Långa utsmyckningar är inte min cup of tea

I Agneta Klingspors senaste roman, Stängt pga av hälsosjäl, tar det hela fjorton meningar innan första metaforen dyker upp. Det är världen som genom en tv-skärm hoppar in i ett väntrum. Bilden är så liten och alldaglig så den nästan inte räknas.

- Man kan lugnt säga att långa utsmyckningar inte är min cup of tea. För mig är en konkret och detaljrik text mycket mer drabbande än en som är överlastad av vackra bilder.

Liknelser - att något är som något - använder hon sällan. Metaforer är hon inte heller särskilt förtjust i.

- Om bilderna är för många tar de liksom ut varandra och gör texten till en jämn och ointressant smet. Sådant påminner faktiskt om en överdriven användning av adjektiv. Både bilder och adjektiv bör oftast strykas, eftersom de leder bort från berättelsens kärnpunkt.

Men vid enstaka tillfällen tycker Agneta Klingspor ändå att en metafor kan vara på sin plats. Att hitta på nya ord är roligt: "köttryckningar", "du maskingör mig". Uttryck av typen blint förälskad, använder hon dock inte, eftersom hon tycker att sådana bilder har blivit till klyschor.

- Om jag i stället väljer att säga förälskelseblind, så ger det texten liv och kan överraska läsaren. Mina romaner är alltså inte särskilt tjocka och feta. Jag skär bort en massa kött för att komma ner till benet. Oj då, det var visst en metafor!