X

I maj arrangerade New York sin första officiella designvecka. Den kallades NYCxDesign. Företaget som skapat den grafiska profilen förklarar x:ets närvaro med att bokstaven ska representera ”ett vägskäl där staden möter designvärlden samt en multiplikator som återspeglar de olika designfält som kommer att finnas med på mässan”.

Ja, man kan läsa in många olika budskap i ett x, beroende på var det befinner sig. De två korsade strecken kan betyda något farligt eller förbjudet, något okänt, vara tecknet för multiplikation, en kvinnlig könskromosom, en strike i bowling, ”puss” i slutet av ett brev eller sms, ett val på en röstsedel, en markering av ett fel, målet på en skattkarta, den romerska siffran tio. Eller länsbokstaven för Gävleborg.

En som har intresserat sig för x är den grafiska designern och semiotikforskaren Cathy Gale. Hennes doktorsavhandling behandlar x:ets tvetydighet. Exakt var x:et har sitt ursprung är osäkert, menar hon.

– X går att spåra till flera tidiga kulturer, som hos fenicierna och etruskerna, och senare till grekiska översättningar. Romarna behöll bokstaven i sitt alfabet för att använda den i grekiska ord. När romarna sedan invaderade Storbritannien spreds x:et även dit, säger hon.

Inom populärkulturen vimlar det av x. Bokstaven dyker upp i filmer som American History X, i den tecknade serien X-Men och i tv-långköraren X-Files. I talangshowen X Factor ska de tävlande gärna vara bra på att sjunga, men förväntas framför allt ha det där lilla extra, kanske en speciell närvaro eller utstrålning, som fångar publiken. Möjligen har programmet bidragit till att göra uttrycket populärt även i andra sammanhang. Reseguideförlaget Lonely Planet rekommenderar oss att besöka Burma, ett land med ”den där speciella x-faktorn”. Branschorganisationen Svensk handels e-handelsskola lär företag att ”kommunicera ett värde som är mer än bara en produkt, ett pris och ett varumärke: det vill säga x-faktorn, den som gör dig och din butik unik”.

Barnförbjudna filmer benämns som x-rated i engelskspråkiga länder, och de som arbetar inom erotikindustrin slänger gärna in ett extra x i titlar och reklam (sexx). Sedan drygt ett år tillbaka finns även den speciella ”porrdomänen” .xxx på internet. Men x är också den mest använda symbolen inom straight edge, en subkultur med rötterna i punk- och hardcorescenen som tar avstånd från alkohol och droger, och ofta även köttätande och promiskuitet. Straight edge-rörelsen adopterade x:et efter att symbolen ursprungligen använts på punkspelningar för att märka ut dem i publiken som var minderåriga och inte fick köpa alkohol i baren.

I dag används x ofta som en hjärtlig avslutning på ett sms, mejl eller brev, då med betydelsen ’puss’. Även kombinationerna xo eller xoxo är vanliga, vilka betyder ’puss & kram’. Ursprunget går att spåra ända till den tidiga medeltiden då personer som inte kunde skriva sitt namn i stället signerade brev och dokument med ett x. De placerade sedan en kyss ovanpå signaturen för att ge mer eftertryck. Varför just x användes är inte helt klart. En teori är att det skulle representera ett kors, men andra menar att det är bokstaven x – som inleder det grekiska ordet för Kristus – som åsyftas.

Att så många olika betydelser av x samtidigt kan användas och förstås av allmänheten tyder på en hög visuell läskunnighet. Cathy Gale anser att denna förmåga kunde utnyttjas bättre.

– Designer och annonsörer borde ta till sig det och behandla sin publik med större respekt. Dagens visuella kommunikation, särskilt reklam, försöker tyvärr kommunicera helt utan tvetydighet. Att låta publiken jobba lite hårdare för att avkoda ett budskap eller för att upptäcka flera lager ses som något som motverkar syftet, säger hon.

Även om mottagarna ofta är duktiga på att förstå x, uppstår det ibland förvirring om hur bokstaven ska tolkas.

– När ett nyhetsprogram skulle berätta vilka som vunnit det brittiska musikpriset Mercury Awards stod det i manuset att vinnarna var The Xx. Nyhetsuppläsaren visste inte att det var namnet på bandet utan trodde att det ännu inte var klart vilka som vunnit, berättar Cathy Gale.

Den franske 1800-talsförfattaren Victor Hugo beskrev i sin resedagbok alfabetets bokstäver: ”X är korsade svärd, en kamp: vem som kommer att segra vet vi inte. Därför blev det filosofernas tecken för ödet och matematikernas tecken för det okända.” X får ofta spela rollen som ersättare för något okänt, inte minst inom matematiken. Filosofen och matematikern René Descartes introducerade i sin bok La geometrie (1637) det kartesiska koordinatsystemet, där de sista bokstäverna i det franska alfabetet, x, y och z, får ersätta obekanta värden.

Enligt bland annat Terry Moore, chef för den amerikanska kunskapsstiftelsen The Radius Foundation, går det att spåra det okända x:et ännu längre tillbaka i historien. Vår moderna matematik har till stor del sitt ursprung i den arabiska vetenskapen. När algebran på 1000-talet började spridas till Spanien uppstod svårigheter. Vissa arabiska ljud var nämligen svåra att uttala för spanjorerna, eftersom de saknade motsvarigheter i spanskan. Sch-ljudet var ett exempel, vilket ledde till problem med uttryck som al shelan, ’det odefinierade’. Som ersättare till sch-ljudet lånade översättarna in den grekiska bokstaven chi (χ). När spanskan i sin tur översattes till latin användes i stället den romerska bokstaven x.

– X representerar det okända, eftersom man inte kan säga sch på spanska, säger Terry Moore i ett videoklipp.

Cathy Gale ska framöver ägna sig åt internationella jämförelser av hur x används. I Sverige och västvärlden råder sällan osäkerhet om hur en bild på ett överkorsat föremål ska tolkas. Förbjudet! Farligt!

Men hur internationellt gångbart är x:et egentligen? Är förståelsen och användningen densamma världen över? En undersökning av hur grafiska symboler tyds av människor på den indiska landsbygden visar att x:et inte är särskilt pålitligt som universell symbol. De två ”pinnarna” i x:et tolkades där ofta som precis detta: två pinnar. Vilket inte fungerade särskilt avskräckande.

Helena Gustavsson är frilansjournalist.