Sliten har blivit mer tillfälligt
Jag och min dotter är inte överens om hur ordet sliten används om människor. Jag ser för mig en sliten statarhustru, men jag har svårt att förstå vad som menas med sliten i dagens samhälle. Utarbetad, utmattad, överansträngd, stressad, tilltufsad, trött? Hur ser användningen ut?
Anna-Carin
Det verkar vara så att adjektivet sliten har gått från att beteckna en persons mer eller mindre statiska, essentiella egenskaper, till att beteckna en persons tillfälliga tillstånd. Denna skillnad syns exempelvis i dessa två utdrag från svenska romaner som är publicerade med ungefär hundra års mellanrum:
”Han var blyg och försagd och såg sliten och fattig ut.” (Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Selma Lagerlöf 1907)
”Han är sliten efter den senaste tidens dramatik och behöver en time out.” (Män som hatar kvinnor, Stieg Larsson 2005)
I Selma Lagerlöfs exempel tycks det höra till mannens karaktärsdrag att han är sliten och fattig, medan det i Stieg Larssons exempel handlar om en man som är sliten för tillfället, men kommer att sluta vara det när han vilat upp sig.
Vanligast är det dock att använda adjektivet sliten för att beskriva saker, snarare än människor. Då får ordet normalt den mer statiska betydelsen – även om vi nog i stigande grad också börjar tänka att en sliten möbel, exempelvis, går att pigga upp med rätt behandling.
Linnea Hanell, Språkrådet
