Antisemitism var bredare begrepp
Med antisemitism avses numera motvilja eller hat mot judar och mot hebreiska. Men judarna är ju bara ett av de semitiska folken och hebreiska ett litet semitiskt språk i förhållande till exempelvis arabiska och tigrinja. Hur och när kom antisemitism att få en så snäv betydelse
Carl Gunnar
Uttrycken antisemitisk och antisemitism sägs ha myntats 1860 av Moritz Steinschneider, österrikisk-preussisk professor som var expert på semitiska kulturer och språk samt på hebreiska handskrifter och judisk litteratur. Antisemitisk hade då en bredare syftning på olika folk i Mellanöstern och Nordafrika, men ibland även snävare på just judar. Ordvalet antisemitisk kontra det naturligare antijudisk kan ha påverkats av hypoteserna om en särskild ”semitisk ras” som var populära vid den här tiden.
I den tyskspråkiga världen, där ju judarna var väletablerade, blev den snävare syftningen på judar och hatet som riktades mot dem allt vanligare under decennierna kring förra sekelskiftet, för att senare ta över helt – även av oss och den övriga världen. Antisemitisk i den aktuella betydelsen tycks ha förekommit i svenskan sedan 1881, antisemitism sedan 1890.
Ola Karlsson, Språkrådet
