Tre av fyra nyord är substantiv

Substantiv är ordklassen i särklass i svenska nyordslistor. I de 36 listor som har publicerats från 1986 till 2021 är tre av fyra nyord substantiv. Det visar Språktidningens genomgång av samtliga nyordslistor. Tillsammans innehåller listorna närmare 1 750 ord.

Även verb, adjektiv, nominalfraser och verbfraser är ganska vanliga bland nyorden. Andra ordtyper är ytterst sällsynta.

Tillskotten kommer alltså främst i de ordklasser som brukar beskrivas som öppna. I de stängda ordklasserna är nyheterna få. Men det finns undantag. En som generiskt pronomen var med på 2014 års lista och benim på 2019 års lista.

Sammansättningar är den dominerande ordbildningstypen. Två av tre nyord är just sammansättningar – i synnerhet substantiv, som piratbibliotek och vaccinpass från 2021 års lista. Men där finns också sammansatta verb, som coronaanpassa från 2020 års lista, och adjektiv som förpackningsfri från 2016 års lista.

En trend är att teleskoporden – som består av början på ett ord och slutet av ett annat ord – blir fler. På årets lista märks till exempel jobbonär (bildat till jobb och pensionär) och maskne (bildat till mask och akne).

Omkring hälften av nyorden har engelskt ursprung. De engelska lånen är av olika slag. Många är översättningslån (som tippningspunkt i stället för tipping point) medan andra har ett tydligare engelskt ursprung. Verbet gaslighta har anpassats till svenskan genom ändelsen -a. Substantivet fono har däremot lånats in utan att genomgå någon anpassning.

Den näst vanligaste källan till lånord är japanskan. Men gapet till engelskan är stort. Det är 0,6 procent av nyorden som har japanska rötter. Senast japanska lån fanns med var 2019 då listan innehöll både ikigai och animoji.

En trend på marginalen är att nyorden blir aningen längre. Det genomsnittliga nyordet har nu 10,87 bokstäver. Språktidningens sammanställning av listorna från 1986 till 2019 visade att nyorden då i snitt var 10,86 bokstäver.

Hur många nyord överlever då? Av orden på listorna mellan 2007 och 2014 hade 37,1 procent tagits med i 2015 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista.

Språktidningens genomgång av dessa åtta listor visade att 15,4 procent av nyorden var etablerade i allmänspråket, 19,4 procent vanliga, 44 procent sällsynta och 21,1 procent döda.

Den första nyordslistan publicerades av Svenska språknämnden – föregångaren till dagens Språkrådet – och innehöll ord som etablerat sig i språket under 1986. Sedan 2013 har Språktidningen och Språkrådet tagit fram listorna tillsammans.