En rå sanning
Därför syftar Djurgården på en viss typ av djur.
Bild: Istockphoto
Har du sett rubrikerna om jakt på lodjur? Ja, så kallar man den smidiga stora katten oftast numera. Den äldsta benämningen är en lo, flera loar. Att man föredrar lodjur eller ibland lokatt beror på språkets motvilja mot alltför korta ord. Lodjur blir tydligare för att det är längre. Faktiskt är det samma sak med rådjur som är en utbyggd variant av ordet rå (ett rå, flera rån). Och rådjuret var först, alltså benämningen …
Hur kan man veta det? Jo, för i ordet rådjur betyder djur ’hjort’. Det är samma som i Djurgården som egentligen betyder ’hjorthägnet’. Det är också samma ord som engelskans deer. Och utbyggnaden av rå till rådjur har sedan via reguladetri stått som modell för lo till lodjur (då har man hunnit glömma att detta djur betyder ’hjort’). Ironiskt kanske med tanke på att rådjuret är det främsta bytesdjuret för lodjuret.
Lo är ett urgammalt indoeuropeiskt ord som har motsvarigheter i bland annat grekiskan, ryskan, litauiskan, iriskan och armeniskan. Engelskans lynx är ett lån från latinet som i sin tur har lånat det från grekiskan.
Den vanligaste förklaringen till etymologin är att det innehåller samma rot som ljus med tanke på antingen den ljusa pälsen eller de lysande ögonen. Med tanke på djurets skygghet lutar jag åt den första förklaringen. Pälsen kan man kanske få se en skymt av, men inte så lätt ögonen.
I norskan har det urgamla ordet lo försvunnit (men finns nog kvar i namnet Lofoten) och ersatts av gaupe (med oklart ursprung) och det finns också i västsvenska dialekter som göpa eller gopa.
Staffan Fridell är professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet.
Har du sett rubrikerna om jakt på lodjur? Ja, så kallar man den smidiga stora katten oftast numera. Den äldsta benämningen är en lo, flera loar. Att man föredrar lodjur eller ibland lokatt beror på språkets motvilja mot alltför korta ord. Lodjur blir tydligare för att det är längre. Faktiskt är det samma sak med rådjur som är en utbyggd variant av ordet rå (ett rå, flera rån). Och rådjuret var först, alltså benämningen …
Hur kan man veta det? Jo, för i ordet rådjur betyder djur ’hjort’. Det är samma som i Djurgården som egentligen betyder ’hjorthägnet’. Det är också samma ord som engelskans deer. Och utbyggnaden av rå till rådjur har sedan via reguladetri stått som modell för lo till lodjur (då har man hunnit glömma att detta djur betyder ’hjort’). Ironiskt kanske med tanke på att rådjuret är det främsta bytesdjuret för lodjuret.
Lo är ett urgammalt indoeuropeiskt ord som har motsvarigheter i bland annat grekiskan, ryskan, litauiskan, iriskan och armeniskan. Engelskans lynx är ett lån från latinet som i sin tur har lånat det från grekiskan.
Den vanligaste förklaringen till etymologin är att det innehåller samma rot som ljus med tanke på antingen den ljusa pälsen eller de lysande ögonen. Med tanke på djurets skygghet lutar jag åt den första förklaringen. Pälsen kan man kanske få se en skymt av, men inte så lätt ögonen.
I norskan har det urgamla ordet lo försvunnit (men finns nog kvar i namnet Lofoten) och ersatts av gaupe (med oklart ursprung) och det finns också i västsvenska dialekter som göpa eller gopa.
Staffan Fridell är professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet.
