Viruset tar sig in i språket

Text: Anders Svensson

Språket är alltid en avspegling av samhället. När vardagen vänds upp och ner förändras också språket. De senaste veckorna har facktermer som droppsmitta och flockimmunitet plötsligt blivit svenskt allmänspråk. I coronautbrottets spår har mängder av nyord bildats. Medan politiker diskuterar coronaobligationer och coronafonder för att få fart på näringslivet försöker vi att hålla coronaavstånd när vi lämnar våra hem under självkarantänen, eftersom det kan bidra till att platta till kurvan över antalet smittade. Ingen vill göra sig skyldig till smittskam genom att sprida coronaviruset covid-19 till andra personer.

Hur många av orden som etablerar sig i svenskan återstår att se. På sidan 12 kan du läsa om några av alla nyord med koppling till coronakrisen.

Ju längre som smittan härjar, desto djupare blir sannolikt avtrycken i språket. Det är troligt att pandemin kommer att sätta sin prägel på 2020 års nyordslista.

Den enda jämförbara händelsen på senare år är vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010. Det hade förstås inte alls samma inverkan på samhället och utgjorde heller inget hot mot människors liv och hälsa. Men att en liten isländsk vulkan kunde lamslå flygtrafiken i Europa och Nordamerika var så exceptionellt att det gav upphov till mängder av nyord, som askänka, inaskad och vulkanresa. Orden präglade 2010 års nyordslista, men de blev inte långlivade. De flesta gick upp i rök när det sista askmolnet hade lämnat kratern.

I det här numret undersöker jag samtliga nyordslistor från 1986 och framåt. Många av dessa nyord var lika tillfälliga som de nykomlingar som gästspelade i svenskan under Eyjafjallajökulls utbrott. Men åtskilliga har blivit självklara inslag i vår språkliga repertoar. På sidan 16 kan du läsa om vad som kännetecknar nyord i svenskan. Du möter också några av de personer som myntade ord som fastnade.

Trevlig läsning!