Bild: 
Emma Hanquist

Snabbare väg till svenskan

Att lära sig ett nytt språk är inget man gör i en handvändning. Det kräver sin tid. Men om tiden är knapp måste den användas mycket effektivt.

Ordförrådets storlek är den enskilt viktigaste faktorn för hur väl man klarar sig i skolan. Det säger språkforskaren Maria Lim Falk, som just nu leder ett efterfrågat projekt: att utforma en intensivutbildning som siktar på att ge nyanlända ungdomar gymnasiebehörighet på bara två år. Modellen testas redan i praktiken på två skolor, en i Stockholm och en i Nacka. Här satsar man på elevernas ordförråd, med läxor i ord och fraser.

– Man måste ha ett ordförråd i huvudet för att kunna plocka fram orden när de behövs – både i tal och i skrift. Och för att få detta aktiva ordförråd krävs träning av olika slag, säger Maria Lim Falk.

Hon betonar att satsningen på glosläxor och grammatik inte alls står i motsättning till en inriktning där eleverna ska utveckla en bred kommunikativ förmåga.

Varje vecka får eleverna lära sig cirka 50 nya svenska ord. På måndagen får de ett knippe ”ordkort” i spelkortsstorlek, med det svenska ordet på ena sidan. Översättningen skriver de själva på baksidan, på modersmålet eller på något annat språk de kan.

Orden hämtas från texter som används i undervisningen den aktuella veckan. De är allmänna och ofta centrala för det aktuella ämnesområdet, utan att vara ämnesspecifika ord och termer. På korten står substantiv med genus och pluralformer: en bonde, bönd-er, bönder-na; verb står i presens, preteritum och infinitiv: organiserar, organiserade, organisera.

– Det fina med fysiska kort är att de ger ett mycket konkret arbete. Eleverna har dem i fickan och kan öva när de står i matkön eller väntar på bussen, i grupp eller individuellt. Efter ett antal veckor ser de tydligt hur mycket de har lärt sig.

Utbildningen ska gå så snabbt att nyanlända får gymnasiebehörighet redan efter två år.

Bakgrunden till projektet är den stora invandringsvågen till Sverige 2015. Under hösten hade Migrationsverket omkring 130 000 asylsökande. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia. En stor andel av dem var barn och unga mellan 13 och 18 år. Barn som ska gå i skolan – och lära sig svenska.

– De nyanlända ungdomarna står inför en mycket stor uppgift: att lära sig svenska från grunden samtidigt som de ska tillägna sig ett språk för lärande, ett språk som är formellt, skriftspråkligt och ämnesspecifikt.

Ju äldre man är när man kommer till Sverige, desto mer bråttom är det att nå goda kunskaper i svenska och få gymnasiebehörighet.

Därför riktar sig Maria Lim Falks projekt i första hand mot den äldsta gruppen: elever i gymnasieåldern. För att de ska hinna med allt på två år måste utbildningen vara intensiv, väl genomtänkt, systematiskt upplagd och målorienterad.

– En noggrann planering av undervisningen i svenska och andra ämnen är oerhört betydelsefull, inte minst med tanke på den tidsbrist som råder, säger Maria Lim Falk.

Det stora problemet i dag är att många elever fastnar i utbildningssystemet; de kommer inte vidare och får inte behörighet till gymnasiet. Det påverkar deras framtida förutsättningar i arbetsliv och fortsatta studier.

Hur mycket undervisning ungdomarna får per vecka varierar i dag. På en del skolor får eleverna bara 12 timmars undervisning i veckan, på andra upp till 29 timmar. Även antalet ämnen varierar kraftigt. Ibland är det tolv ämnen, ibland bara svenska, engelska och matte.

– Det kan se väldigt olika ut mellan olika kommuner och mellan olika skolor i samma kommun. Dessutom saknas specifika mål, eftersom det inte finns en särskilt utformad kursplan för utbildningen av nyanlända. Det gör det mycket svårt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling, säger Maria Lim Falk, som vill hitta sätt att öka likvärdigheten i utbildningen.

Den allra viktigaste komponenten i projektet är därför tydliga mål, vecka för vecka, och att följa upp regelbundet.

– Utan detta är det naturligtvis mycket svårt att bedöma lärande och kunskaper. Det är egentligen logiskt. En tydlig och gemensam stomme att planera undervisning utifrån är en förutsättning för likvärdighet.

En annan utmaning som gör det svårt för lärarna att planera sin undervisning är elevgrupper som är alltför blandade. De nyanlända kan ha en mycket varierande skolbakgrund, från noll till åtta år. Eleverna har olika grad av förmåga att läsa och skriva på sitt förstaspråk, och även varierande kunskap i svenska. Många bär dessutom med sig trauman som inverkar på lärandet. Detta ställer höga krav på lärarna, som enligt riktlinjerna ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

Varje vecka får eleverna lära sig omkring 50 nya ord. Varje ord presenteras med hjälp av ett kort.

På de båda projektskolorna läser eleverna tolv ämnen för att ge behörighet till gymnasiets teoretiska program. Tillsammans med ämneslärare har projektgruppen organiserat det centrala innehållet i kursplanerna för alla ämnen. De har preciserat mål och delmål ner på vecko- och lektionsnivå, med uppföljning vecka för vecka. Upplägget inkluderar också en plan för innehållslig och språklig utveckling.

– Både lärare och elever behöver en tydlig ämnesplanering som är lätt att överblicka. Planeringen ska också kunna anpassas efter olika elevgrupper. Och alla behöver kunna se och få en känsla av att det går framåt, menar Maria Lim Falk.

Drygt 40 procent av lektionstimmarna är svenska som andraspråk. Undervisningen i svenska sker parallellt med andra skolämnen på schemat, eftersom språkutveckling inte bara sker inom ämnet svenska som andraspråk. Även på en kemilektion övas till exempel uttal och ordförråd, beroende på hur långt eleverna har kommit i sin utveckling i svenska.

Under vissa lektioner sitter eleverna tillsammans med andra som har samma modersmål i klassrummet, för att de ska kunna tala om ord, text och innehåll på sitt eget språk.

– Det är ett utmärkt tillfälle att utnyttja modersmålet som en resurs när det gäller att bygga kunskap om ett specifikt ämnesområde, eller för att öva och förhöra varandra. Samtidigt stärks utvecklingen även av detta språk.

För elever som saknar ett eget skriftspråk tillkommer ytterligare utmaningar. En elev utan skolbakgrund och grundläggande läs- och skrivkunskap måste börja från början: lära sig att forma bokstäver och koppla ihop ljud och uttal med skriften.

I arbetet med ordkorten kan det gå bra att till exempel rita en bild till det svenska ordet – så länge det rör sig om konkreta substantiv, som bord. Men det stadiet passeras ganska snabbt med rätt metoder, enligt Maria Lim Falk. Och hur ritar man ord som sammanfattning, resurs och miljöfrågor?

– Då får de skriva orden fonetiskt på sitt modersmål, så gott de kan.

Eleverna skriver för hand. Enligt forskning är det bättre för lärandet än att bara använda ett tangentbord. Dessutom är det nödvändigt att kunna skriva för hand för att fylla i blanketter och skriva under papper.

– Det är en viktig del i inlärningen av ett språk – att lära sig forma bokstäverna så att det till slut blir något automatiskt, säger Maria Lim Falk.

Uttal är en annan specialsatsning i projektet. Förra våren tog Maria Lim Falks forskarkolleger Tomas Riad och Roger Nyborg fram material för uttalsundervisning. Det består av en A4-sida med 30 meningar som exponerar eleverna för i stort sett hela svenskans fonologi – alla dess språkljud. I meningen Vintern kan vara kall i Sverige får eleverna till exempel särskilt tänka på betoning, längd, melodi och rytm. En övning kan vara att läraren säger: ”Håll ut den långa konsonanten i ’katt’ tills jag gått till andra sidan katedern.”

– Eleverna tycker ofta att uttalsträningen är både rolig och relevant, säger Tomas Riad.

Goda språkkunskaper är avgörande, oavsett om eleverna vill läsa vidare eller söka sig ut
i arbetslivet.

Varje fredag är det test på veckans ord. Testerna omfattar olika delar, som hörförståelse, stavning, ordförståelse genom lucktest och förmåga att använda ord i meningar. Testen betygssätts inte, men tanken är att eleverna på sikt ska klara 80 procent.

– Det är höga krav, men nödvändigt. Eleverna måste kontinuerligt drillas i att förstå, tala, läsa och skriva. Det handlar om att förstå och kunna göra sig förstådd i både tal och skrift, kunna uttrycka sig i olika situationer och bilda meningar med allt större grammatisk korrekthet. Goda språkkunskaper är viktigt oavsett om eleven ska fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram, gå vidare till vuxenskolan eller ut i arbetslivet, säger Maria Lim Falk.

På två år ska alltså nyanlända elever tillgodogöra sig gymnasiebehörighet, motsvarande högstadienivå – och samtidigt lära sig svenska.

– Det är tufft! Språkutvecklingsprocessen tar längre tid än så, men syftet är att ge alla elever så stor och bred kunskapsbas som möjligt, oavsett om de når kraven i kursplanen eller inte. Det gäller att ta vara på deras tid i skolan.

Modellen testas i de båda skolorna under 2017 och 2018, och utvecklas kontinuerligt tillsammans med lärarna.

Enligt Maria Lim Falk är de flesta lärarna positiva. Många önskar att de hade haft tillgång till projektets idéer tidigare: ”Det hade gett undervisningen tydligare ramar och det hade då varit enklare att planera lektionerna.”

Så funkar projektet

Projektet att utarbeta en intensivutbildning för nyanlända är ett nära samarbete mellan forskare och lärare. Undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I botten ligger bland annat forskning om svenska som andraspråk, två- och flerspråkighet, språk och lärande, grammatik, fonologi och uttal, ordförrådsutveckling och litteraturvetenskap.

Lärorika fakta: Språkinlärning

Lexin hjälper invandrare med svenskan

Lexin, ’Lexikon för invandrare’, är ett lexikon som är särskilt anpassat speciellt för flerspråkig undervisning. Det finns på 15 olika språk, både webbaserat och i tryckt form, och utgår från en svensk ordbas, med främst substantiv. Lexikonet innehåller också uppgifter om böjningar, uttal och ordförklaringar.

Lexin ger mer kött på benen än en vanlig ordbok eftersom den också ger exempel på hur orden används i meningar. Och allting beskrivs på lättfattlig svenska, säger Laila Höglund som är projektledare för Lexin på Språkrådet.

Projektet började redan 1979 för att hjälpa arbetskraftsinvandrare till Sverige att lära sig något slags brukssvenska, som fungerade i arbetslivet. Då omfattade lexikonet 5 000 ord. I dag är det 30 000, motsvarande en ordbok tyska eller franska för gymnasienivå.

– Det svenska ordförrådet förändras hela tiden. Det tillkommer nya företeelser och myndigheter, säger Laila Höglund.

Användningen har ökat från år till år. 2016 gjordes över 400 miljoner uppslagningar i webblexikonet.

Antalet talare av olika språk i Sverige avgör vilka språk som får ett eget Lexin.

Just nu jobbar man med thai och med att revidera persiskan.

– Tanken är att det är lättare att tillgodogöra sig svenskan med förklaringar på ens eget modersmål. I dag är människor mer beroende av att kunna språk än förr: vi läser och skriver till exempel mer på arbetet än tidigare. Det räcker till exempel inte med att du kan laga en motor. Du måste kunna förklara vad du har gjort och skriva en rapport.

Så blir du bättre på svenska som nyanländ
  • Använd språket!
  • Engagera dig i föreningar och gå kurser för att träffa svenska vänner.
  • Gå på språkkafé
  • Läs tidningar, lyssna på radio, se på tv.

Behovet av undervisning i svenska för nyanlända har ökat kraftigt de senaste åren. Under rekordåret 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Förra året var antalet asylsökande 25 666 personer.

Barn och vuxna lär sig språk på lite olika sätt, eftersom de har olika kognitiva förmågor. Sjuåringar går språkutvecklingen samma naturliga väg som när barn lär sig sitt förstaspråk. De leker sig ofta fram till språket, och lär sig skriva ungefär samtidigt som infödda barn. Sextonåringar tar en annan väg, eftersom de redan har ett språk med kunskaper och ett abstrakt tänkande. För dem är det en större utmaning att inhämta det nya språket på kort tid.

Publicerad i nummer: 
Februari 2018