”Språket binder oss samman”
Noli Buhay är tolk mellan tagalog och svenska samt ordförande för Philippine education society, som undervisar barn i filippinska.
Bild: Staffan Eng
Filippinerna, som har tillhört både Spanien och USA, hade länge spanska och engelska som enda officiella språk. Men på senare år har den inhemska filippinskan fått en allt starkare ställning i politik, media och utbildning.
Tolken Noli Buhay ser det som en del av en enandeprocess av den multietniska och mångspråkiga önationen – något som han menar främjar Filippinernas ekonomiska och kulturella utveckling.
– Filippinskan gör att vi känner oss mer som filippiner. Vårt land saknar nära grannar och är det enda kristna landet i Sydostasien. Därför behöver vi ett nationellt språk som binder oss samman.
Filippinskan är en standardiserad variant av språket tagalog, som talas i och omkring huvudstaden Manilla. Men den införlivar även element från andra filippinska språk.
– Av den anledningen säger vi filippinska och inte tagalog. Namnet skrivs också medvetet med f – en bokstav som inte finns i tagalog.
När Noli Buhay, som kom till Sverige som utbytesstudent 1975 och har tagalog som modersmål, åker till Filippinerna möter han därför nya ord i filippinskan som han inte riktigt förstår.
– Men det tycker jag bara är bra. Nyorden gör att personer som endast talar tagalog lär sig mer om företeelser på de andra öarna – samtidigt som förståelsen mellan olika filippinska språk ökar.
6 fakta om tagalog
Antal talare: Tagalog har 83 miljoner talare, varav 29 miljoner är förstaspråkstalare. Av de senare återfinns de flesta på öarna Luzon och Mindoro. Utanför Filippinerna talas tagalog av större emigrantgrupper i Nordamerika och Mellanöstern – i USA finns nästan två miljoner talare, vilket gör tagalog till landets fjärde största språk.
Historia: Tagalog härrör från de austronesiska språk som taiwanesiska sjöfarare förde med sig till Filippinerna för flera tusen år sedan. Till samma språkfamilj hör även indonesiska, malajiska, hawaiiska och malagassiska. Filippinernas roll som knutpunkt för internationell handel har gjort att tagalog har påverkats av många språk – särskilt spanska men även kinesiska, engelska och malajiska.
Alfabet och uttal: Tagalog hade ursprungligen ett eget alfabet, men skrivs i dag vanligen med latinska bokstäver. Ett ord kan ändra betydelse beroende på betoningens placering och om den sista stavelsen avslutas med ett svagt klickljud – en så kallad glottal klusil. Ordet baba kan sålunda, beroende på uttalet, betyda ’fader’, ’att bära någon på axlarna’, ’haka’ eller ’kom ner!’.
Grammatik: Ord och böjningsformer bildas genom att suffix läggs till olika rötter. Adjektivet mahangin, ’blåsig’, bildas till exempel av roten hangin, ’vind’, och affixet ma. Verb placeras vanligen först i satsen, och de övriga ordens funktion anges med så kallade markörer. I Naghanap ng trabaho si Anton, ’Anton sökte ett jobb’, anger markören ng att trabaho, ’jobb’, är ackusativobjekt, och markören si att satsen handlar om Anton.
Filippinska: På vägen mot självständighet beslutades att tagalog skulle utgöra grunden för ett nationellt språk. Detta språk fick namnet filippinska och utnämndes 1987 till officiellt språk vid sidan av engelskan. Filippinskan ska enligt lag berikas med andra
filippinska språk, men har stora likheter med tagalog.
Liten ordlista:
Kumusta! = ”Hej!”, av spanskans cómo está, ’hur mår ni?’ – minst en fjärdedel av ordförrådet består av spanska lån
ho/oho = ungefär ’herr’/’ja, herrn’ – tagalog har flera partiklar som uttrycker olika grader av artighet
babalik = ’jag ska återvända’, av balik, ’återvända’ – dubblering av den inledande stavelsen har en grammatisk funktion
bundok = ’berg’, därav engelskans boondocks, ’vischan; tjotahejti’
Kalabaw lang ang tumatanda = ’endast vattenbufflar blir gamla’ – arbetsdjur slits ut med åren, medan människor förblir unga i sinnet
Filippinerna, som har tillhört både Spanien och USA, hade länge spanska och engelska som enda officiella språk. Men på senare år har den inhemska filippinskan fått en allt starkare ställning i politik, media och utbildning.
Tolken Noli Buhay ser det som en del av en enandeprocess av den multietniska och mångspråkiga önationen – något som han menar främjar Filippinernas ekonomiska och kulturella utveckling.
– Filippinskan gör att vi känner oss mer som filippiner. Vårt land saknar nära grannar och är det enda kristna landet i Sydostasien. Därför behöver vi ett nationellt språk som binder oss samman.
Filippinskan är en standardiserad variant av språket tagalog, som talas i och omkring huvudstaden Manilla. Men den införlivar även element från andra filippinska språk.
– Av den anledningen säger vi filippinska och inte tagalog. Namnet skrivs också medvetet med f – en bokstav som inte finns i tagalog.
När Noli Buhay, som kom till Sverige som utbytesstudent 1975 och har tagalog som modersmål, åker till Filippinerna möter han därför nya ord i filippinskan som han inte riktigt förstår.
– Men det tycker jag bara är bra. Nyorden gör att personer som endast talar tagalog lär sig mer om företeelser på de andra öarna – samtidigt som förståelsen mellan olika filippinska språk ökar.
6 fakta om tagalog
Antal talare: Tagalog har 83 miljoner talare, varav 29 miljoner är förstaspråkstalare. Av de senare återfinns de flesta på öarna Luzon och Mindoro. Utanför Filippinerna talas tagalog av större emigrantgrupper i Nordamerika och Mellanöstern – i USA finns nästan två miljoner talare, vilket gör tagalog till landets fjärde största språk.
Historia: Tagalog härrör från de austronesiska språk som taiwanesiska sjöfarare förde med sig till Filippinerna för flera tusen år sedan. Till samma språkfamilj hör även indonesiska, malajiska, hawaiiska och malagassiska. Filippinernas roll som knutpunkt för internationell handel har gjort att tagalog har påverkats av många språk – särskilt spanska men även kinesiska, engelska och malajiska.
Alfabet och uttal: Tagalog hade ursprungligen ett eget alfabet, men skrivs i dag vanligen med latinska bokstäver. Ett ord kan ändra betydelse beroende på betoningens placering och om den sista stavelsen avslutas med ett svagt klickljud – en så kallad glottal klusil. Ordet baba kan sålunda, beroende på uttalet, betyda ’fader’, ’att bära någon på axlarna’, ’haka’ eller ’kom ner!’.
Grammatik: Ord och böjningsformer bildas genom att suffix läggs till olika rötter. Adjektivet mahangin, ’blåsig’, bildas till exempel av roten hangin, ’vind’, och affixet ma. Verb placeras vanligen först i satsen, och de övriga ordens funktion anges med så kallade markörer. I Naghanap ng trabaho si Anton, ’Anton sökte ett jobb’, anger markören ng att trabaho, ’jobb’, är ackusativobjekt, och markören si att satsen handlar om Anton.
Filippinska: På vägen mot självständighet beslutades att tagalog skulle utgöra grunden för ett nationellt språk. Detta språk fick namnet filippinska och utnämndes 1987 till officiellt språk vid sidan av engelskan. Filippinskan ska enligt lag berikas med andra
filippinska språk, men har stora likheter med tagalog.
Liten ordlista:
Kumusta! = ”Hej!”, av spanskans cómo está, ’hur mår ni?’ – minst en fjärdedel av ordförrådet består av spanska lån
ho/oho = ungefär ’herr’/’ja, herrn’ – tagalog har flera partiklar som uttrycker olika grader av artighet
babalik = ’jag ska återvända’, av balik, ’återvända’ – dubblering av den inledande stavelsen har en grammatisk funktion
bundok = ’berg’, därav engelskans boondocks, ’vischan; tjotahejti’
Kalabaw lang ang tumatanda = ’endast vattenbufflar blir gamla’ – arbetsdjur slits ut med åren, medan människor förblir unga i sinnet
