Bild: 
Graham Samuels

Blodigt krig föder ny knarkslang

I våldets och kartellernas Mexiko har knarkspråket gjort snabb karriär. Regeringens försök att ”avknarkifiera” medier och kultur delar landet i två läger.

I en mexikansk tidning hittar jag rubriken: Aparecen dos hombres ejecutados y encajuelados en Acapulco.

För en mexikansk läsare är det inget konstigt. Rubriken kan översättas ’Två män avrättade och bakluckade i Acapulco’, och läsaren förstår att två nya mordoffer har hittats i en baklucka på en bil i en av Mexikos våldsammaste städer.

I en annan tidning står Halcones en secundarias, estrategia del narco, på svenska ’Falkar på högstadiet, knarklangarnas strategi’, vilket betyder att knarkkartellerna rekryterar allt yngre spioner.

La narcojerga, ’knarkjargongen, knarkslangen’, har under de senaste åren blivit en del av var mexikans vokabulär. Den väcker känslor, och har lett till debatt om hur man ska bevaka ett krig som för varje dag blir allt blodigare.

Narco, ’knark, droger’, har en obestridlig makt i dagens Mexiko. Och ordet narco förekommer som förled i en mängd sammansättningar. Dessa beskriver allt från saker och personer till utbredda, komplexa fenomen som har samröre med knarkkulturen och det våld som uppkommer i dess spår.

Narcos, eller narcotraficantes, är alla de som arbetar för någon av de knarkkarteller som under det senaste decenniet lagt landet under sina fötter. I Mexiko stöter man i dag också på narcopolíticos, ’knarkpolitiker’, och narcopolicías, ’knarkpolis’, som tar mutor; narcosantos, ’knarkhelgon’, och narcoiglesias, ’knarkkyrkor’, för smugglare och mördare som vill känna att en kraft från ovan rättfärdigar deras livsstil; narcocorridos, ett slags knarkmusik om och för knarkbossar, och till och med narcomoda, ’knarkmode’.

Knarkslangen är inte ett nytt fenomen i Mexiko. Narkotikakarteller, som Guadalajarakartellen, har funnits i landet åtminstone sedan 1970-talet. Men det är först under de senaste åren som språket verkligen har tagit sig in i den mexikanska vardagen – efter våldsvågen som drabbade landet i slutet av 2000-talet.

– Knarkslang är vanligast i norra Mexiko, där kartellerna är påtagligast, säger Élmer Mendoza, medlem i Academia Mexicana de la Lengua – den mexikanska språkakademin.

Élmer Mendoza är också narcoautor, ’knarkförfattare’. Han bor i den nordliga delstaten Sinaloa, där även Mexikos mest välkända knarkboss, Joaquín ”El Chapo” Guzmán, huserar.

När Felipe Calderón Hinojosa tillträdde som president i slutet av 2006, skickade han ut tusentals soldater till de hårdast drabbade områdena i norra Mexiko i ett försök att hindra de allt mäktigare kartellerna. Strategin lyckades inte minska brottsligheten – tvärtom. Mellan 2005 och 2011 nästan trefaldigades antalet kartellrelaterade mord, från knappt 10 000 till drygt 27 000.

Samtidigt nådde brutaliteten i morden nya höjder. Kartellerna verkade ha gjort tortyr till en sport. Under 2011 lämnades nära 500 avhuggna huvuden som varnande meddelanden på offentliga platser. Antalet massmord – då fyra eller fler personer dödas vid ett och samma tillfälle – var uppe i 23 per månad. Varje vecka påträffades stympade kroppar i plastpåsar och i massgravar.

Det började samtidigt dyka upp meddelanden från kartellerna, skrivna på flera meter långa presenningar, upphängda på offentliga platser. Hoten – riktade mot andra karteller, polis, regering eller medier – var ofta felstavade och på slang.

Man kan diskutera orsaken till eskaleringen och de allt grymmare metoderna. En teori är att Mexikos kriminella marknad har vuxit så mycket att våldet har blivit det enda sättet att hävda sig bland rivalerna.

Hur som helst måste såväl samhälle som regering och massmedier förhålla sig till, och beskriva, denna nya verklighet. Resultatet har blivit en helt ny vokabulär, delvis hämtad från kartellerna, delvis skapad av medier, polis och myndigheter.

– Slangen kommer från kartellerna, säger Élmer Mendoza. Den består ofta av koder, som med tiden får utökad betydelse och sprider sig utanför gruppen. I det här sammanhanget är det intressant att titta på ord som har att göra med olika former av att döda.

Élmer Mendoza har skrivit flera skönlitterära böcker om Mexikos kriminella värld. Han har även bidragit till den mexikanska språkakademins slangordlista. Dessutom hjälpte han till med att sammanställa den ordlista med knarktermer som finns med i Diccionario de americanismos – en ordbok över ”amerikanismer”, det vill säga uttryck som används specifikt i den latinamerikanska spanskan.

Diccionario de americanismos gavs för några år sedan ut av Real academia española, den kungliga spanska språkakademin, som då för första gången gav plats åt den informella spanska som talas i hela Latinamerika. Ett av de ord som kvalat in på listan är ejecutar, ’avrätta’. Ordet är ett av de vanligaste i mexikanska medier och på de många ”knarkbloggar” som inofficiellt rapporterar om knarkvåld. Men det handlar inte om avrättningar i ordets ursprungliga bemärkelse. Mexiko avskaffade dödsstraffet 2005. Ejecutar beskriver i stället mord utförda av organiserade brottslingar. I vardagligt språk har ejecutar i princip fått samma betydelse som ’mörda’. Andra ord i listan är plomear, som betyder ’peppra någon med bly’, och levantón, som syftar på kidnappning eller bortförande, ofta med syfte att döda. Orden har spridit sig snabbt.

Dar pa’ bajo eller bajar, ’plocka ner’, i betydelsen ’döda’ är moderna uttryck som spridit sig de senaste åren, säger Élmer Mendoza.

Dar en su madre, som bokstavligen betyder ’ge honom sin mamma’, användes tidigare för att ta livet av någon, men har i dag blivit ett uttryck för att slå ner någon. Det används över hela Mexiko.

Den brutala kreativiteten i morden har också gett upphov till en uppsjö av nya uttryck, konstaterar journalisten Luz del Carmen Sosa. Som kriminalreporter på tidningen El Diario i gränsstaden Ciudad Juárez, kunde hon rapportera om så många som 20 mord på en enda dag. Staden hade flest mord per capita i världen år 2010.

 – Kroppar började dyka upp med tejp för munnen, inlindade i filtar eller stympade. På något sätt var vi tvungna att berätta vad som hände. Vi beskrev offren som ’infiltade’ och ’intejpade’. Det var ett sätt att skilja på olika metoder som blev allt vanligare, säger Luz del Carmen Sosa.

Medier utanför hennes delstat Chihuahua plockade snart upp lokalpressens beskrivningar. Och när våldet ökade i andra regioner blev uttrycken allmängods också i riksnyheterna, även om de ofta stod inom citationstecken för att markera distans.

– Myndigheterna har också gjort sitt för att sprida uttrycken, säger Luz del Carmen Sosa.

Under den medieoffensiv som Calderónregeringen drog i gång för att vinna stöd för den impopulära militärinsatsen, användes termerna flitigt i myndigheternas pressmeddelanden. Misstänkta brottslingar presenterades som kartellernas lugartenientes, ’löjtnanter’, eller jefes de finanza, ’ekonomichefer’. Dessa representerade olika plazas, ’torg’ eller ’regioner’, och fick schavottera inför den samlade presskåren direkt efter gripandet. Där det inte redan fanns uttryck hittade myndigheter och polis på egna. Ordet halcón, ’falk’, för någon som spionerar för kartellernas räkning, kommer exempelvis från polisen, enligt Luz del Carmen Sosa.

För journalisten Hector Gordóa, på tv-kanalen Televisa i Mexico City, blev knarkslangen ett verktyg för att kunna förstå källorna inom den organiserade brottsligheten. Och snart smög slangen sig in i hans egen rapportering.

– Under kriget som Felipe Calderón Hinojosa inledde 2007, började vi använda en viss typ av språk som kartellerna själva använder, för att försöka förstå sammanhangen och hur de här människorna tänker, säger han.

Så småningom spred sig uttrycken också till kultursfären. Musikgenren narcocorridos har under de senaste åren blivit populärare, särskilt i norra Mexiko. Texterna hyllar namngivna knarkbaroner och berättar närmast romantiskt om mord, knarksmuggling, tunga vapen och strider med polisen – allt på bästa nordmexikansk slang. Narcocorridos förbjöds på barer och på kyrkogårdar i Sinaloa under en tid, i ett försök att hindra knarkkulturens utbredning.

Filmer, som den svarta komedin El Infierno – i Sverige lanserad under namnet El Narco – och Miss Bala, beskriver också knarkvärlden, om än utan samma romantisering. Filmerna har gjort succé såväl nationellt som internationellt, och har tillsammans fått 30 branschpriser.

I bokhandlarna dignar borden av böcker om karteller och mord, däribland ett flertal skrivna av Élmer Mendoza. Han tror inte att litteraturen bidrar till att sprida slangen i Mexiko i någon större utsträckning; genomsnittsmexikanen läser bara en bok per år. Men han tycker att slangen är viktig för att skapa verklighetstrogna och relevanta karaktärer.

– Viktig litteratur speglar alltid sin tid, och det handlar inte bara om vad man berättar, utan också hur det berättas, vilka språkliga instrument man använder, säger han.

Att knarkslangen har vunnit mark är klart, men alla är inte överens om hur man bör se på det nya språkbruket. Ricardo Ainslie, professor i psykologi vid University of Texas, har studerat de psykologiska effekterna av våldet i Ciudad Juárez. Han tror att vissa förskönande omskrivningar för våldet kan hjälpa offren att hantera situationer som annars skulle bli för överväldigande. Att trivialisera eller normalisera våldet är ett sätt att ta sig igenom svåra händelser.

Men den nya regeringen, ledd av president Enrique Peña Nieto, tycker att det har blivit för mycket fokus på våld i medierna.

– För den gamla regeringen handlade allt om säkerhetspolitik, eftersom det var det den gick till val på, säger Hector Gordóa. Den nya regeringen har flyttat fokus till andra frågor. Och eftersom den inte fyller varenda presskonferens med knarkfrågor, så gör inte medierna det heller.

Presidentens säkerhetsrådgivare Óscar Naranjo Trujillo har till och med rekommenderat mexikanska myndigheter och medier att inte använda vissa termer. ”Maffians subkultur […] devalverar ordens verkliga mening”, skriver han i en debattartikel i den colombianska tidningen El Tiempo. Genom att kalla utpressning för vacuna, ’vaccin’, och masskidnappningar för pesca milagrosa, ’mirakelfiske’, dövar man känslorna och skapar en acceptans och en tolerans för en oacceptabel verklighet, anser han, och uppmanar till ”avknarkifiering” av språket.

– Dilemmat är att man kan bidra till att termerna som kommer från de kriminella blir allmängods. Vissa medier har slutat använda de här orden för att inte förhärliga brottslingar, säger Hector Gordóa.

Även om kulturen i dag svämmar över av knarkreferenser har det under det senaste året blivit glesare mellan knarktermerna i medierna. Över huvud taget har reportagen om knarkkriget minskat. Både statliga och privata initiativ har kampanjat för att hindra knarkslangens framfart. Några av landets största medier har till och med skrivit under ett avtal om att undvika vissa termer, något som dock väckt viss kritik.

”Sådana rekommendationer är oroväckande på grund av den kontroll och censur som den federala regeringen försöker utöva över medierna”, sade journalisten Marco Lara Klahr i en intervju i El Diario.

Han är specialiserad på mänskliga rättigheter och våld i medierna, och anser att regeringen bekymrar sig mer om hur man uppfattas än om rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

För journalisten Sanjuana Martínez är våldet inte en fråga om image, utan om en verklighet som måste beskrivas.

”I Mexiko mördas folk fortfarande. De styckas, halshuggs, hängs från broar. Här förekommer skottväxling, kidnappning, utpressning, försvinnanden. Allt detta sker varje dag, men nu vill man tysta ner det på order av presidenten”, skriver hon i samma artikel.

På Luz del Carmen Sosas tidning har man tvingats tänka över hur man skriver om våld. Vissa termer tycker hon – precis som regeringen – inte längre känns lämpliga, av respekt för offren. Men journalisterna måste också vara försiktiga så att deras ämnes- och ordval inte retar upp kartellerna i onödan.

Flera av Sosas kolleger har mördats, och tidningen har attackerats med brandbomber på grund av dess rapportering. I en ledare riktade sig El Diario direkt till kartellerna och frågade hur tidningen skulle kunna fortsätta rapportera utan att journalisterna riskerade livet. Det är en svår balansgång, medger hon.

– Språket har ett mycket stort inflytande. Och vi kan inte under några omständigheter normalisera våldet.

Men det viktigaste är ändå att fortsätta rapportera vad som händer, tycker Luz del Carmen Sosa. Oavsett påtryckningar från karteller och regeringar.

Ylva Mossing är frilansjournalist som haft sin bas i Mexiko. City under större delen av perioden 2007–13.

Narco-ordlista

ajuste de cuentas: ’räkenskaper’, används då medlemmar av en kartell eller ett gäng mördas av en rivaliserande grupp

ajusticiado: ’avrättad, dödsdömd person’,

en person som dödats av rivaler

burrero: ’mula’, person som smugglar knark

calentar la plaza: ’värma upp torget’, att dra oönskad uppmärksamhet till ett område där kartellerna opererar

capo: knarkboss

cuerno de chivo: ’gethorn’, en AK-47:a

decapitado/

descabezado: ’halshuggen’

descuartizado: ’styckad’

dar de baja/dar para bajo/bajar: ’avregistrera’, ’plocka ner någon’, ’döda någon’

ejecutar/ejecutado: ’avrättad’, ’mordoffer’

embolzado: mordoffer i en (eller flera) plastpåsar

encajuelado: mordoffer instoppat i bakluckan på en bil

encobijado: mordoffer inlindat i en filt eller ett täcke

entambado: mordoffer nedstoppat i en tunna

enteipado/encintado: mordoffer kvävt med eller

inlindat i tejp

halcón/halconear: ’falk’, en spion eller utkik, ofta en taxichaufför

levantar/levantón: ’plocka upp’, kidnappning utan lösesumma, slutar ofta i mord

narcofosa: ’knarkgrav’, gömd grav där kartellerna begraver sina offer

narcomensajes: meddelanden från en kartell till en annan, till myndigheter eller politiker

narcotumba: grav tillhörande en kartellmedlem, ofta mycket utsmyckad och prålig

narcotuneles: tunnlar under amerikansk-mexikanska gränsen, används för att smuggla knark

pesca milagrosa: ’mirakelfiske’, masskidnappning

plomear/plomeado: ’peppra med bly’, skjuta någon

el pozolero: ’soppkokaren’, en person som gjorde sig av med över 300 mordoffer åt en kartell genom att lösa upp dem i lut

sicario/sicariar: ’torped’, att mörda på beställning

tartamudeo: ’stamning’, ljudet av ett automatvapen

tiro de gracia: ’nådaskott’, skott i huvudet

Publicerad i nummer: 
2/2014