Bild: 
Getty Images
I Sines, Portugal, föddes Vasco da Gama 1469. Och där står han staty i dag.

Jorden runt på portugisiska

 
av: Henrik Brandão Jönsson

Hur kommer det sig att ett språk, som talas av en kvarts miljard människor på fyra kontinenter, inte får större uppmärksamhet? Språktidningen gav sig ut på långresa för att ta reda på varför.

När Vasco da Gama kom tillbaka till Lissabon 1499 togs han emot som en hjälte. Det kvittade att han inte hade lyckats charma Malabarkustens härskare. Som förste europé hade han funnit sjövägen till Indien och brutit venetianernas handelsmonopol. Enbart kryddorna och tygerna som portugiserna hade köpt i Calicut betalade för expeditionen sex gånger om, och startade vad historikerna kallar Carreira da Índia – en flotta av hundratals skepp som seglade mellan Portugal och Indien de kommande åren.

Förutom kommersen blev Vasco da Gamas upptäckt inledningen till det portugisiska språkets expansion. Under de kommande generationerna erövrade portugiserna världens viktigaste handelsmetropoler och skapade världens första globala supermakt. Manuel I – som av en slump hade blivit Portugals kung 1495 – styrde flottan med världens största, snabbaste och mest moderna skepp, som länkade samman Europa med Afrika, Indien och Kina.

Vid en uppföljande handelsresa till Indien 1500, seglade Pedro Álvares Cabral så långt västerut på Atlanten att han fick land i sikte. Sjöfararen trodde att han hade upptäckt en stor ö, bankade ner ett kors på stranden och döpte platsen till Ilha de Vera Cruz – Sanna korsets ö. Vad sjöfararen inte visste var att det inte var en ö han stigit i land på. Det var den sydamerikanska kontinenten. På grund av felnavigeringen erövrade portugiserna det land där majoriteten av världens portugisisktalande finns i dag: Brasilien. Det blev också upptakten till en lång och infekterad språkkonflikt.

Trots att alla de åtta länder som har portugisiska som officiellt språk undertecknade en gemensam stavningsreform 1990, bråkar Portugal och Brasilien fortfarande om hur förändringarna ska genomföras.

Den brasilianske författaren och språkvetaren Sérgio Rodrigues stryker handen över sin kala hjässa i sitt vardagsrum i stadsdelen Gávea i Rio de Janeiro.

– Det påminner om ett familjegräl. Vi tycker om varandra och vill språkets bästa. Men båda vill göra på sitt sätt. Det har gått prestige i målet. Flera portugisiska journalister och författare vägrar att följa stavningsreformen, säger han.

Sérgio Rodrigues gav tidigare i år ut den kritikerrosade boken Viva a Língua Brasileira, ’Leve det brasilianska språket’, som provocerar genom att kalla det portugisiska språket för brasilianskt. Vad han vill lyfta fram är att 210 miljoner brasilianare har utvecklat språket och gjort det till sitt eget.

– Vi brassar älskar vokalerna och att dra ut på orden. Vi vistas mycket utomhus, solen skiner och vi är öppnare som människor än portugiserna. De är tvärtom – de stänger in sig och gillar konsonanterna. De sluter orden så att de knappt går att höra.

En annan anledning till att den brasilianska portugisiskan har fått ett sådant annorlunda uttal tror han beror på att Brasilien länge levt som en isolerad jätte, omgiven av spansktalande grannar.

– Portugal övergav oss och vi fick utveckla språket på egen hand, menar han.

Att Brasilien är det land i världen som köpte flest afrikanska slavar tror han också bidrar till att språket har blivit annorlunda. För att beskriva ’röra’ på brasiliansk portugisiska, i betydelsen ’oordning’, använder man ordet bagunça, vilket har rötter i ett bantuspråk som talas i Angola. På europeisk portugisiska använder man orden desordem och confusão för att beskriva samma sak.

– Det afrikanska inflytandet har ändrat vårt sätt att tala, säger Sérgio Rodrigues, som är en av Brasiliens främsta språkexperter.

Han har skrivit tre romaner, varav den senaste O Drible, ’Finten’, vann ett av den portugisiska språkvärldens finaste litteraturpris, Grande Prêmio Portugal Telecom. Han har också skrivit fackboken What língua is esta? som beskriver hur brasilianare använder sitt språk. Och varje torsdag skriver han landets mest lästa språkspalt i Brasiliens största dagstidning Folha de São Paulo. Sérgio Rodrigues menar att en av orsakerna till att portugisiskan blivit så marginaliserad är att det inte finns en enad front som kan marknadsföra språket.

– Titta på Spanska akademin i Madrid. Där har man enats om sitt språk och tillåter att det talas på olika sätt i Mexiko, Argentina, Colombia och Spanien. Det finns ingen rivalitet. För dem är spanskan såväl Jorge Luis Borges som Miguel Cervantes och Gabriel García Márquez språk. De spanskspråkiga författarna har också en starkare koppling till Madrid. De brasilianska författarna saknar motsvarande koppling till Lissabon. Under militärdiktaturen gick Brasiliens intellektuella i exil i Rom, Paris och London. Ingen valde Lissabon. De spanskspråkiga författarna bosatte sig däremot alla i Madrid eller Barcelona.

Det portugisiska språket saknar ett starkt kulturinstitut som för språkets talan utomlands. Medan engelska, franska, spanska och tyska marknadsförs framgångsrikt av British Council, Alliance Française, Instituto Cervantes och Goethe-Institut har portugisiskan endast det blygsamma Instituto Camões, som lyder under det portugisiska utrikesdepartementet. Luiz Inácio Lula da Silva, som var president i Brasilien 2003–10, försökte ändra på det, och bildade Instituto Machado de Assis. Detta institut fick uppgiften att sprida den brasilianska kulturen och det portugisiska språket i världen. Men efter endast några års verksamhet lades projektet ner på grund av brist på pengar.

– Det är väldigt synd att vi inte marknadsför vårt språk och vår kultur bättre, säger Sérgio Rodrigues.

Den främsta anledningen till att portugisiskan har fått en sådan marginaliserad roll, trots att det är betydligt större än tyska, franska och italienska, tror han handlar om bråket mellan Brasilien och Portugal.

– Brasilien är världens femte största land, och sväljer Portugal i en munsbit. Portugiserna lyssnar på brasiliansk musik, kollar på våra tv-serier och älskar våra stränder. Ändå har de en stolthet som gör att de inte vill ta oss på allvar. Jag tror att det har att göra med att Brasilien blev så mycket större än Portugal. Vår ekonomi gör att vi kan köpa upp deras land vilken dag som helst. Deras reaktion till vår dominans är att inte släppa kontrollen över språket. Det är det sista de har.

Trots att den gemensamma stavningsreformen är obligatorisk i grundskolan i Portugal, vägrar många portugiser att använda de ändringar som Brasilien fick igenom. Det gör att man i Portugal ibland skriver contacto i stället för contato och óptimo i stället för ótimo. När konflikten var som värst, tvingade Portugal FN att översätta sina dokument i en portugisisk och en brasiliansk version, eftersom man i Portugal kallar ’toppmöte’ för cimeira, medan man i Brasilien kallar det för cúpula. Annars är inte skillnaden så stor mellan sätten att skriva.

På översta våningen i en vacker kolonialbyggnad i Goas huvudstad Panjim arbetar Inês Figueira med att sprida det portugisiska språket i Indien. Hon är direktör för den portugisiska stiftelsen Fundação Oriente, som får sina pengar från den före detta kolonin Macau i Kina för att stärka det portugisiska språket världen över. Hennes främsta uppgift är att koordinera lärarna som undervisar i portugisiska på de katolska privatskolorna i Goa. Skolorna ställer upp med lokaler, och stiftelsen står för kursmaterial och lärare.

Trots att den hinduiska nationalismen sprider sig kraftigt i Indien ökar varje år antalet elever. I år har över tusen elever skrivit in sig på portugisiskkurserna i Goa.

– Min största utmaning nu är att hitta bra lärare. Till och med min bästa lärare böjer verben fel ibland, skrattar Inês Figueira.

Att antalet elever ökar med 11 procent om året beror inte enbart på att invånarna i Goa vill lära sig portugisiska för att bli mer attraktiva på den globala arbetsmarknaden. Den främsta orsaken är att ungdomarna vill vinna den årliga melodifestivalen Vem Cantar, ’kom och sjung’, som Fundação Oriente arrangerar i Goa. Varje år deltar upp emot 200 tjejer och killar i olika deltävlingar. Ett urval kvalificerar sig till finalen, som är årets händelse bland ungdomar i Goa. Artisterna bedöms inte efter kostym, danssteg eller sångröst – utan det som juryn är mest intresserad av är hur bra texterna är skrivna på portugisiska.

En av eleverna som slog igenom efter att ha vunnit melodifestivalen är fadosångerskan Sónia Shirsat. Efter sin seger tilldelades hon ett stipendium till att studera fadons ursprung i Lissabon.

– Hon är det portugisiska språkets viktigaste ambassadör i Goa. Många vill bli som hon, säger Inês Figueira.

Stiftelsens problem är att alla inte ser med samma glädje på den liberala stämning som de portugisiska kolonisatörerna lämnade efter sig i Indien. Inom det hindunationalistiska partiet BJP, som styr Indien, finns den högerextrema grenen RSS. Där var den som mördade Mahatma Gandhi 1948 medlem eftersom han upplevde att Gandhi varit för eftergiven gentemot Indiens muslimer.

Sedan Narendra Modi blev Indiens premiärminister 2014 har RSS fått vind i ryggen, och ostraffat kunnat gå till attack mot flera kolonialbyggnader i Panjim. Medlemmar har rivit ner gatuskyltar på portugisiska och bankat bort portugisiska namn som varit inristade i fasader.

– Det är så löjligt. Det portugisiska språket är inget hot mot Indien i dag, säger Inês Figueira.

Endast 45 minuter med flygbåt från Hongkong ligger halvön Macau, på kinesiska Macao. Det är en speciell administrativ region i Kina, som blivit världens största spelhåla. Varje dag väller omkring 400 000 spelsugna kineser in i regionen, vars kasinon omsätter sju gånger mer än de i Las Vegas. I den gamla delen av staden, i en ockrafärgad kolonialbyggnad som tidigare hyst ett portugisiskt sjukhus, har Instituto Português do Oriente sin verksamhet. Kulturinstitutet lyder under Instituto Camões, men får hälften av sina resurser från Fundação Oriente. Varje år har Instituto Português do Oriente upp emot 5 000 kinesiska elever som studerar portugisiska.

– Kina är det land där portugisiskan växer som mest nu, säger João Neves, direktör för Instituto Português do Oriente.

Skälet finner man i Kinas handelsutbyte med Brasilien. Även om Brasilien just nu genomgår en politisk, social och ekonomisk kris är landet fortfarande världens sjunde största ekonomi, och det land i Sydamerika där Kina investerar som mest. Sedan flera år tillbaka har Kina gått om USA som Brasiliens största handelspartner.

– Många kineser vill lära sig portugisiska för att kunna handla med Brasilien, berättar João Neves.

När kvällskurserna börjar vid sex på kvällen, fylls de före detta sjukhuskorridorerna av kinesiska studenter som är på väg till sina lektionssalar. Jag följer med en klass som består av elever som nått den högsta nivån, C1. De kan alla skriva och tala portugisiska, även om de inte kan språket flytande. Ingen av dem har valt att studera portugisiska för att arbeta med Brasilien. Deras främsta motivation är att använda portugisiskan för att göra karriär i Macau. I och med att regionen är tvåspråkig – med kantonesiska och portugisiska – kan de statsanställda som hanterar båda språken bli aktuella för chefsposter. Andra som går kursen är kinesiska advokater som behöver portugisiskan för att tolka lagstiftningen i Macau, som fortfarande har portugisisk förankring.

– Vi har allt att tjäna på att lära oss portugisiska, säger Maggie Lu, som har studerat portugisiska i fyra år.

Förutom grammatiken är uttalet en utmaning. De kinesiska studenterna har bland annat problem med att uttala bokstaven r, som är extremt rullande i den europeiska portugisiskan. Ordet prato, som betyder ’tallrik’, blir lätt pato, som betyder ’anka’.

– De kämpar mycket med uttalet och har svårt med genus. Men de blir bättre och bättre. De här är mina bästa elever, säger läraren João Paulo Pereira.

Macau har inte skrivit under språkreformen från 1990, men João Paulo Pereira använder sig ändå av den i sin undervisning.

– Jag förstår inte varför man bråkar om språkreformen. Den är genomförd och till för att följa, säger han.

Portugisiska fakta

Spridning
Länder där portugisiska är officiellt språk: Angola, Brasilien, Guinea-Bissau, Moçambique, Kap Verde, Portugal, São Tomé och Príncipe samt Östtimor.

Regioner där man talar portugisiska: Goa i Indien och Macau i Kina. Även i Caracas i Venezuela och i Toronto och Montreal i Kanada talas det mycket portugisiska, på grund av den omfattande migrationen från Azorerna och Madeira.

CPLP
De portugisisktalande länderna har bildat unionen CPLP, Comunidade dos Países de Língua Portuguesa, för att stärka handeln mellan länderna. Även oljenationen Ekvatorialguinea är medlem, trots att landet endast var en portugisisk koloni fram till år 1778.

Stavningsreformen
Reformen 1990 syftade till att skapa en internationell portugisisk stavningsstandard. Reformen har ratificerats av alla länder där portugisiska är officiellt språk.

Reformen syftar till att göra det portugisiska skriftspråket enhetligt. I överenskommelsen avskaffades de flesta inledande c i kombinationerna cc, och ct, och inledande p i pc, och pt i europeisk och afrikansk portugisiska, samt trema och accenttecken i ord som slutar på éia i brasiliansk portugisiska. Några nya stavningsregler tillkom också.

Än så länge har dock Portugal och Brasilien svårt att hålla sig till överenskommelsen. Alltjämt skiljer sig de två varianterna åt.

Europeisk portugisiska: acção, direcção, facto, ideia, eléctrico

Brasiliansk portugisiska: ação, direção, fato, idéia, életrico

Svenska: ’handling’, ’riktning’, ’faktum’, ’idé’, ’elektrisk’   

Källa: Wikipedia

Upptäckarna
Vasco da Gama (bilden) gav sig 1497 ut på en segling för att hitta en sjöväg till Indien. Hans framgångsrika resor gjorde att Portugal snart fick monopol på den lukrativa handeln med Indien. Tre år senare upptäckte Pedro Álvares Cabral den sydamerikanska kontinenten av en ren slump. Även han seglade också till Indien. Eftertraktade varor i handeln med Asien var bland annat kryddor, ädelstenar och siden. Affärerna bidrog till att göra Portugal till en stormakt med kolonier i flera olika världsdelar.

Den lusofona världen
De portugisiskspråkiga länderna ingår i den så kallade lusofona världen. Luso- syftar på den romerske guden Lusus, och -fon kommer från det grekiska ordet för ’ljud; röst’. Den västra delen av Iberiska halvön kallas Lusitanien.

10 mest talade språken i världen

  1. kinesiska
  2. spanska
  3. engelska
  4. hindi
  5. arabiska
  6. portugisiska
  7. bengali
  8. ryska
  9. japanska
  10. punjabi
3 frågor till Henrik Brandão Jönsson

Du är från Malmö, hur hamnade du i Brasilien?
Sommaren 1998 bodde jag i Lissabon och jobbade på Världsutställningen Expo 98’. Jag lärde mig portugisiska och åkte året efter till Kap Verde. En kväll, när jag stod på stranden och blickade ut över Atlanten, sa jag till min fotografkollega: ”Där borta någonstans ligger Brasilien. Vi borde åka dit.” Året efter flög vi dit och efter det har jag mer eller mindre inte kommit hem igen.

Har portugisiskan något gemensamt med malmöitiskan?
Diftongerna är desamma. För en skåning är det betydligt lättare att lära sig portugisiska än för någon annan i Sverige.

Hur ställer sig brasilianarna till spanskan?
Brasilien har alltid sett sig kulturellt närmare USA, Europa och Afrika än sina grannländer. För 15 år sedan, när Lula da Silva blev president, förändrades det. Antalet spanskkunniga brassar har ökat sedan dess.

Publicerad i nummer: 
Januari 2018