Ännu ett spännande år väntar!

Sällan har språkdebatten varit så intensiv som under 2018. Språkåret började med turbulensen i Svenska Akademien och beslutet att lägga ner Terminologicentrum, TNC. Det fortsatte med en valrörelse där tre partier – Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – argumenterade för språktester för medborgarskap, medan Socialdemokraterna och Kristdemokraterna ville skärpa kraven på att nyanlända ska delta i svenskundervisning.

Diskussionerna har också handlat om behovet av kunskaper i andra främmande språk än engelska. Skolverket vill nu se mer undervisning i moderna språk, som tyska, franska och spanska, i svenska skolor. Men hur det ska gå till är en gåta, eftersom bristen på behöriga lärare är stor.

Modersmålsundervisning har under året ifrågasatts av politiker inom Sverigedemokraterna och Moderaterna. Här är dock forskarna eniga: en stabil grund i modersmålet gör det lättare att lära sig andra språk.

En fråga som ständigt återkommer är engelskans inflytande. Debatten har under 2018 berört allt från engelskans ställning inom svensk forskning till namngivning på engelska – som planerna på att kalla ett nytt affärskvarter i Flemingsberg för Stockholm South Business District.

Allt tyder på att 2019 kommer att bli lika intensivt. Hur kommer Storbritanniens utträde ur EU att påverka engelskans status? Ställer sig riksdagen bakom skärpta krav på språkkunskaper för medborgarskap? Och vilka effekter fick egentligen den svenska språklag som infördes för tio år sedan? Det är några av de saker som Språktidningen kommer att rapportera om under 2019.

Men innan dess är det dags att ta avsked av det gångna året. Och det, tycker jag, görs bäst med hjälp av Språktidningens och Språkrådets nyordlista, som du hittar på sidan 16. Vi har valt ut 33 ord som under 2018 etablerade sig i svenskan och som på olika sätt präglade året. Trevlig läsning!