Veckans nyord: genombrottsinfektion

En genombrottsinfektion drabbar en person som är vaccinerad. Ordet har nu blivit vanligt i allmänspråket.

Inom sjukvården och de medicinska vetenskaperna har det ganska länge talats om genombrottsinfektioner. En sådan infektion kan sägas bryta igenom det skydd som ett vaccin förväntas ge.

Under coronapandemin har genombrottsinfektion blivit ännu ett fackspråkligt ord som på samma sätt som till exempel flockimmunitet, klustersmitta och samhällsspridning har tagit steget över till allmänspråket. I medierna används ordet ganska ofta helt okommenterat. Många verkar alltså utgå från att ordet är allmänt känt eller att betydelsen är genomskinlig.

Skälet till att genombrottsinfektion blivit så mycket vanligare de senaste månaderna är att många av dem som nu smittas av coronaviruset redan är vaccinerade. Smålänningen berättar om hur ordet används i vården i dag: ”De covid-19-vacciner som används i dag ska ges i två doser för att personen ska räknas som fullvaccinerad. Om någon infekteras mer än två veckor därefter, räknas det som en genombrottsinfektion.”

Dagens Medicin rapporterar att en israelisk studie visar att de som drabbas av genombrottsinfektioner ofta har lägre nivåer av antikroppar: ”Forskarna konstaterar att de som infekterades i snitt hade 64 procent lägre nivåer av neutraliserande antikroppar mot sars-cov-2, jämfört med de icke infekterade, matchade kontrollpersonerna. Antikroppsnivåer skulle därmed kunna användas som riskmarkör för genombrottsinfektion, enligt forskarna.”

Genombrottsinfektion har använts i svenskan åtminstone sedan 2007.