiella alfabetet.
2 oktober:
Italienska blir åter ett ämne vid Göteborgs universitet. Hösten 2026 startar en nybörjarkurs i språket. Italienskan försvann från universitetet 2012 – ett beslut som främst motiverades av ekonomiska skäl. På sikt är nu förhoppningen att stegvis kunna bygga ut utbildningen till kandidatnivå.
