Fem steg till en bättre text

När du skriver måste du alltid anpassa texten så att den blir rätt i sammanhanget. Samma sak kan ju skrivas på så många sätt. Men vad är det du ska anpassa? En hjälp för att få syn på det kan vara texttriangeln.

Texttriangeln finns i lite olika varianter, men illustrerar att det finns olika nivåer i en text – en text är ju mer än bara en massa ord. Vi kan kalla nivåerna innehållsurval, struktur, grammatiska val, ordval och språkriktighet. Och allt detta kan du anpassa, så att texten i slutänden verkligen gör det den ska.

Men innan du sätter igång måste du göra en analys. Varför skriver du just den här texten? Vad vill du att läsarna ska veta, tycka, känna och göra efter att ha läst? Du måste också veta vilka läsarna är, vilka behov de har och i vilken situation de läser. Och glöm inte vilken bild du vill ge av avsändaren, det vill säga av dig själv eller den som har bett dig skriva.

Utifrån den analysen kan du arbeta dig neråt genom texttriangeln.

Först funderar du igenom vilket innehåll som behöver vara med. Föreställ dig till exempel att du skriver en rapport om en studie som du har gjort. Då bör du beskriva både dina resultat och hur du gjorde. I ett pressmeddelande om studien räcker det troligen att presentera resultaten, eftersom pressmeddelandet har ett annat syfte än själva rapporten. Men i en debattartikel kan du behöva ge mer utrymme åt att argumentera för dina resultat.

Sedan bestämmer du en struktur för innehållet, bland annat en lämplig ordning. I informativa texter innebär det ofta att du skriver det viktigaste först så att läsarna snabbt hittar det, till exempel en sammanfattning av dina slutsatser. Men om det är en saga passar en kronologisk ordning bättre. Utgå från läsarnas behov och vad du vill uppnå!

När du strukturerar tar du också ställning till textens form. Om du till exempel anar att läsarna kommer att vara stressade, så kan det hjälpa att du delar in texten i kortare stycken. Och om syftet med texten är att ge en instruktion, så är det väldigt bra att ställa upp den som en numrerad punktlista. Du kan också överväga om texten behöver underrubriker, diagram och illustrationer.

Nu går du neråt i triangeln och tänker igenom dina grammatiska val. De valen påverkar till exempel textens svårighetsgrad. Orkar de här läsarna ta till sig innehållet även om du skriver långa meningar, eller ska du tänka på att skriva enklare? Anpassa också tonen i texten. Hur formell eller informell ska du låta för att nå fram till just de här läsarna? Ska du använda du för att tilltala läsaren? I en vetenskaplig rapport är tilltal mindre lämpligt, men i instruktioner kan det behövas för att vara extra tydlig, och i brev för att skapa en relation.

Nästa nivå handlar om ordvalet. Om du till exempel vet mer om ämnet än vad läsarna gör, så bör du vara försiktig med facktermer. Det behövs däremot inte om du bara skriver för en invigd skara av experter. Andra saker att bestämma är hur formell du ska vara. Funkar det att använd vardagliga slanguttryck? Kanske, kanske inte. Svaret finns i din inledande analys: vad vill du att läsarna ska känna och tycka, till exempel om dig som avsändare?

Och så till texttriangelns nedersta spets: språkriktighet. Även på det området kan du göra olika val. Det kan till exempel gälla olika skrivregler i olika verksamheter. Och kravet på korrekthet varierar i mellan sammanhang. Det fungerar kanske att vara lite slarvig i dina privata sociala medier – men undvik det när du skriver en mer formell text.

Så, det här var exempel på hur texttriangeln kan fungera som en checklista för att inte missa något. Samtidigt ger dess utseende en tydlig signal om vad som är mest avgörande: de bitar som är störst, det vill säga innehållsurvalet och strukturen. För om du inte anpassar just dessa två på rätt sätt, är risken stor att texten blir helt obrukbar för läsarna. En sådan text uppfyller inte sitt syfte. Och då har du skrivit den helt i onödan.