”Ett av de viktigaste språken”
Axel Palmér är biträdande universitetslektor i jämförande indoeuropeisk språkforskning och undervisar i sanskrit vid Uppsala universitet.
Bild: Staffan Eng
Vad är de indoeuropeiska språkens ursprung? Det var den frågan som fick språkvetaren Axel Palmér att lära sig det indiska fornspråket sanskrit.
– Eftersom det är så gammalt är det ett av de viktigaste språken för att rekonstruera det indoeuropeiska urspråket. Om man jämför sanskrit med klassisk grekiska så kan man se att de är väldigt lika.
Det var just den likheten som fick 1800-talets lingvister att inse att många av språken som talades i Europa och Indien tillhörde samma språkfamilj.
Men Axel Palmér tycker också att sanskrit är intressant för att det ger kunskap om den asiatiska grenen av indoeuropeiska språk, som med sina 1,5 miljarder talare är större än de europeiska grenarna tillsammans.
Dessutom framhåller han att sanskrit har haft en kulturbärande funktion i Sydasien som påminner om latinets roll i Europa.
– Det fortsätter än i dag. Brahmaner reciterar hymner på sanskrit, och språket används fortfarande på vissa indiska skolor och universitet ungefär som latinet användes i Europa fram till 1800-talet.
Och för den kulturintresserade finns det enorma volymer religiös, filosofisk och mytologisk litteratur på sanskrit att sätta tänderna i.
– Jag tror att det finns mycket att hämta här för västerlandets akademiska filosofi. Vi studerar ju fortfarande de gamla grekerna, men den indiska filosofin kan man nog inte så mycket om i Europa.
Staffan Eng är frilansjournalist.
Snabba fakta om sanskrit
Antal talare: I språkvetenskaplig mening är sanskrit ett dött språk. Det hindrar dock inte tiotusentals indier från att beskriva sig som modersmålstalare, vilket säger något om språkets status. Enligt Indiens konstitution är sanskrit också ett av landets 22 officiella språk. Sanskrit används flitigt i både religiösa och ceremoniella sammanhang och undervisas över hela världen.
Historia: Tack vare muntligt traderade texter från det andra årtusendet f.Kr. är sanskrit ett av de äldsta bevarade indoeuropeiska språken. På 500-talet f.Kr. beskrevs det som ett talat språk i Indien, men sedan utvecklades det snart till så kallade prakritspråk som ligger till grund för hindi och urdu. Som religiöst språk i hinduismen och buddhismen fick sanskrit spridning inte bara i Indien, utan i stora delar av södra Asien.
Grammatik: Sanskrit har en invecklad grammatik med åtta kasus och fler verbböjningar än både latin och klassisk grekiska. Orden är oftast tydligt uppbyggda av en betydelsebärande rot, ett affix som anger ordklass och en grammatisk ändelse. Ordet होतारम् ”hotāram”, ’typ av präst’, bokstavligen ’hällare’, består till exempel av roten ho-, ’hälla’, suffixet -tār-, motsvarande svenskans -are, och ackusativändelsen -am.
Uttal och alfabet: Konsonanterna har en aspirerad och en oaspirerad form, som följs av respektive saknar ett svagt h-ljud. Det gäller även tonande konsonanter som ”g”, ”d” och ”b”, vilket är ovanligt i världens språk. R- och l-ljud fungerar som vokaler i ord som तृतिइयः ”trtījah”, ’tredje’, och कॢप्तम् ”klptam”, ’formad’. Sanskrit har skrivits med många olika skrifter, men i dag används devanāgarī där varje tecken betecknar en hel stavelse.
Litteratur: Rigveda, en samling med över 1 000 hymner som förmodligen komponerades på 1200-talet f.Kr., åkallar gudarna men tar också upp världsliga ting som tärningsspel och kapplöpningshästar. Det monumentala forneposet Mahābhārata skildrar ett tronföljdskrig mellan två brödrasläkter och är fyra gånger så långt som Bibeln.
Liten ordlista:
नमस्ते ”namaste” = ’hej’, bokstavligen ’vördnad åt dig’
संस्कृत ”samskrta” = ’välgjord; fulländad’ – därav sanskrit
श्रमण ”schramana” = ’asketisk; munk’, vilket antas ha gett upphov till det svenska ordet schaman
अण्डज ” ānda-dja” = ’fågel’, bokstavligen ’äggfödd’ – sammansättningar är vanliga och ger en stor ordrikedom
अघ्न्या ”aghnjā” = ’mjölkko’, bokstavligen ’en som inte får dödas’ – heliga kor har funnits länge i Indien
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Vad är de indoeuropeiska språkens ursprung? Det var den frågan som fick språkvetaren Axel Palmér att lära sig det indiska fornspråket sanskrit.
– Eftersom det är så gammalt är det ett av de viktigaste språken för att rekonstruera det indoeuropeiska urspråket. Om man jämför sanskrit med klassisk grekiska så kan man se att de är väldigt lika.
Det var just den likheten som fick 1800-talets lingvister att inse att många av språken som talades i Europa och Indien tillhörde samma språkfamilj.
Men Axel Palmér tycker också att sanskrit är intressant för att det ger kunskap om den asiatiska grenen av indoeuropeiska språk, som med sina 1,5 miljarder talare är större än de europeiska grenarna tillsammans.
Dessutom framhåller han att sanskrit har haft en kulturbärande funktion i Sydasien som påminner om latinets roll i Europa.
– Det fortsätter än i dag. Brahmaner reciterar hymner på sanskrit, och språket används fortfarande på vissa indiska skolor och universitet ungefär som latinet användes i Europa fram till 1800-talet.
Och för den kulturintresserade finns det enorma volymer religiös, filosofisk och mytologisk litteratur på sanskrit att sätta tänderna i.
– Jag tror att det finns mycket att hämta här för västerlandets akademiska filosofi. Vi studerar ju fortfarande de gamla grekerna, men den indiska filosofin kan man nog inte så mycket om i Europa.
Staffan Eng är frilansjournalist.
Snabba fakta om sanskrit
Antal talare: I språkvetenskaplig mening är sanskrit ett dött språk. Det hindrar dock inte tiotusentals indier från att beskriva sig som modersmålstalare, vilket säger något om språkets status. Enligt Indiens konstitution är sanskrit också ett av landets 22 officiella språk. Sanskrit används flitigt i både religiösa och ceremoniella sammanhang och undervisas över hela världen.
Historia: Tack vare muntligt traderade texter från det andra årtusendet f.Kr. är sanskrit ett av de äldsta bevarade indoeuropeiska språken. På 500-talet f.Kr. beskrevs det som ett talat språk i Indien, men sedan utvecklades det snart till så kallade prakritspråk som ligger till grund för hindi och urdu. Som religiöst språk i hinduismen och buddhismen fick sanskrit spridning inte bara i Indien, utan i stora delar av södra Asien.
Grammatik: Sanskrit har en invecklad grammatik med åtta kasus och fler verbböjningar än både latin och klassisk grekiska. Orden är oftast tydligt uppbyggda av en betydelsebärande rot, ett affix som anger ordklass och en grammatisk ändelse. Ordet होतारम् ”hotāram”, ’typ av präst’, bokstavligen ’hällare’, består till exempel av roten ho-, ’hälla’, suffixet -tār-, motsvarande svenskans -are, och ackusativändelsen -am.
Uttal och alfabet: Konsonanterna har en aspirerad och en oaspirerad form, som följs av respektive saknar ett svagt h-ljud. Det gäller även tonande konsonanter som ”g”, ”d” och ”b”, vilket är ovanligt i världens språk. R- och l-ljud fungerar som vokaler i ord som तृतिइयः ”trtījah”, ’tredje’, och कॢप्तम् ”klptam”, ’formad’. Sanskrit har skrivits med många olika skrifter, men i dag används devanāgarī där varje tecken betecknar en hel stavelse.
Litteratur: Rigveda, en samling med över 1 000 hymner som förmodligen komponerades på 1200-talet f.Kr., åkallar gudarna men tar också upp världsliga ting som tärningsspel och kapplöpningshästar. Det monumentala forneposet Mahābhārata skildrar ett tronföljdskrig mellan två brödrasläkter och är fyra gånger så långt som Bibeln.
Liten ordlista:
नमस्ते ”namaste” = ’hej’, bokstavligen ’vördnad åt dig’
संस्कृत ”samskrta” = ’välgjord; fulländad’ – därav sanskrit
श्रमण ”schramana” = ’asketisk; munk’, vilket antas ha gett upphov till det svenska ordet schaman
अण्डज ” ānda-dja” = ’fågel’, bokstavligen ’äggfödd’ – sammansättningar är vanliga och ger en stor ordrikedom
अघ्न्या ”aghnjā” = ’mjölkko’, bokstavligen ’en som inte får dödas’ – heliga kor har funnits länge i Indien
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
