Latinets färd från historia till framtid

Latin – handbok i odödlighet av Karin Westin Tikkanen (Historiska media)

Text:

Bild: Istockphoto

Från brittiska öarna i väster till Mesopotamien i öster, från floderna Rhen och Donau i norr till gränstrakterna till Saharas öknar i söder. I århundraden sträckte sig det romerska imperiet över enorma områden. Romarriket förmedlade vetenskap och religion, litteratur och infrastruktur – samt kanske i synnerhet det latinska språket.

Långt efter att imperiet kollapsat fungerade latinet som kulturbärare och lärdomsspråk. Trots att romarriket aldrig nådde till Sverige var det till exempel först 1741 som det blev tillåtet att skriva akademiska avhandlingar på svenska. Innan dess var det latin som gällde. Och det var så sent som 1807 som svenskan tog över som undervisningsspråk i skolan. ­Därefter ­minskade språkets betydelse gradvis med färre lektionstimmar på schemat. När 1905 års läroverks­reform genomfördes inrättades en sexårig realskola helt utan undervisning i latin.

I Latin – handbok i odödlighet skildrar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, språkets uppkomst och utveckling. Det är alltså ett skeende som har sina ­rötter i romarrikets uppgång men där latinet överlevde dess fall. Hon beskriver latinet som odödligt – ett språkligt inflytande som ”nästan varit för konstant för att ­märkas”. Visserligen har latinet inte längre några ­moders­måls­talare – men ändå lever det vidare i ord och uttryck, i ceremonier och högtidligheter av olika slag samt i ett slags bildningsarv som gör att kun­skaper i latin än i dag tillmäts hög status.

”Lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig”

Karin Westin Tikkanen är en trygg och stilsäker ­ciceron under färden från dåtid via nutid till framtid. Hon skildrar latinets rötter, skissar dagens språksituation och siar om åren som kommer. Hon berättar om försöken att återuppväcka det klassiska latinet, om vulgärlatinets roll i vardagen och om övergången till folkspråk i områden där latinet tidigare varit dominerande. Dessutom passar hon på att avliva en del myter – som att måttet på dagens amerikanska rymd­farkoster genom en serie av tunnel­bredder, tågrälsdimensioner och vagnmått skulle kunna spåras tillbaka till standarden för romerska vägar.

Latin – handbok i odödlighet är därför nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig. Språket är så sammanflätat med historiska händelseförlopp att olika ­trådar ständigt tvinnas ihop. Det bidrar till att Karin Westin Tikkanens bok om det förflutna genomgående känns förbluffande samtida.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.