”Språket är grunden för vår kultur”
Sirle Sööt är departementssekreterare, ordförande i Sverigeesternas riksförbund och aktiv i sex olika estniska föreningar.
Bild: Staffan Eng
Den svensk-estniska juristen Sirle Sööt, ordförande för Sverigeesternas riksförbund, säger att hon har dubbla identiteter.
– På dagen är jag svensk och jobbar på Justitiedepartementet. Efter klockan fem blir jag est och går till Estniska huset i Stockholm.
En stor del av aktiviteterna där handlar om att värna estniskan med hjälp av språkkurser, barn- och ungdomsverksamhet och föredragskvällar. En gång i månaden kommer estnisktalande forskare som är verksamma i Sverige och berättar om sitt arbete.
– Jag tycker att det är fascinerande att de tar sig tid, trots att de skriver på engelska eller svenska. Men för dem är det viktigt att kunna prata om sin forskning på estniska.
I Estland uppmuntras forskare att skriva sina avhandlingar och artiklar på det egna språket. Det ordnas också tävlingar där deltagarna får föreslå estniska begrepp för nya företeelser.
Till skillnad från i Sverige är det inte populärt att svänga sig med engelska uttryck i offentliga sammanhang. Det finns till och med en statlig språkinspektion som ser till att myndigheter och företag använder korrekt estniska och kan bötfälla dem som inte gör det.
– Även för ester som bor utomlands är språket viktigt, eftersom det är grunden för vår estniska kultur, säger Sirle Sööt.
6 fakta om estniska
Vokaler och diftonger används flitigt, vilket möjliggör ord med trippelvokaler som jäääär.
Antal talare: Det finns drygt en miljon estnisktalande, varav mer än en tiondel bor utanför Estland. Många av Sveriges omkring 12 000 talare är ättlingar till baltflyktingarna, som kom under andra världskriget. Estniskan är ett finsk-ugriskt språk som har stora likheter med finskan. Avståndet till ungerska, som tillhör samma familj, är däremot lika stort som mellan svenska och persiska.
Historia: På 1600-talet utvecklades två skriftspråk: ett baserat på den nordliga Tallinndialekten och ett annat baserat på den sydliga Tartudialekten. Under 1800-talet fick den nordliga dialekten högre status och trängde ut den södra. Då påbörjades också en medveten språkförädling, som kulminerade under första halvan av 1900-talet.
Dialekter: Den sydliga dialekten vōro-seto talas fortfarande av 75 000 människor i sydöstra Estland. Språket har fått en egen skriftspråksstandard och upplever tack vare populärkulturen en renässans bland unga ester. Den estniska som talas i Sverige har förändrats mindre än de inhemska varianterna, vilket har gjort den till ett forskningsobjekt i Estland.
Uttal: Stavelserna har tre längder: ’blomma’ heter lill i nominativ (kort stavelse), lille i genitiv (lång stavelse) och lille i partitiv (extra lång stavelse som uttalas ”lillle”). Vokaler och diftonger används flitigt, vilket möjliggör ord som jäääär, ’iskant’, och kōueööaimdus, ’föraning av en natt med åska’. Den estniska bokstaven õ betecknar en vokal som påminner om i-ljudet i engelskans girl.
Grammatik: Estniska substantiv har 14 kasus. De vanligaste är nominativ, genitiv och partitiv, vilken uttrycker delmängd. De övriga kasusen betecknar ofta läge eller riktning och har en liknande funktion som svenskans prepositioner. Däremot saknas grammatiskt genus liksom futurumformer hos verb. Det har gett upphov till skämtet att estniskan saknar både sex och framtid.
Liten ordlista:
- Tere!/Nägemist! – ’Hej!/Hej då!’
- tema – ’han/hon/hen’ – även estniska pronomen och namn saknar genus
- hallitus – ’mögel’ på estniska, ’regering’ på finska – ordens betydelse kan skilja sig avsevärt från finskan
- embama – ’krama’ – ett av ett hundratal konstgjorda nyord som infördes på 1930-talet för att berika estniskan
- juust – ’ost’ – estniskan har flera lånord från svenskan
- Sõna vägi on suurem kui sõjavägi – ’Ord är mäktigare än varje armé’
