Vem bestämmer över i?
I tidningen Modern Psykologi finns en avdelning med frågor och svar, precis som i Språktidningen. I senaste numret svarar en forskare på frågan om det finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors minne.
Svaret på frågan är i princip ja. Till exempel är män bättre på att hitta tillbaka till ett visst ställe, medan kvinnor är bättre på att återberätta innehållet i ett samtal. Det är ett kontroversiellt svar. Skillnader mellan män och kvinnor brukar vara omtvistade. Men den diskussion som uppstod om detta svar var rent språklig. Den handlade om stor och liten bokstav.
Forskaren som svarade på frågan är verksam vid Karolinska institutet. Eller? Ska det kanske vara Karolinska Institutet? Redaktören ville skriva i, forskaren ville skriva I. Båda följde sina respektive skrivregler.
Nu skulle inlägget publiceras i tidningen, och då gäller i första hand tidningens skrivregler. Med många olika medarbetare är det klokt att hålla sig till ett och samma skrivsätt. För säkerhets skull tillfrågades ändå Språkrådet. De svarade att huvudregeln är att stor begynnelsebokstav endast ska användas på första ordet i ett flerordigt namn. Visserligen gör man ofta undantag för privata företag, men för offentliga organ, föreningar, stora samhällsinrättningar och akademiska inrättningar var det vanligast att följa huvudregeln.
Forskaren på Karolinska institutet tillfrågade i sin tur sin informationsavdelning. De meddelade att det andra ordet i institutets namn inte är en beskrivning av organisationsformen utan just en del av namnet. Karolinska institutet är inget forskningsinstitut, utan ett helt universitet. Därför blir det missvisande, menar man, att ha gemen bokstav i början av det andra ordet. Det vore som att ha liten bokstav i början av ett efternamn.
Vettiga argument från båda håll, alltså. Men ingen lyssnade till argument. I en språkstrid är det känsla det handlar om. Och det var mycket känslor inblandade i denna diskussion.
Kanske ville man bara säga "det ser bättre ut" eller "det är jag som bestämmer". Men eftersom dessa argument inte duger tar man sin tillflykt till auktoriteter. Till slut måste ett skrivsätt segra. Alternativet är att inte publicera alls.
Om du slår upp Modern Psykologi kommer du att märka att Karolinska Institutet vann striden där. Men uppenbarligen inte i Språktidningen.
Nu i höst flyttar redaktionerna för Språktidningen och Modern Psykologi samman med tidskriften Forskning & Framsteg, och där vet jag att man sedan tidigare skriver - just det - Karolinska Institutet. Jag ser fram emot nya språkdiskussioner på redaktionen.
