Vanligare med tredjeländer
Hur skriver man bäst om tredje land? Ska man skriva ihop eller isär? Alltså tredje land eller tredjeland? Hur skriver man det som förled i ord som tredjelandsstudenter? Och hur blir det i plural, tredjeländer?
Pernilla
Det här är en fråga i häradet första språk/förstaspråk, utrikes född/utrikesfödd, öppen vård/öppenvård med flera. I takt med att tredje land blivit ett etablerat begrepp och därmed ett fast uttryck har också hopskrivning, tredjeland, blivit allt vanligare. När jag tittar i medietexter de senaste tre åren dominerar fortsatt särskriven form, tredje land (inklusive belägg där tredje används mer beskrivande och inte för det aktuella begreppet), men den hopskrivna formen står för nära hälften av beläggen.
I sammansättningar används i första hand just den hopskrivna formen, tredjelandsstudenter och så vidare, även om det förstås går bra med upplösta konstruktioner som studenter från tredje land eller särskrivna former som tredje land-studenter. I plural är hopskrivning faktiskt vanligare, det vill säga tredjeländer.
Använder man det aktuella politiska begreppet, och också har anledning att göra sammansättningar av det, rekommenderar vi hopskrivning: tredjeland, tredjelandsmedborgare.
Ola Karlsson, Språkrådet