Tips för att slippa svordomar
Skriva ux-texter av Karin Guldbrand och Helena Englund Hjalmarsson (Morfem)
Bild: Istockphoto
Den som någon gång hamnat på en smått obegriplig och svårnavigerad hemsida räcker upp en hand! Jaså, det hade ni alla? Jag anade det. Jag med nämligen. Till och med ganska ofta. Många gånger har jag suttit och läst obegripliga felmeddelanden som man måste vara tekniker för att kunna förstå ens en bråkdel av. Efter att ha läst Karin Guldbrands och Helena Englund Hjalmarssons informativa och lättfattliga bok Skriva ux-texter – en komplett guide i att skriva texter för användarflöden inser jag att de sidor jag svurit högst åt är de som är i avsaknad av texter författade av en god ux-skribent.
Ux är en förkortning av user experience och har kort och gott med användarens upplevelse av exempelvis en webbplats eller en app att göra. Här ingår de som arbetar med bild, tekniska lösningar – men också text. En ux-skribent är enligt den definition vi får med oss i boken en person som författar de korta texter som vi stöter på när vi till exempel surfar på nätet och trycker på en knapp, klickar upp en hjälpruta eller skrollar i en rullgardinslista. De båda författarna avgränsar sig gentemot copywriters eftersom deras uppdrag mer handlar om att sälja. En ux-skribent har i stället som mål att skriva enkelt, begripligt och informativt för att stödja användaren av hemsidan – för att kunna utnyttja alla funktioner, eller ta till sig innehållet och förstå vad avsändaren vill säga.
Första delen av boken är intressant för den som inte tänker bli ux-skribent. Här finns det bra och konkreta tips på vad som gör en text bättre. Om tilltal, om hur man ska tänka på användaren – och till skillnad från många andra råd till skribenter som är aktiva inom den digitala världen kommer inte universallösningen: skriv kortare, utan faktiskt många fler tips som gör att texter blir mer läsvärda.
När det sedan handlar mer om vad en ux-skribent behöver i sitt yrke – och praktiska råd som riktar sig till professionen – smalnar den tänkta läsekretsen av något, men det är lätt att se att den här boken fyller en funktion för de som ägnar sig åt ux-upplevelser och mikrotexter. Men den är också bredare än så.
De som skapat de där hemsidorna som varit svårnavigerade och hopplösa att förstå borde förstås läsa den här boken. Särskilt gäller det myndigheter och andra viktiga samhällsbärande institutioner – för om de tar sig tid att läsa detta kommer de att bespara oss användare mycket möda och många svordomar.
Mats Almegård är redaktör på Språktidningen.
Den som någon gång hamnat på en smått obegriplig och svårnavigerad hemsida räcker upp en hand! Jaså, det hade ni alla? Jag anade det. Jag med nämligen. Till och med ganska ofta. Många gånger har jag suttit och läst obegripliga felmeddelanden som man måste vara tekniker för att kunna förstå ens en bråkdel av. Efter att ha läst Karin Guldbrands och Helena Englund Hjalmarssons informativa och lättfattliga bok Skriva ux-texter – en komplett guide i att skriva texter för användarflöden inser jag att de sidor jag svurit högst åt är de som är i avsaknad av texter författade av en god ux-skribent.
Ux är en förkortning av user experience och har kort och gott med användarens upplevelse av exempelvis en webbplats eller en app att göra. Här ingår de som arbetar med bild, tekniska lösningar – men också text. En ux-skribent är enligt den definition vi får med oss i boken en person som författar de korta texter som vi stöter på när vi till exempel surfar på nätet och trycker på en knapp, klickar upp en hjälpruta eller skrollar i en rullgardinslista. De båda författarna avgränsar sig gentemot copywriters eftersom deras uppdrag mer handlar om att sälja. En ux-skribent har i stället som mål att skriva enkelt, begripligt och informativt för att stödja användaren av hemsidan – för att kunna utnyttja alla funktioner, eller ta till sig innehållet och förstå vad avsändaren vill säga.
Första delen av boken är intressant för den som inte tänker bli ux-skribent. Här finns det bra och konkreta tips på vad som gör en text bättre. Om tilltal, om hur man ska tänka på användaren – och till skillnad från många andra råd till skribenter som är aktiva inom den digitala världen kommer inte universallösningen: skriv kortare, utan faktiskt många fler tips som gör att texter blir mer läsvärda.
När det sedan handlar mer om vad en ux-skribent behöver i sitt yrke – och praktiska råd som riktar sig till professionen – smalnar den tänkta läsekretsen av något, men det är lätt att se att den här boken fyller en funktion för de som ägnar sig åt ux-upplevelser och mikrotexter. Men den är också bredare än så.
De som skapat de där hemsidorna som varit svårnavigerade och hopplösa att förstå borde förstås läsa den här boken. Särskilt gäller det myndigheter och andra viktiga samhällsbärande institutioner – för om de tar sig tid att läsa detta kommer de att bespara oss användare mycket möda och många svordomar.
Mats Almegård är redaktör på Språktidningen.
