Arbetslinjen

Svenska för yrkesutbildade tar sikte på yrkesspråket och att deltagarna så snabbt som möjligt får anställning eller blir egna företagare.

– I vuxen ålder måste jobb och utbildning gå hand i hand, säger Sam Yildirim, utvecklingsledare vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Under mer än ett decennium har han drivit på för att hitta bättre sätt att koppla samman språkundervisningen med steget in i arbetslivet för nyanlända invandrare. I dag finns sfx – en variant av sfi – för den som har en yrkesutbildning, eller lång yrkeserfarenhet från sitt hemland.

– När utbildningen är anpassad till individens behov får du motiverade deltagare, säger Sam Yildirim.

Det började 2001 med kurser i svenska för läkare och sjuksköterskor. Nu kan även bussförare, hantverkare, ingenjörer, företagare, lastbilschaufförer, ekonomer, pedagoger, jurister och samhällsvetare lära sig yrkesanpassad svenska. Utbildningen, som varvar teori och praktik, pågår som längst i 18 månader och erbjuds numera också i flera andra län.

– De första två åren i det nya landet har en avgörande betydelse för om du ska lyckas etablera dig i samhället, säger Sam Yildirim.

Sfx ska ses i skenet av de senaste årens kritik mot sfi och politiska krav på att invandrare snabbare ska komma in på arbetsmarknaden. I vintras slog utbildningsminister Jan Björklund (FP) fast tillsammans med sina partikamrater och statsrådskolleger Maria Arnholm och Erik Ullenhag att sfi fungerar dåligt och bör förändras i grunden. Individanpassningen måste bli bättre och kopplingen till jobb tydligare.

”Historiskt har tankegången varit att människor som flyr till Sverige först ska lära sig svenska och sedan söka jobb. Nu förändrar vi perspektivet. Svenskundervisning måste kunna ske parallellt med jobb och praktik. För många nyanlända invandrare är nyckeln till att lära sig svenska möjligheten att ha arbetskamrater att tala med”, skrev statsråden på Dagens Nyheters debattsida.

Att kurser i yrkessvenska leder till jobb slog Kommunförbundet Stockholms län fast i en utvärdering för ett par år sedan. Det visade sig då att 67 procent av deltagarna i sfx för företagare ett par år efter fullbordad kurs antingen hade en anställning eller drev eget företag.

Studievägledaren Ritva Kautto ser också tydliga framsteg i språkutvecklingen.

– Många som går den här kursen har höga ambitioner och lär sig svenska väldigt snabbt, säger hon.

Sam Yildirim tar resultaten till intäkt för att yrkessvenskan är framgångsrik. Sedan sfx startade har han också utvecklat och delvis gett namn till Arbetsam, ett projekt i några Stockholmskommuner, där invandrare som redan finns på en arbetsplats har fått chansen att vidareutveckla sig i yrket och samtidigt förbättra sina kunskaper i svenska.

– Jobb är ett utmärkt sätt att förstärka svenska språket. Det finns ingen anledning att göra avbrott i språkutvecklingen bara för att man har lyckats hitta ett arbete, säger Sam Yildirim.

Forskaren och tidigare sfi-läraren Karin Sandwall tror att kombinationen skola och praktik kan bidra till att uppfylla sfi:s övergripande mål att ge deltagarna tillräckliga kunskaper i svenska för att aktivt kunna delta i arbetslivet och samhället i övrigt. Men att en praktikperiod automatiskt leder till snabbare språkinlärning stämmer inte, menar hon.

– Med ensidig betoning på att snabbt hitta praktikplatser eller jobb riskerar fokus på språklärande och långsiktig integration att minska, säger Karin Sandwall, som i augusti tillträdde sitt nya jobb som föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

De senaste åren har hon forskat på Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, och i mars lade hon fram sin doktorsavhandling. Den bygger på en fallstudie av fyra sfi-deltagare som hade sin praktik på en förskola, i en livsmedelsbutik, en klädbutik och vaktmästeriet i en kyrka. Hon granskade de samtal och andra former av interaktion som de studerande deltog i och vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att lära sig svenska.

Både praktikanter och handledare såg i första hand samtalen som ett arbetsinstrment. Man pratade med varandra när det behövdes för att klara jobbet – inte för att öva svenska eller för att lära känna varandra.

– Varken deltagarna själva, deras lärare eller handledare ansåg att praktikanterna lärde sig svenska i någon nämnvärd omfattning, säger Karin Sandwall.

Trots den uteblivna språkinlärningen anser hon att kombinationen skola och praktikplats skulle kunna gynna språkutvecklingen. Men för att lyckas krävs goda förutsättningar för alla inblandade. Både handledare och lärare behöver veta mer om hur lärprocessen för andraspråk går till på arbetsplatser. Sfi-lärarna måste förbereda och utvärdera praktikvistelserna och det måste finnas en bra dialog med praktikplatsen.

Karin Sandwall är bekymrad över uppfattningen att invandrare enkelt kan lära sig svenska på arbetsplatser. Hon hittar inget vetenskapligt stöd för det och menar att den bilden, i kombination med det politiska målet att invandrare snabbt ska bli självförsörjande, ligger till grund för att sfi numera i allt högre grad inriktas mot särskilda branscher eller yrken. Risken är att deltagarna får ett alltför snävt ordförråd.

– Ska man fungera på arbetsplatsen handlar det om mer än en specifik vokabulär för hur arbetsuppgifter utförs. Att våga och kunna skämta är till exempel viktigt för att ta sig in i samtal och gemenskap med andra.

Karin Sandwall framhåller att sfi är en grundläggande språkutbildning, inte en yrkesutbildning.

– Som vuxen behöver du ett språk för att kunna gå på föräldramöten, till vårdcentralen och för att rösta. Arbetsgivarna vill ha personer som fungerar fullt ut i arbetet och då räcker det inte med en snäv yrkesvokabulär.

För ett par år sedan var hon som expert knuten till Utredningen om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare. Tillsammans med ett tiotal andra experter och ledamöter i referensgruppen riktade Karin Sandwall skarp kritik mot utredningens huvudförslag att tidsbegränsa sfi-utbildningen till två år. En maxgräns oavsett deltagarnas förutsättningar för att tillgodogöra sig undervisningen vore förödande och skulle göra det svårare att erbjuda individanpassad utbildning, konstaterade gruppen i en skriftlig kommentar:

”Den forskning kring vuxnas andraspråksutveckling som utredningen haft tillgång till pekar också entydigt på det orimliga i en sådan gräns för en stor andel av de individer som i dag studerar sfi.”

Förslaget har inte genomförts, men inte heller avförts från dagordningen. I stället bakades frågan om tidsbegränsning in i en ny statlig utredning om sfi, som ska komma med sitt slutbetänkande i oktober.

Kritikerna ansåg också att utredningen om tidsbegränsad utbildning fokuserade för mycket på hur snabbt deltagarna får jobb – vilket jobb som helst – i stället för att erbjuda grundläggande kunskaper i svenska, som kan leda till en mer långsiktig etablering på arbetsmarknaden.

Jenny Rosén, adjunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna och forskare i pedagogik vid Örebro universitet, doktorerade strax före sommaren med en analys av vilka olika inriktningar utbildningen haft genom åren.

Från starten 1965 drevs sfi av ABF och andra studieförbund. De fackliga organisationerna engagerade sig mycket i utbildningen och målet var att de personer som deltagit skulle fungera bra i arbetslivet.

På 1980-talet försköts syftet mot att få invandrarna att ta aktiv del i samhällslivet, till exempel i politik och kulturliv. År 1986 kommunaliserades undervisningen.

– Nu har vi en marknadsorienterad inriktning. Anställningsbarhet går före svenskundervisning, säger Jenny Rosén.

Hennes studie visar att utbildningen ständigt varit politiserad och föremål för utspel från flera politikområden. Samtidigt har politiker och arbetsförmedlare inte haft tillräcklig kunskap om hur utlärning av andraspråk går till.

– Det har saknats utbildning av handledare och inte funnits tid för koordinering mellan sfi och arbetsplatsen.

Jenny Rosén efterlyser en bredare debatt om vad den som flyttar till Sverige behöver svenska språket till. Om man blir anställningsbar utan språkkunskaper är det en för låg ambition, menar hon. Språkkunskaper behövs i en mängd andra funktioner.

– Det finns en föreställning om att språk lärs automatiskt bara för att en person befinner sig på en arbetsplats, säger Jenny Rosén.

Torbjörn Tenfält är frilansjournalist.