Bild: 
Sara Johari
Ursprungsbefolkningen beskrevs länge i bästa fall som exotisk. Men det kan ändras tack vare Perus första quechuaspråkiga nyhetsredaktion. Här får programledarna Raul Chircca Llacchuas, Iris Cárdenas och Clodomiro Landeo hjälp att sätta på mikrofoner inför sändning.

En stor nyhet för quechua

 
av: Izabella Rosengren

Trots flera miljoner talare var quechua länge ett språk med låg status. Men nu har utvecklingen vänt. TV Peru sänder dagligen nyheter på quechua. Och redaktionen gör som folket – och börjar sändningarna när solen går upp.

Klockan är strax efter fyra på morgonen. Limas gator ligger tomma och ödsliga. Lamporna i husen är släckta och befolkningen sover. Förutom på ett ställe. I källaren på TV Peru lyser flitens lampa, trots att det är mörkt ute. Nyhetsredaktionen har varit igång sedan midnatt och nu är det snart dags att spela in morgonens första sändningar. Jäktade journalister, kaffekoppar överallt och spring mellan datorerna – det ser ut precis som man föreställer sig en nyhetsredaktion i Peru, med en viktig skillnad: nyheterna är inte på spanska utan på minoritetsspråket quechua.

Sedan 2016 sänds Ñuqanchik klockan halv sex varje morgon. Ñuqanchik betyder ’oss alla’ på quechua, och syftet är att visa minoritetsbefolkningens vardag, ett perspektiv som inte tillhör vanligheterna i Peru. Språket, som gav svenskan ord som puma, kondor och lama, hade länge låg status i landet. För bara tio år sedan var det fortfarande ovanligt att höra quechua på Limas gator. Detta trots att huvudstaden blev hem för majoriteten av ursprungstalarna när dessa tvingades fly sina hemtrakter på 1980- och 90-talen, på grund av inbördeskriget som härjade landet.

Först 2016, när TV Peru fick en ny direktör, skedde en förändring.

– När Hugo Coya tillträdde, ansåg han att det var en rättighet för oss som talar quechua att få information på vårt eget språk. Det är något som länge har förnekats oss, och han bestämde helt enkelt att nu fick det vara nog, säger Nuria Giraldez Clemente, chef för ursprungsredaktionen.

På redaktionen arbetar fjorton personer, varav sju med quechuasändningarna. Resterande arbetar med de tre andra nyhetsspråken: aymara, som har drygt 500 000 talare, asháninka, som har mellan 25 000 och 45 000 talare, och shipibo, som har 26 000 talare. TV Peru är den första, och hittills enda, kanalen i Peru som sänder program på quechua, trots att det har varit ett officiellt minoritetsspråk sedan 1975.

– I Peru finns det 48 språk, men det är först de senaste åren som det har funnits ett tydligt stöd för att återföra det kulturella arv som följer med språken. Det beror på att staten har gett ursprungsbefolkningen plats, parallellt med att vi aldrig har övergett vår tro på oss själva. Generellt finns det nu en ömsesidig vilja att mötas nationellt.

Medan reportrarna springer ut och in i de isolerade ljudrummen för att lägga på röst till sina reportage, berättar Nuria Giraldez Clemente att alla inslag ska vara relaterade till det som kallas den andinska intressesfären – det vill säga att inslagen ska tilltala ursprungsbefolkningen i de sydamerikanska länder som ligger i anslutning till bergskedjan Anderna.

Det handlar alltså inte bara om att översätta spanska nyheter till quechua.

– Det ska vara saker som är intressanta för ursprungsbefolkningen. Vi har korrespondenter i bland annat Cusco, Ayacucho och Apurimac i Peru. Nyheterna kan handla om allt från politik till kultur och sport, men vi gör det på ett lättförståeligt sätt som är relevant för folket. I ett samhälle som länge har varit segregerat ska tittarna känna att de nu är informerade och kan fatta bättre beslut.

Quechua är ett språk med en minst 5 000 år lång historia. Det talades av Perus tidigaste befolkning och av inkafolket, som på sin tid härskade över det största riket i Sydamerika. Fram till mitten av 1900-talet uppskattas två tredjedelar av Perus befolkning ha talat quechua, men 1950-talets massmigration till städerna, på grund av tilltagande diskriminering, gjorde att många övergick till att tala spanska.

I dag talar drygt 15 procent av Perus befolkning quechua, vilket innebär 4 miljoner människor. Men precis som på andra håll i världen har antalet talare av ursprungsspråket minskat över tid. Kanske är det inte så konstigt, eftersom det är den quechuatalande delen av befolkningen som främst är förknippad med social och ekonomisk fattigdom.

Detta bekräftas av en undersökning gjord av Världsbanken 2014, som visar att ursprungsbefolkningen i högre grad saknar tillgång till sjukvård, högre utbildning och arbete. Att förtränga ursprunget och i stället tala spanska innebär således bättre möjligheter till ett drägligt liv.

När klockan slår fem på morgonen är det dags för inspelning. Nyhetsstudion fylls med ljus och inredningen är modernt minimalistisk. En man med en vackert stickad tröja slår sig ner framför kamerorna och börjar prata på ett språk som låter som en kombination av japanska och klickljud. Språket är aymara, och talas i de södra delarna av landet.

Samtidigt virvlar en av programledarna för Ñuqanchik in i sminkrummet. Clodomiro Landeo har ögonen fästa på dagens manus, samtidigt som sminkösen målar liv i programledarens morgontrötta ansikte. Hans kollega Iris Cárdenas är klar sedan länge, och följer aymarasändningen från kulisserna. När programmet Jiwasaka är slut rullar teknikern in en andra stol, och prick klockan halv sex har programledarna för Ñuqanchik satt sig tillrätta och vinjetten börjar rulla.

Anledningen till att de arbetar på natten och sänder tidigt på morgonen är enligt Nuria Giraldez Clemente att folket i provinserna går upp med solen.

– Bussarna börjar avgå runt fem sex på morgonen, och då öppnar affärerna. Eftersom de är tidigt uppe, måste vi också börja tidigt.

Sändningen avlöper smärtfritt, men sättet programledarna läser upp nyheterna lämnar ett avtryck. Språkmelodin är annorlunda och betoningen känns mycket mer dramatisk än på exempelvis spanska. Men eftersom quechua innehåller många lånord, ger språket ändå ett lätt splittrat intryck. Efteråt berättar Clodomiro Landeo att han försöker tala som de gör i provinserna: dramatiskt och melodiskt.

– Vi använder det figurativa sättet att prata, med mycket bilder och metaforer. Humor och ironi är viktiga komponenter och vi är teatraliska och ändrar röstläget mycket, säger han.

Han berättar att folkets reaktion på quechuasändningarna har varit oväntat stor – på ett positivt sätt. Det första programmet beskriver han som en visuell pånyttfödelse.

– Äntligen får vi vara en del av den nationella representationen! Att få berätta på och om quechua i nationell tv bidrar till att minska avståndet mellan oss och dem, det vill säga majoritetsbefolkningen.

Han menar att det som har hänt i Peru är fundamentalt för alla nationella processer. En stat som inte har någon kommunikation med sina minoritetsbefolkningar är inte ett land. Först när alla finns representerade skapas en nation.

Genom att visa andra sidor ur minoritetsbefolkningens vardag än fattigdom och elände menar han att programmet även har bidragit till att minska fördomarna mot den andinska befolkningen. Ytterligare en bonus är att nyhetssändningarna har stärkt unga quechuatalares identitet.

– Många unga har en bild av att om det inte är med i tv så är de inte värda något. Att de nu pratar quechua i nyhetssändningarna har ökat värdet hos ungdomarna och hur det ser på sig själva.

Quechua är inte det enda språket och den enda folkgruppen som har upplevt en kulturell pånyttfödelse den senaste tiden. I Sverige har olika varianter av samiska lockat fler människor till universiteten, och samer har fått större utrymme i både tv, film, litteratur och musik. Renässansen brukar förklaras med att samerna efter århundraden av förtryck vill ta tillbaka sin kultur. Detsamma kan sägas om ursprungsbefolkningarna i Peru.

– Av politiska skäl har de inhemska språken varit osynliga länge. På senare tid har man försökt att ändra inställningen och synliggöra språken med olika projekt, till exempel nyhetsprogram. Detta för att människor som inte talar majoritetsspråk ska känna sig inkluderade i samhället. Eftersom de är en del av vår kultur, börjar även människor som inte talar språken inse att det åtminstone är bra att känna till dem, säger Ivan Acuña, antropolog vid Universidad Nacional Agraria La Molina i Lima.

Peruanernas attitydförändring mot minoriteterna tog fart på allvar, när kongressen 2011 antog lagen för ”användning, bevarande, utveckling, revitalisering och användning av inhemska språk”. Den innebär att staten har skyldighet att erbjuda alla peruaner information på sitt modersmål. Att förändringen skedde just då beror enligt Ivan Acuña dels på regeringens försök att motverka diskriminering efter många år av rasism, dels på att minoriteterna började ta mer plats och kräva representation i samhället.

– När språket synliggörs växer talarens ambitioner eftersom han eller hon känner sig erkänd.

Några minuter i sex är sändningarna på quechua över, och programledarna för de spanskspråkiga nyheterna kliver in i studion. Clodomiro Landeo och Iris Cárdenas myggas av och går för att byta om från kostym och klänning till mer morgonvänliga kläder.

Utanför gryr dagen och trafiken i mångmiljonstaden tätnar. På våningen nedanför pustar quechuaredaktionen ut efter ännu en sändning – och medan dagsredaktionen börjar trilla in, försvinner de en efter en ut i morgonljuset.

Quechua talas i fem länder

Quechua är modersmål för åtta miljoner människor i Peru, Ecuador, Colombia, Bolivia och Argentina, och talas av 25 miljoner människor. Det innebär att quechua är det största ursprungsspråket i Sydamerika. Quechua är ett officiellt minoritetsspråk i Peru, Bolivia och Ecuador.

Quechua har många dialekter, och skillnaden mellan vissa av dem är så stora att talarna inte förstår varandra. Språket har många spanska lånord, och delar också en stor del av vokabulären med aymara. Dessa språk har ibland slagits ihop till en quechumaransk familj. Quechua har komplex ordbildning och böjning. Ordföljden är ganska fri, men vanligast är att subjektet kommer först, sedan objektet och sist verbet.

Källa: Penn university, Ivan Acuña och Nationalencyklopedin.

Quechuaord som lånats in i svenskan

guano – ett gödselmedel av fågelspillning
jerky – torkat kött
koka – som i kokablad
kondor – en rovfågel
lama – ett sydamerikanskt kameldjur
poncho – klädesplagg som hängs över axlarna
puma – ett kattdjur
quinoa – växt med proteinrika fröer
vikunja – ett litet vilt lamadjur

Publicerad i nummer: 
3/2020