Revanschen kan komma på plattan!
Ett vanligt argument bland motståndare till den digitala utvecklingen är att den försämrar läsfärdigheten. Flera studier pekar på att unga läser mindre och sämre, vilket ofta förklaras med att de tillbringar mer tid framför datorn.
Det är en förenklad bild, menar Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som forskar om läs- och lärprocesser.
– Man ska inte blanda ihop själva mediet med texten. Det spelar egentligen ingen roll vilket medium man väljer för att läsa en text, däremot har det betydelse vilka texter man läser.
Datorer, läsplattor och andra digitala medier ger också nya möjligheter att ersätta text med bilder. En risk med detta, enligt Caroline Liberg, kan vara att man förlorar kompetensen att läsa längre texter. Annars ser Caroline Liberg den digitala utvecklingen främst som positiv.
– I skolan kan man nå ut till dem som har det allra svårast med läsningen. Genom att klicka på länkar kan man till exempel få texten uppläst, eller ett specifikt ord förklarat.
Pelle Snickars, forskningschef vid Kungliga biblioteket, anser att fokus i diskussionen om digitaliseringen riktas för mycket mot läsfärdigheten.
– Till en viss del stämmer det säkert att unga tappar i läsning, men samtidigt vinner de andra färdigheter, som är minst lika centrala i ett digitalt mediesamhälle, säger han.
Han talar bland annat om media literacy, det vill säga förmågan att hantera text blandad med ljud och bild.
Att bokläsningen trots allt framställs som viktigare än andra färdigheter, tror han beror på traditionen att mäta på ett visst sätt.
– Om man mätte hur förståelsen av rörlig bild förändrats bland unga under de senaste trettio åren, skulle jag gissa att den ökat markant, säger han.
Det finns också en undersökning, gjord vid Johannes Gutenberg Universität i Mainz, Tyskland, som visar att det går minst lika bra att läsa på en platta som i en bok.
Två testgrupper, en med äldre och en med yngre vuxna deltagare, fick läsa ett antal olika texter, både på läsplatta och på papper. Förutom läsförståelse och textminne mättes bland annat deras ögonrörelser och hjärnaktivitet.
Trots att de flesta uppgav att de tyckte bäst om att läsa på papper, visade resultaten att de flesta läste snabbare digitalt. Störst var skillnaden i gruppen med äldre deltagare, som läste snabbast på platta.
– Detta visar att det är dags att skrota den allmänna missuppfattningen att digital läsning är sämre, säger professor Stephan Füssel vid Institutionen för medieforskning.
