Språkråd när rådgivarna inte är överens
Olika språkvårdare drar ibland åt olika håll. Då kan det vara klokt att även ta hänsyn till magkänslan.
Använd hellre heter det på sina håll i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Bättre med rom än zigenare, webbläsare än browser och kurator än curator är några exempel från den nyutkomna femtonde upplagan. Enligt förordet gäller den här kommentaren ”vanligen engelska ord med en svensk motsvarighet liksom ord där det finns mer neutrala uttryckssätt”. Skälet till avrådan från zigenare är att det är ”starkt nedsätt.”, från browser att det finns ett annat ord som fungerar bättre i det svenska språksystemet och från curator att stavningen med k är mer anpassad till svenska mönster.
Det här är rekommendationer där språkvården är enig. Men på sina håll förordar SAOL andra former än vad exempelvis Språkrådet gör. Det här är i sig inte negativt. Att olika institutioner gör olika bedömningar främjar öppen diskussion och medvetna beslut bland dom som använder språket. För enskilda skribenter som bara vill ha en auktoritet att luta sig mot i en knivig fråga kan motstridiga besked däremot skapa huvudbry.
Hedersmord är sannolikt ett av dom senaste decenniernas mest omstridda ord i svenskan. En ganska typisk invändning kommer från en läsare som anser att det vore rimligare att tala om vanhedersmord. ”Normalt är ordet heder (för mig) ett positivt ord; vi har det t ex i hedersman, hedersledamot, en hederlig person.” Här upplever många en motsättning eftersom det inte finns något hedersamt i ett mord med hedersrelaterade motiv. Vissa ser det också som att bruket av hedersmord legitimerar den syn på anseende som låg bakom dådet.
Frågan har genom åren debatterats i många olika språkvårdssammanhang. Ändå finns ingen samsyn. Åtskilliga instämmer visserligen i att hedersmord är ett problematiskt ord – men det lever kvar trots detta.
”Ett rimligt val för den som vill vara försiktig och inte måste uttrycka sig kort”
Hedersmord finns med i SAOL men förses just med etiketten använd hellre. Rådet är i stället att tala om hedersrelaterat mord.
Språkrådet rekommenderar däremot hedersmord ”för den kategori av mord där föreställningar om heder ingår i motivet”. I bedömningen ingår att förledet i sammansättningar med -mord kan uttrycka olika saker – som omständigheter i seriemord och offer i fadersmord. ”Det är svårt att konstruera ett ord som uttrycker förövarnas motiv och samtidigt undviker deras perspektiv, och hedersmord är nu etablerat i mediespråket”, skriver Språkrådet: ”I rättsliga sammanhang används också heder om ett motiv till brott som man ser särskilt allvarligt på.”
Hedersrelaterat mord är ett rimligt val för den som vill vara försiktig och inte måste uttrycka sig kort. Det skapar troligen mindre upprördhet än hedersmord. Vanhedersmord, skammord, upprättelsemord och andra föreslagna alternativ har inte etablerat sig i språkbruket.
Ett annat ord som får stämpeln använd hellre i SAOL är eskimå som ”kan uppfattas som nedsätt.”. Rådet är att i stället välja inuit.
Här finns goda skäl att följa Språkrådets rekommendation om att använda mer specifika benämningar. Alla grupper som klumpades ihop som eskimåer var nämligen inte inuiter. Där ingick även yupiker och aleuter. Att SAOL – som är en kortfattad ordlista utan utförliga definitioner – förordar inuit är kanske inte så märkligt av utrymmesskäl. Här kan det dock leda snett.
”En grundregel är att utgå från hur den aktuella gruppen själva vill benämnas”, skriver Språkrådet. Och den som vill följa den principen behöver alltså ta reda på om det som för årtionden sedan etiketterades som eskimåer nu är inuiter, yupiker eller aleuter.
SAOL säger använd hellre också om lobbning. Språkrådet rekommenderar lobbying. I mediespråket är lobbying ungefär 35 gånger vanligare och lobbning förekommer bara sporadiskt. Formen lobbning är visserligen mer anpassad till svenskan – men så till den grad att vissa inte uppfattar att det rör sig om en variant av lobbying. Om inte form ska gå före innehåll är det rimliga att för begriplighetens skull skriva lobbying.
Det finns fler exempel på att SAOL förespråkar försvenskningar som trots lobbying i flera upplagor i följd inte fått gehör hos skribenter. Använd hellre dyker även upp om flajer – en anpassning av flyer – vars användartopp i medierna symptomatiskt inträffade 2019 när Språktidningen listade det som ett av 1 001 ord som var så sällsynta i allmänspråket att det – med den än mer sällsynta pluralformen flajrar – därför borde strykas ur SAOL. Här finns trots allt redan ett fullgott alternativ i flygblad för den som vill undvika flyer.
I tvistefrågor kan det vara klokt att följa rekommendationer från Språkrådet, SAOL och andra språkvårdande instanser. Men glöm inte att det kan vara minst lika klokt att lyssna till den egna magkänslan när det gäller vad som är lämpligast i texten du har framför dig.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Använd hellre heter det på sina håll i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Bättre med rom än zigenare, webbläsare än browser och kurator än curator är några exempel från den nyutkomna femtonde upplagan. Enligt förordet gäller den här kommentaren ”vanligen engelska ord med en svensk motsvarighet liksom ord där det finns mer neutrala uttryckssätt”. Skälet till avrådan från zigenare är att det är ”starkt nedsätt.”, från browser att det finns ett annat ord som fungerar bättre i det svenska språksystemet och från curator att stavningen med k är mer anpassad till svenska mönster.
Det här är rekommendationer där språkvården är enig. Men på sina håll förordar SAOL andra former än vad exempelvis Språkrådet gör. Det här är i sig inte negativt. Att olika institutioner gör olika bedömningar främjar öppen diskussion och medvetna beslut bland dom som använder språket. För enskilda skribenter som bara vill ha en auktoritet att luta sig mot i en knivig fråga kan motstridiga besked däremot skapa huvudbry.
Hedersmord är sannolikt ett av dom senaste decenniernas mest omstridda ord i svenskan. En ganska typisk invändning kommer från en läsare som anser att det vore rimligare att tala om vanhedersmord. ”Normalt är ordet heder (för mig) ett positivt ord; vi har det t ex i hedersman, hedersledamot, en hederlig person.” Här upplever många en motsättning eftersom det inte finns något hedersamt i ett mord med hedersrelaterade motiv. Vissa ser det också som att bruket av hedersmord legitimerar den syn på anseende som låg bakom dådet.
Frågan har genom åren debatterats i många olika språkvårdssammanhang. Ändå finns ingen samsyn. Åtskilliga instämmer visserligen i att hedersmord är ett problematiskt ord – men det lever kvar trots detta.
”Ett rimligt val för den som vill vara försiktig och inte måste uttrycka sig kort”
Hedersmord finns med i SAOL men förses just med etiketten använd hellre. Rådet är i stället att tala om hedersrelaterat mord.
Språkrådet rekommenderar däremot hedersmord ”för den kategori av mord där föreställningar om heder ingår i motivet”. I bedömningen ingår att förledet i sammansättningar med -mord kan uttrycka olika saker – som omständigheter i seriemord och offer i fadersmord. ”Det är svårt att konstruera ett ord som uttrycker förövarnas motiv och samtidigt undviker deras perspektiv, och hedersmord är nu etablerat i mediespråket”, skriver Språkrådet: ”I rättsliga sammanhang används också heder om ett motiv till brott som man ser särskilt allvarligt på.”
Hedersrelaterat mord är ett rimligt val för den som vill vara försiktig och inte måste uttrycka sig kort. Det skapar troligen mindre upprördhet än hedersmord. Vanhedersmord, skammord, upprättelsemord och andra föreslagna alternativ har inte etablerat sig i språkbruket.
Ett annat ord som får stämpeln använd hellre i SAOL är eskimå som ”kan uppfattas som nedsätt.”. Rådet är att i stället välja inuit.
Här finns goda skäl att följa Språkrådets rekommendation om att använda mer specifika benämningar. Alla grupper som klumpades ihop som eskimåer var nämligen inte inuiter. Där ingick även yupiker och aleuter. Att SAOL – som är en kortfattad ordlista utan utförliga definitioner – förordar inuit är kanske inte så märkligt av utrymmesskäl. Här kan det dock leda snett.
”En grundregel är att utgå från hur den aktuella gruppen själva vill benämnas”, skriver Språkrådet. Och den som vill följa den principen behöver alltså ta reda på om det som för årtionden sedan etiketterades som eskimåer nu är inuiter, yupiker eller aleuter.
SAOL säger använd hellre också om lobbning. Språkrådet rekommenderar lobbying. I mediespråket är lobbying ungefär 35 gånger vanligare och lobbning förekommer bara sporadiskt. Formen lobbning är visserligen mer anpassad till svenskan – men så till den grad att vissa inte uppfattar att det rör sig om en variant av lobbying. Om inte form ska gå före innehåll är det rimliga att för begriplighetens skull skriva lobbying.
Det finns fler exempel på att SAOL förespråkar försvenskningar som trots lobbying i flera upplagor i följd inte fått gehör hos skribenter. Använd hellre dyker även upp om flajer – en anpassning av flyer – vars användartopp i medierna symptomatiskt inträffade 2019 när Språktidningen listade det som ett av 1 001 ord som var så sällsynta i allmänspråket att det – med den än mer sällsynta pluralformen flajrar – därför borde strykas ur SAOL. Här finns trots allt redan ett fullgott alternativ i flygblad för den som vill undvika flyer.
I tvistefrågor kan det vara klokt att följa rekommendationer från Språkrådet, SAOL och andra språkvårdande instanser. Men glöm inte att det kan vara minst lika klokt att lyssna till den egna magkänslan när det gäller vad som är lämpligast i texten du har framför dig.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
