Mats Landqvist får Erik Wellanders pris för sin forskning om kopplingen mellan språk och diskriminering. Skatteverket får Klarspråkskristallen medan Minoritetsspråkspriset går till Tornedalsteatern. Priserna delades ut i dag under Språkrådsdagen.

Erik Wellanders språkvårdspris 2021 går alltså till Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola. Han får priset för att han forskat om sambandet mellan språk och diskriminering. Han har även studerat hur språkpolitik och språkvård kan användas för att motverka kränkningar. Juryn skriver i motiveringen att han har visat hur språket kan bli mer inkluderande:

”Mats Landqvist har därmed gjort viktiga insatser för förståelsen av språkets roll i centrala och uppmärksammade samhällsutmaningar samt för främjandet av en demokratisk, jämlik och inkluderande språkvård.”

Klarspråkskristallen går till Skatteverket för arbetet med att ”ta fram ny information och nya tjänster under coronapandemin”. Priset – som delas ut av Språkrådet – går till en myndighet, region eller kommun som med framgång har tagit fram begripliga texter. I motiveringen skriver juryn att Skatteverket bland annat har tagit hjälp av olika grupper:

”Arbetet har letts av en grupp klarspråksexperter som haft tät dialog med sakkunniga. Skatteverket har också involverat användarna i utvecklingen av nya tjänster.”

Minoritetsspråkspriset tilldelas Tornedalsteatern, en teater som framför pjäser på meänkieli – som är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk – och dessutom speglar kulturen i regionen. Juryn lyfter fram att Tornedalsteatern strävar efter att nå en så bred publik som möjligt:

”Teatern vänder sig både till barn och vuxna, och med hjälp av textning på scenen kan alla, oavsett kunskaper i meänkieli, ta del av föreställningarna.”

I ett tidigare avsnitt av Språktidningens podd samtalade Mats Landqvist med Språktidningens Anders Svensson om just språk och inkludering. Du hittar avsnittet här.

Anders

Foto: Anders Svensson

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Åsa Holmér (till vänster) och Karin Webjörn är Språkrådets två första terminologer. De får ansvaret för att bygga upp myndighetens terminologiarbete. Båda har tidigare arbetat på Terminologicentrum, TNC.

Vid årsskiftet sker den formella nedläggningen av TNC. Den är en följd av regeringens beslut att flytta ansvaret för svenskt terminologiarbete till Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten får också de anslag som tidigare gick till TNC.

Nu har Språkrådet – som är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen – anställt terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn. Åsa Holmér kommer just från TNC. Även Karin Webjörn har tidigare jobbat på TNC men kommer närmast från Swedish standards institute.

– Det här blir ett lite annat perspektiv eftersom arbetet är inriktat på offentligt terminologiarbete eftersom vi nu är en del av en myndighet. Bland det första vi behöver göra är att titta på vad som redan görs på myndigheterna. En av våra uppgifter kommer att bli att stötta myndigheter, säger Åsa Holmér.

Både Åsa Holmér och Karin Webjörn gjorde sin första dag på det nya jobbet i går. Under en övergångsperiod kommer de att slussa över delar av TNC:s arbete till Språkrådet.

– Vi behöver ta vara på TNC:s material. Bland annat finns ett stort bibliotek som ska överföras hit. Vi ska också fortsätta att driva Rikstermbanken, säger Åsa Holmér.

Karin Webjörn tror att det finns goda möjligheter att vässa terminologiarbetet i den nya miljön.

– Språkrådet bedriver till exempel ett klarspråksarbete som är mycket väl utvecklat. Där kan det finnas goda möjligheter till korsbefruktning, säger hon.

Det var 33 personer som sökte de två terminologtjänsterna på Språkrådet.

Anders

0 kommentarer

33 personer har sökt jobb som terminolog på Språkrådet. Under hösten ska Språkrådet ta fram en plan för hur terminologiarbetet ska bedrivas.

Förra året valde regeringen att flytta ansvaret för terminologifrågor från Terminologicentrum till Institutet för språk och folkminnen. Där blir det Språkrådet som kommer att bedriva arbetet. I ett första skede kommer två terminologer att anställas. Det var 33 personer som sökte de lediga tjänsterna.

– Det är otroligt kompetenta personer, säger Harriet Kowalski, chef för Språkrådet.

Terminologerna kommer att börja på Språkrådet under hösten. Tillsammans med ledningen ska de utarbeta en plan för hur terminologiarbetet ska organiseras och bedrivas. På sikt kan det bli aktuellt att anställa fler terminologer.

– Vi börjar på det här sättet för att kunna bygga och utveckla. Det är viktigt att vi i den här processen ser till så att terminologi blir en del av Språkrådets uppdrag och inte en del i sig, säger Harriet Kowalski.

Terminologicentrum läggs ned vid årsskiftet.

Anders

Foto: Språkrådet

0 kommentarer

Lena Ekberg tilldelas Erik Wellanders pris 2018. Hon får det för forskning om ords betydelseförskjutningar och om svenskan i flerspråkiga sammahang. Minoritetsspråkspriset går till Henrik Barruk och Klarspråkskristallen till 1177 Vårdguiden.

Tre priser delades i dag ut under Språkrådsdagen – Språkrådets årliga konferens – i Stockholm. Lena Ekberg, professor i nordiska språk, får alltså Erik Wellanders pris för sin forskning inom språkvårdens område. Hon har bland annat undersökt ords betydelseförskjutningar och svenskan i flerspråkiga sammanhang. Hon har dessutom tidigare varit chef för Språkrådet. Prisutdelare var Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet.

Minoritetsspråkspriset gick till Henrik Barruk för arbetet med att rädda umesamiskan. Priset delades ut av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Enligt juryns motivering har Henrik Barruks insatser bidragit till att förbättra möjligheterna för umesamiskans överlevnad:

Arbetet med umesamisk ortografi och en umesamisk ordbok har skapat förutsättningar för ett av Sveriges allra minsta nationella minoritetsspråks fortlevnad. Henrik Barruks arbete visar hur en enskild eldsjäls insatser kan hjälpa ett litet språk att överleva.

Vinnare av Klarspråkskristallen blev 1177 Vårdguiden för webbplatserna 1177.se och umo.se. Årets tema för priset var klarspråk inom vård och omsorg. Även detta pris delades ut av Alice Bah Kuhnke. Juryn berömde 1177 Vårdguiden för begripliga och tydliga texter:

Genom systematiskt arbete och tydliga riktlinjer för ett både begripligt och inkluderande språk förmedlar 1177 Vårdguiden faktabaserad information på ett enkelt och lustfyllt sätt.

Film från prisutdelningarna finns på Språktidningens händelser på Instagram. UR Play filmade flera av föreläsningarna. De kommer att publiceras om ungefär fem veckor.

Anders

0 kommentarer

Institutet för språk och folkminnen ska inte bara ta över ansvaret för svenskt terminologiarbete. Myndigheten ska på sikt också ta över ansvaret för Rikstermbanken. Det skriver myndigheten i ett förslag.

I arbetet med budgetpropositionen för 2017 fastslog regeringen att ansvaret för terminologi ska flyttas från Terminologicentrum, TNC, till Språkrådet. Samtidigt flyttades också de pengar som tidigare gått till TNC till Institutet för språk och folkminnen, Isof, den myndighet som Språkrådet är en del av. Myndigheten fick dessutom i uppdrag att ta fram ett förslag på ansvarsfördelning när det gäller terminologi.

Förslaget innebär i praktiken att TNC blir ett bolag som främst utför uppdrag åt det privata näringslivet. Det blir i framtiden Isof som ska ge rekommendationer i terminologifrågor, arrangera utbildningar och följa kommuners och myndigheters terminologiarbete. Ansvaret för Rikstermbanken ska inledningsvis ligga kvar hos TNC, men på sikt ska även det flyttas till Isof. Samma sak gäller TNC:s bibliotek och arkiv.

I förslaget skriver Isof att en flytt av ansvaret gör det lättare att efterleva språklagens bestämmelse om terminologi. Isof anser sig ha kontakter till myndigheter, kommuner och landsting som skulle underlätta utvecklingen av terminologiarbetet. Inte minst skulle terminologiarbetet kunna integreras med språkvård.

För att kunna ta över ansvaret vill Isof behålla det årliga statliga anslaget på 4,5 miljoner kronor. Terminologiarbetet är enligt förslaget ett område där det redan finns viss kompetens inom myndigheten. För att Isof ska kunna utföra uppdraget behövs tre till fyra nya heltidstjänster. Det handlar då om terminologer.

Här kan du läsa mer om ansvarsflytten från TNC till Isof.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Jurys, burritos, tortillas, dumplings och stalkers är de pluralformer som en klar majoritet av svensktalande föredrar. S-plural är mycket utbredd för lånord och andra ord av främmande karaktär. Det skriver William Zetterberg i en kandidatuppsats i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Nyligen kom beskedet att Språkrådet i den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar för s-plural. Attityden till pluralformer som zombies och partners blir alltså mer tillåtande. Kursändringen har fått blandade reaktioner. Vissa anser att det är på tiden att Språkrådet behandlar en pluralform som funnits länge i svenskan, medan andra tycker att s-plural inte har någon plats i vårdad svenska.

En som har studerat s-plural är Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola. I ett blogginlägg har han konstaterat att fenomenet främst är kopplat till lånord. Samma iakttagelse gör William Zetterberg. Hans enkät om s-plural har besvarats av 242 personer.

Slutsatsen är att s-plural är den form som en klar majoritet föredrar när det gäller lånord som selfie, lobby, kimono, ukulele, partner och pitbull. Lånord som funnits en längre tid i svenskan får oftare traditionella pluraländelser. Dessutom använder yngre talare s-plural i större utsträckning.

Att s-plural är vanligare bland unga tyder enligt William Zetterberg på att den är produktiv. Språkrådets nya hållning kan alltså ses som en återspegling av dagens – och kanske än mer morgondagens – språkbruk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

Anders

12 kommentarer

Nu finns ett nätbaserat läromedel om nyord. Materialet är avsett för gymnasieelever. Läromedlet har tagits fram av Språkrådet.

Varje år presenterar Språkrådet och Språktidningen en nyordslista med ett fyrtiotal nykomlingar i det svenska språket. Listan får mycket uppmärksamhet i medierna. Många av nyorden – men långt ifrån alla – blir så småningom så etablerade att de tas med i Svenska Akademiens ordlista.

Det nätbaserade läromedel som Språkrådet nu tagit fram riktar sig i första hand till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.

Här hittar du läromedlet.

Här hittar du 2016 års nyordslista.

Anders

Illustration: Jens Magnusson

0 kommentarer

En ny utgåva av Svenska skrivregler är på gång. Redaktören Ola Karlsson finputsar nu det allra sista i manuset. Preliminärt kommer boken i slutet på februari nästa år.

Den senaste utgåvan av Svenska skrivregler kom 2008. Ola Karlsson, som är språkvårdare vid Språkrådet, utlovar flera nyheter i den utgåva som ska komma om fyra månader:

– Det blir på många sätt fylligare, säger han.

Avsnitt som kommer att svälla gäller bland annat avstavningar, sammansättningar, förkortningar, källhänvisningar och transkribering och translitterering, alltså omskrivning av namn från språk som ryska, arabiska och bulgariska till svenska. För första gången kommer regelsamlingen även att ta upp grundläggande engelska skrivregler.

En annan förändring är att det gjorts flera bruksundersökningar, studier av hur språkbruket faktiskt ser ut. Men också avstämningar mot skrivregelsamlingar för andra språk som norska, danska och engelska.

– Syftet är att ta reda på hur bruket ser ut så att reglerna kan återspegla det, säger Ola Karlsson.

Anders

3 kommentarer

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Språkrådet