Svenska satser gömmer sina agenter
Se upp för dörrarna! Dörrarna stängs! Du missade tåget precis, men vem stängde dörrarna? Dörrstängaren döljer sig i yttrandet.
I så kallade passiva satser kan man välja om man vill ange agenten – vem eller vilka som utför handlingen. Språkforskaren Anna-Lena Fredriksson, Göteborgs universitet, har studerat passiver i svenska och engelska. Hon har bland annat hittat avsevärt fler passivkonstruktioner i svensk facktext än i engelsk. I engelska romaner, däremot, är passiverna fler än i svenska. Passiverna fyller ofta en funktion, trots att många som värnar om ett klart, tydligt språk avråder från dem.
– Passiven är användbar, till exempel när det är onödigt att tala om vem som utför eller orsakar en handling och för att skapa sammanhang i en text, säger Anna-Lena Fredriksson.
