Vackra Oliana blir Jana i hemmet

Text: Linda Forsell

OKSANA: Jag har tänkt på namnet Oliana i fem år. Det är det vackraste flicknamn jag vet.

VLADIMIR: Har du? Varför har du inte berättat det?

O: Fyra månader innan födseln fick vi veta att det skulle bli en flicka, och det var först då jag föreslog det. Men vi väntade med att bestämma oss. För ibland kan det ju vara så att barnet föds och man ser att namnet inte passar alls. Men vi såg direkt att hon är en Oliana!

V: Jag tycker att det var väldigt svårt att bestämma namn.

O: Jag tycker det var lätt.

V: Nä, det var svårt att kompromissa. Fast när vi kom på Oliana, som båda tycker om, var det lätt.

O: Oliana är ett ovanligt namn. Vi känner­ bara två personer som heter det.

V: Namnet betyder ’en person med mjuk och vänlig karaktär’.

O: Det är gammalt och finns i olika varianter i alla slaviska språk. Just nu är det en trend bland unga föräldrar att gräva fram gamla namn till sina barn.

V: Hemma kallar vi henne Jana. I Ryssland kan man välja ett helt annat smeknamn som inte har något med det riktiga namnet att göra.

O: Det hade också varit naturligt att välja Oli, fast vi tycker inte om det.

V: Vladimirovna är Olianas­ patronymikon. Det är bildat från mitt förnamn, och används i alla officiella sammanhang, på arbetsplatser och så vidare. Feofanova är efternamnet.

O: Det var också något vi tänkte på, att Oliana skulle fungera bra med efter­namnet och med hennes patronymikon.

O: Innan vi visste att det skulle bli en tjej bråkade vi. Vi var inte alls överens om pojknamn, och Vladimir ville helst ha en kille. Han ville ha en boxarkompis.

V: Men tjejer kan också boxas. Jag ska lära henne.

O: Nähä!