Fy baj om inte staten tar ansvar!
Svenskan behöver Svenska Akademiens ordbok. En levande ordbok är nödvändig för ett levande språk.
Den akuta krisen har löst sig för Svenska Akademiens ordbok. Denna stora historiska ordbok, ofta kallad bara SAOB, kom med sitt första band 1898, ”A–anlöpning”, och levererade sitt 38:e band 2021, ”Växa–åväxt”. Men 2023 skulle pengarna vara slut. Nu har Svenska Akademien gått samman med några stiftelser för fortsatt finansiering i tio år.
Behövs det? Ordboken kommer ju till Ö redan 2023. Nej, SAOB blir aldrig färdig. Det är bara första varvet som är avslutat i ett evigt dokumentationsarbete, så länge svenskan är ett levande språk.
Det kan illustreras med en liten undersökning av det skönlitterära ordförråd som SAOB redovisar. Med dagens digitala teknik är det enkelt att med fritextsökningar dyka ner i några författarskap i ordboken.
För en äldre författare som Carl Jonas Love Almqvist går det utmärkt. Han står för över 7 000 språkprov. Redan på de första sidorna möts man av abandon, ett modeord från 1800-talet med betydelsen ’otvungenhet, avspändhet’. Almqvist står för det äldsta belägget, från romanen Amalia Hillner 1840: ”en abandon hvaruti den lyckliga modern låter sig falla”. Och när han 1846 skriver ”Fy baj, lilla Maja!” är han den första som låter oss se fy baj! i tryckt skrift. Likaså är han först med hamsig, ’slarvig, slafsig’, ett dialektord i en roman från 1842: ”var icke hamsiga med Guds gåvor!” Och maffen, ’fint, bra’, som man kan tro är slang från tidigt 1900-tal, har också ett Almqvistbelägg som det äldsta. ”Vore maffen att dansa i kväll”, står det 1822 i Amorina. Exemplen visar mycket påtagligt hur Almqvist låter samtida samtalsspråk, av olika slag, ta plats i litteraturspråket.
Samma slags undersökning låter sig också göras med Selma Lagerlöf. Hon debuterar med Gösta Berlings saga 1891, och ordboksredaktionen var på hugget. I första bandet finns Gösta Berling-exemplet ”sjön … afsnöres af långa smala sund”. Lagerlöf är inte först med afsnöra, som finns belagt sedan början av 1800-talet. De andra, mestadels samtida, exemplen på afsnöra kommer från typiskt fackboks- eller läroboksspråk.
En snabb Lagerlöfsökning visar alltså att den högromantiska Gösta Berlings saga språkligt kombinerar sina Ack! och Oh! med en striktare sakprosa.
Men yngre 1900-talsförfattare kom för sent till de tidigare delarna. Första Astrid Lindgren-belägget finns vid repetition i bandet ”Remanens–rult” från 1959. Det är från Mästerdetektiven Blomkvist 1946: ”Repetitionerna med ’Cirkus Kalottan’ upptogs med högsta möjliga energi” – ett bra exempel på den kåseristil som finns i en del av Astrid Lindgrens tidiga böcker. Mästerdetektiven levererar därefter många intressanta exempel. Man hittar en i skrift ovanlig användning av till, ”kikade nedåt postmästarns till”, eller första belägg på tira som ett slags interjektion: ”Tira, jag köpte bullar av Eva-Lottas pappa.” (Men första belägg över huvud taget på verbet tira är från 1921 och kåsören Beyron Carlsson: ”Om du inte i tid skaffat biljett, då får du stå och tira dysterkvist utanför.”)
Men inga Astrid Lindgren-ord på A–Q. Fy baj! hittar vi som sagt på B, men inte Fy bubblan! som man sade på 1950-talet efter att ha lyssnat på radioserien om Rasmus, som Astrid Lindgren skrev manus till.
Ivar Lo Johansson gör entré på J vid jämmer: ”ett enda långt jämmer”, Jan Fridegård vid prepositionen med, Karin Boye på N med naturbestämd, Sven Delblanc på S med 1700-talssvordomen sapperment, en ombildning av sakrament – från romanen Prästkappan 1963 som utspelar sig i 1700-talsmiljö. Men 2000-talsförfattare som Jonas Hassen Khemiri och Karin Smirnoff har inte lämnat ett enda exempel.
SAOB:s sätt att sortera det svenska ordförrådet från 1526 och framåt får inte upphöra med slutet av 1900-talet. Man brukar numera tala om vikten av språkteknologisk infrastruktur (båda dessa ord är för nya för att platsa i SAOB). Därmed avses digitalt tillgängliga databaser med miljarder ord, möjliga att sortera på tusentals sätt när man vill göra översättningsprogram, semantiska nätverk, flerspråkiga lexikon eller vad som kan behövas. SAOB är en bärande del i en sådan infrastruktur. Den måste ständigt underhållas, liksom annan infrastruktur.
Fram till 2007 finansierade Akademien arbetet med SAOB med inkomster från Post och Inrikes Tidningar, som alla myndigheter måste annonsera sina föreskrifter i. Sedan lades tidningen ner, och Akademien fick i kompensation 13 miljoner om året av Bolagsverket enligt ett särskilt avtal.
Nu upphör detta avtal. Andra avtal löser problemen för de närmaste tio åren. Men fy baj och fy bubblan om SAOB inte kan fortsätta efter 2032, och staten inte tar ett övergripande ansvar för dokumentationen av svenskan!
