Ordet som omger oss
I svenskan var MILJÖN länge alldeles lagom.
Det franska milieu, ’mitt, medelväg; omgivning’, kom in i svenskan i början av 1800-talet som politiskt slagord: le juste milieu, ’den gyllene medelvägen; det rätta lagom’. Några årtionden senare blev milieu något av ett modeord, inte minst sedan den franske konst- och litteraturkritikern Hippolyte Taine lagt fram sin teori om att le milieu var en av de tre huvudkrafter som påverkar kulturyttringarna och kulturhistorien. Med milieu menade Taine klimatet, politiska förhållanden och sociala villkor.
Ordet började därefter användas i svenskan med betydelser som ’omgivning, yttre förhållanden; samhälls-, verksamhetskrets’, länge med bibehållen fransk stavning.
Under en tidsperiod kunde milieu – och miljösoffa – beteckna en rund soffa, som placeras mitt i ett rum. Första ledet i milieu betyder ’mitt(erst)’, och sista ledet, lieu, betyder ’plats, ställe’, som också ingår i lieutenant/löjtnant, med ursprungsbetydelsen ’ställföreträdare’.
Numera betecknar miljö ofta ’omvärld; allt som finns runt omkring oss och hur det påverkar oss; omgivande natur’.
Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.