Särskrivningsbråk, Trumpkrav och Kalle Anka på meänkieli
Språktidningen listar språkhändelser ur senaste veckornas nyhetsflöde.
3 juni:
USA:s försvarsminister Pete Hegseth överväger att byta namn på flottans fartyg USNS Harvey Milk och andra fartyg som fått namn efter medborgarrättskämpar. Efter att ha tjänstgjort i flottan stred Harvey Milk för hbtq-personers rättigheter i San Francisco. Han sköts till döds 1978. Namnändringen är ett led i regeringens strävan att stoppa olika typer av mångfaldsarbete.
5 juni:
Under ett möte med den ryska språknämnden meddelar president Vladimir Putin att ”vulgära” lånord som ”inte berikar vårt språk utan snarare tvärtom förorenar och förstör” bör förbjudas. Han vill bland annat få bort engelska importer som sale, open och fresh från det offentliga rummet. Han kräver dessutom att företag använder det kyrilliska alfabetet och ”inte någon gröt av latinska och andra symboler”. Parlamentet agerade snabbt och klubbade ett förbud som träder i kraft i mars 2026.
6 juni:
Sverige behöver utveckla generativ AI som tränas på svenska texter samtidigt som upphovsrättsinnehavare får ersättning. Det skriver Sveriges författarförbund och Svenska förläggareföreningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet: ”En nationell språkmodell är avgörande för att säkra innovation, konkurrenskraft och inte minst vår språkliga och kulturella suveränitet.”
11 juni:
Tidningen Kalle Anka & co utkommer för första gången på meänkieli – ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. På meänkieli kallas han Antti Ankka. Namnet är inspirerat av den tornedalska poeten Antti Mikkelinpoika Keksi som levde på 1600-talet. ”Det är en dröm som blir verklighet nu när Antti Ankka kvackar på meänkieli för första gången”, säger Linnea Huhta och Maria Vanhapiha Bergström, som både kläckte idén och översatte serierna, i ett pressmeddelande.
I 30 år har Lasse Adolfsson kört omkring med den personliga registreringsskylten Rapida. Men nu är det slut. Upsala Nya Tidning rapporterar att Transportstyrelsen anser nu att den kan uppfattas som stötande. Själv valde han den efter namnet på tryckpressar som han sålde under många år. ”Det finns vissa typer av antydningar som vi inte tycker är de mest lämpliga att ha i trafiken, till exempel antydningar om att köra snabbt”, säger Daniel Augustini, utredare på Transportstyrelsen, till UNT.
12 juni:
Regeringen ger Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att främja meänkieli. I arbetet ingår utveckling av språkteknologi som i sin tur ska stärka språkvården. ”För att ett språk ska kunna användas och utvecklas fullt ut i dagens digitala samhälle behöver det ha tillgång till nödvändiga språkteknologiska resurser. För språk med relativt få talare, såsom meänkieli, saknas dock kommersiella drivkrafter för att ta fram sådan språkteknologi. Det är därför prioriterat för regeringen att genomföra insatser på området”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i en kommentar.
13 juni:
77 procent av svenskarna anser sig mycket väl förstå innebörden av ordet homosexuell. Nästan lika många har god kunskap om bisexuell. Däremot har inte ens var tionde samma goda förståelse av ord som intersex och agender. Det visar en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av Seven Eleven. Dessutom undviker 42 procent att använda vissa ord med anknytning till hbtqi-rörelsen på grund av osäkerhet om betydelserna.
16 juni:
Granskningsnämnden anser att SVT har ”betydande kvalitetsbrister” i textningen av direktsända program. Bristerna i textningen – som utförs med hjälp av AI – är tillräckligt allvarliga för att SVT inte anses ha uppfyllt kravet på att alla ”tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet”. I kommande granskningar ska därför kvaliteten på direkttextningen undersökas särskilt.
Lars Noréns En dramatikers dagbok är enligt Expressens kulturredaktion den bästa svenska boken under 2000-talet. I omröstningen deltog 101 kritiker, författare och litteraturvetare.
Nye ord i dansk fra 1955 til i dag uppdateras av Dansk sprognævn med 62 nya ord. Bland nykomlingarna i nyordsboken finns två könsneutrala pronomen: de och hen.
25 juni:
I Kirgizistan – där både kirgiziska och ryska har officiell status – klubbar parlamentet en lag som ska främja det kirgiziska språket. Några av kraven som införs är att minst 60 procent av sändningarna i radio och tv ska vara på kirgiziska, att ortnamn ska skrivas på kirgiziska och att kirgiziska ska skrivas i större stil än ryska i annonser.
Läsningen av böcker i Sverige har sjunkit markant sedan tidigt 1980-tal för att nu ha stagnerat. Under 2024 var det enligt SCB 29 procent av kvinnorna och 19 procent av männen i åldern 16–84 år som varje vecka läste en bok. Samtidigt som läsningen av tryckta böcker har sjunkit är det fler som lyssnar på ljudböcker.
28 juni:
EU:s nya tillgänglighetsdirektiv träder i kraft. Målet är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna använda olika typer av tjänster på samma sätt som andra. Information om hur tjänster och produkter fungerar ska enligt direktivet därför vara uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.
30 juni:
Livsmedelsjätten Aldi byter namn på butiken på Bury new road i Manchester inför Oasis konserter i hemstaden. Skiftet till Aldeh – som utgår från hur namnet uttalas i den lokala dialekten – var tänkt som tillfälligt. Draget blev dock så uppskattat att omskyltningen blir permanent.
1 juli:
En ny lag innebär att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Det ska också finnas en plan för hur skolbibliotek ska fungera och främja elevernas lärande. ”Alla elever, oavsett bakgrund eller var i landet de bor, ska ha samma möjlighet att utveckla sitt språk och sin läsförmåga”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i en kommentar.
Stationsutropen i tunnelbanan i Köpenhamn ska hädanefter göras med danskt uttal även när meddelandet i sig är på engelska. Metroselskabet – som driver trafiken – skrotar därmed uttal anpassade till engelskan som Fre-duh-rikz-berg för Frederiksberg. Ändringen görs efter en undersökning som visar att majoriteten föredrar danska uttal. ”Inledningsvis uttalades stationsnamnen som man skulle göra det på engelska för att göra det lättare för dem som inte talar danska att känna igen namnen”, säger Eva Lind, kommersiell chef för Metroselskabet, i ett pressmeddelande.
2 juli:
En ny lag som förbjuder förolämpning av bland annat poliser träder i kraft. Redan samma dag görs en första anmälan om brottet förolämpning mot tjänsteman sedan en man i 50-årsåldern i ett förhör sagt ”Dra åt helvete snutjävel” åt en polis i Uppsala. Åklagare har väckt åtal mot mannen. Polisen kräver 10 000 kronor i skadestånd för kränkningen.
81 procent av svenskarna läste någon gång under 2024 en bok. Det visar en rapport från Myndigheten för kulturanalys. 48 procent hade läst en bok för ett barn och 45 procent hade lyssnat på ljudböcker eller talböcker. Ytterligare 24 procent hade skrivit dagbok eller poesi.
9 juli:
Australian national dictionary centre riskerar nedläggning. Planerna är en följd av besparingar vid Australian national university. Utöver att ge ut egna ordböcker och löpande dokumentera australisk engelska bidrar redaktionen också med ord och uttryck typiska för engelskan i Australien till Oxford universitys ordböcker.
12 juli:
Älvdalska bör få status som ett nordiskt minoritetsspråk. Även andra varieteter av nordiska språk bör främjas i stället för att motarbetas av svenska staten. Det skriver språkvetaren Adam Horn i en debattartikel i Dagens Nyheter. Där andra typer av minoritetsspråk har fått officiell status har staten inte behandlat exempelvis älvdalskan på samma sätt: ”Men till skillnad från andra minoritetsspråk har de nordiska aldrig fått någon upprättelse, och signalen från samhället är lika tydlig i dag som för 100 år sedan: Ert språk kan gott försvinna.”
14 juli:
Kanske är soccer i amerikansk engelska snart historia. I en intervju i DAZN TV säger USA:s president Donald Trump att han kan tänka sig att utfärda ett dekret att idrotten i USA hädanefter ska kallas football – den benämning som redan används i bland annat brittisk engelska.
15 juli:
Om 15 år ska Sveriges unga vara bäst i världen på läsning. Den drömmen har författaren Pascal Engman, grundare av Pascal Engmans stiftelse. Han skriver i Expressen att läsning sällan erkänns ”som en basplatta för tillväxt, konkurrenskraft och social sammanhållning”. För att nå målet efterlyser han en ny svensk modell: ”Det kommer kräva brett politiskt stöd, enormt föräldraengagemang, att näringslivet vaknar upp ordentligt, stora ansträngningar och resurser. Men allt detta kommer löna sig.”
16 juli:
Europeiska unionens domstol fastslår att den brittiska livsmedelskedjan Iceland foods registrering av varumärket Iceland är ogiltig. Rättsprocessen inleddes för nio år sedan av isländska myndigheter och regeringen efter att isländska livsmedelsproducenter förhindrats att använda Iceland i marknadsföringen inom EU med hänvisning till Iceland foods varumärkesskydd när det gäller bland annat matvaror. ”Det har stor betydelse för våra företag att kunna hänvisa till ursprunget, till renheten och till vår särställning internationellt”, säger utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir i ett uttalande.
Minst 100 timmar högläsning om året i förskolan. Det målet vill Liberalerna införa. Förslaget kommer från partiledaren Simona Mohamsson och presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter: ”För elever som varken talar svenska i hemmet eller på fritiden är förskolan och skolan vägen till det svenska språket. Undervisningen behöver i högre grad fokusera på grundläggande färdigheter som att lära barn att läsa och skriva.”
17 juli:
I snitt 440 svenskar drunknar varje år. Det rapporterade SVT:s Morgonstudion. Men dagen därpå korrigerades uppgiften i sändningen. ”Rätt är att 440 personer i genomsnitt drunknar varje år och ungefär hälften av dom omkommer.” Drunkna definieras i Svensk ordbok som ’omkomma genom kvävning i vatten’. Men läkare som Expressen talat med berättar att drunkna i medicinskt fackspråk betyder att en person slutar andas och är medvetslös – men inte nödvändigtvis att personen dör. ”Hjärtat håller på att stanna och har man då tur så kan man få i gång personen men det beror på hur länge man har varit medvetslös”, säger läkaren Mikael Sandström till tidningen.
20 juli:
Återgå till det gamla namnet Washington Redskins och skrota det nya Washington Commanders. Den uppmaningen kommer från Donald Trump på Truth social. Annars överväger USA:s president att stoppa lagets planer på att bygga en ny arena för amerikansk fotboll i Washington DC. Han anser även att baseballklubben Cleveland Guardians bör byta tillbaka till det tidigare namnet Cleveland Indians.
21 juli:
Bara 6 av 32 norska lärosäten efterlever språklagens krav på att minst 25 procent av texterna ska vara på nynorsk. Det visar en undersökning utförd av Språkrådet i Norge. Sämst är Universitetet i Agder som använder bokmål i 98 procent av inläggen i sociala medier och i 94 procent av texterna på den egna webbplatsen.
22 juli:
Republikanerna vill byta namn på John F. Kennedy center for the performing arts i Washington DC. Operahuset ska i stället namnges efter Melania Trump, hustru till USA:s president Donald Trump. Tanken är att driva igenom skiftet genom att göra det till ett villkor för 2026 års statliga anslag.
24 juli:
Skylten med texten KORV KIOSK har gjort Mariaplans korvkiosk i Majorna i Göteborg till en av landets mest kända i sitt slag. Men nu har Skeppsbro bageri plankat skylten med den snudd på klassiska särskrivningen för en egen korvkiosk i Stockholm. ”Sätt ett bindestreck eller sätt ihop det som det ska vara. Särskrivningen är Göteborg”, säger Maria Rothermel, som arbetat på Mariaplans korvkiosk i över tjugo år, till Göteborgs-Posten.
25 juli:
Efter Black Sabbath-sångaren Ozzy Osbournes bortgång skrev tiotusentals under ett upprop om att namnge flygplatsen i hemstaden Birmingham efter honom. Ledningen för Birmingham airport verkar dock inte ställa sig bakom planerna. Däremot vill flygplatsen hylla Ozzy Osbourne genom någon typ av konstverk i terminalbyggnaden.
27 juli:
Under skolåren tvingades Lennart Jähkel gå till en talpedagog för att tvätta bort sin dialekt – ett norrländskt mål som han beskriver som en blandning av dialekterna i Sundsvall, Timrå och Piteå. I Sommar i P1 beskriver han det som att han var någon ”som behövde rättas till”. Men i karriären som skådespelare skulle hans dialekt senare bli en tillgång: ”Tänk om man försökte rätta till Hanna Marklunds skelleftemål. Vad tråkigt det hade varit – hon är ju underbar! Hon står för sin dialekt. Heja Hanna!”
Vanesa Kalinkova från Bulgarien vinner guld vid 2025 års lingvistikolympiad i Taipei, Taiwan. Ytterligare fjorton tävlande tilldelas individuella guld men hon har den högsta poängen. Den högsta snittpoängen bland tävlande har Storbritanniens deltagare. Lagguldet går till Taiwan blue magpie. Två svenska deltagare – Casper de Ranter och Elvin Runeson – fick hedersutmärkelser. Två lag från Sverige tävlade i lingvistikolympiaden.
2 augusti:
Anställda på förbundskanslerns ämbetsverk får i ett mejl besked om att Tysklands kulturminister Wolfram Weimer förbjuder Gendersprache – skrivsätt som syftar till att inkludera alla oavsett kön – i officiella sammanhang. Han säger till Bild am Sonntag att personalen i olika typer av skrivelser ska använda hälsningsfrasen ”Sehr geehrte Damen und Herren”, ’högt ärade damer och herrar’. Wolfram Weimer anser att inkluderande skrivsätt med exempelvis asterisk snarare splittrar än enar samhället: ”Språket ska sammanföra, inte dela.”
3 augusti:
Axel Åhman är tio år när han hör Raymond & Marias jättehit Ingen vill veta var du köpt din tröja i radion hemma vid köksbordet i Vörå. Men en textrad får honom att stanna upp: ”Du har tränat bort din dumma dialekt.” Långt senare ska Vörådialekten bli något av humorgruppen Kajs signum. I Sommar i P1 berättar Axel Åhman om förhållandet mellan språk och identitet samt om olika finlandssvenska dialekter – som i Sverige för många mest tycks låta som ”muminsvenska
4 augusti:
Fyra finngårdar i Torsby kommun har föreslagits som världsarv till Unesco. Men många av gårdarna skyltas bara med namnen på svenska. ”Jag tror att människor är nyfikna på att veta vad de finska gårdarna heter på originalspråket, alltså finska, som de finnar som flyttade hit på 1500- och 1600-talet talade”, säger Peter Jonsson, kommunalråd i Torsby, till SVT.
5 augusti:
Floris och Karl-Heinz är några av den senaste tidens oväder som fått namn. Och det är också ett växande antal oväder som namnges. Ovädret får sitt namn i landet där det börjar – och samma namn tas allt oftare över i andra länder. Namngivningen i sig kan enligt Emilie Karlsson, meteorolog på SMHI, leda till problem eftersom det tidigare bara var stormar som fick egna namn. ”När nästa oväder kommer, som faktiskt kan leda till stora störningar, är risken att folk inte tror att det kommer hända något den gången heller”, säger hon till TT.
3 juni:
USA:s försvarsminister Pete Hegseth överväger att byta namn på flottans fartyg USNS Harvey Milk och andra fartyg som fått namn efter medborgarrättskämpar. Efter att ha tjänstgjort i flottan stred Harvey Milk för hbtq-personers rättigheter i San Francisco. Han sköts till döds 1978. Namnändringen är ett led i regeringens strävan att stoppa olika typer av mångfaldsarbete.
5 juni:
Under ett möte med den ryska språknämnden meddelar president Vladimir Putin att ”vulgära” lånord som ”inte berikar vårt språk utan snarare tvärtom förorenar och förstör” bör förbjudas. Han vill bland annat få bort engelska importer som sale, open och fresh från det offentliga rummet. Han kräver dessutom att företag använder det kyrilliska alfabetet och ”inte någon gröt av latinska och andra symboler”. Parlamentet agerade snabbt och klubbade ett förbud som träder i kraft i mars 2026.
6 juni:
Sverige behöver utveckla generativ AI som tränas på svenska texter samtidigt som upphovsrättsinnehavare får ersättning. Det skriver Sveriges författarförbund och Svenska förläggareföreningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet: ”En nationell språkmodell är avgörande för att säkra innovation, konkurrenskraft och inte minst vår språkliga och kulturella suveränitet.”
11 juni:
Tidningen Kalle Anka & co utkommer för första gången på meänkieli – ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. På meänkieli kallas han Antti Ankka. Namnet är inspirerat av den tornedalska poeten Antti Mikkelinpoika Keksi som levde på 1600-talet. ”Det är en dröm som blir verklighet nu när Antti Ankka kvackar på meänkieli för första gången”, säger Linnea Huhta och Maria Vanhapiha Bergström, som både kläckte idén och översatte serierna, i ett pressmeddelande.
I 30 år har Lasse Adolfsson kört omkring med den personliga registreringsskylten Rapida. Men nu är det slut. Upsala Nya Tidning rapporterar att Transportstyrelsen anser nu att den kan uppfattas som stötande. Själv valde han den efter namnet på tryckpressar som han sålde under många år. ”Det finns vissa typer av antydningar som vi inte tycker är de mest lämpliga att ha i trafiken, till exempel antydningar om att köra snabbt”, säger Daniel Augustini, utredare på Transportstyrelsen, till UNT.
12 juni:
Regeringen ger Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att främja meänkieli. I arbetet ingår utveckling av språkteknologi som i sin tur ska stärka språkvården. ”För att ett språk ska kunna användas och utvecklas fullt ut i dagens digitala samhälle behöver det ha tillgång till nödvändiga språkteknologiska resurser. För språk med relativt få talare, såsom meänkieli, saknas dock kommersiella drivkrafter för att ta fram sådan språkteknologi. Det är därför prioriterat för regeringen att genomföra insatser på området”, säger kulturminister Parisa Liljestrand i en kommentar.
13 juni:
77 procent av svenskarna anser sig mycket väl förstå innebörden av ordet homosexuell. Nästan lika många har god kunskap om bisexuell. Däremot har inte ens var tionde samma goda förståelse av ord som intersex och agender. Det visar en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av Seven Eleven. Dessutom undviker 42 procent att använda vissa ord med anknytning till hbtqi-rörelsen på grund av osäkerhet om betydelserna.
16 juni:
Granskningsnämnden anser att SVT har ”betydande kvalitetsbrister” i textningen av direktsända program. Bristerna i textningen – som utförs med hjälp av AI – är tillräckligt allvarliga för att SVT inte anses ha uppfyllt kravet på att alla ”tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet”. I kommande granskningar ska därför kvaliteten på direkttextningen undersökas särskilt.
Lars Noréns En dramatikers dagbok är enligt Expressens kulturredaktion den bästa svenska boken under 2000-talet. I omröstningen deltog 101 kritiker, författare och litteraturvetare.
Nye ord i dansk fra 1955 til i dag uppdateras av Dansk sprognævn med 62 nya ord. Bland nykomlingarna i nyordsboken finns två könsneutrala pronomen: de och hen.
25 juni:
I Kirgizistan – där både kirgiziska och ryska har officiell status – klubbar parlamentet en lag som ska främja det kirgiziska språket. Några av kraven som införs är att minst 60 procent av sändningarna i radio och tv ska vara på kirgiziska, att ortnamn ska skrivas på kirgiziska och att kirgiziska ska skrivas i större stil än ryska i annonser.
Läsningen av böcker i Sverige har sjunkit markant sedan tidigt 1980-tal för att nu ha stagnerat. Under 2024 var det enligt SCB 29 procent av kvinnorna och 19 procent av männen i åldern 16–84 år som varje vecka läste en bok. Samtidigt som läsningen av tryckta böcker har sjunkit är det fler som lyssnar på ljudböcker.
28 juni:
EU:s nya tillgänglighetsdirektiv träder i kraft. Målet är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna använda olika typer av tjänster på samma sätt som andra. Information om hur tjänster och produkter fungerar ska enligt direktivet därför vara uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.
30 juni:
Livsmedelsjätten Aldi byter namn på butiken på Bury new road i Manchester inför Oasis konserter i hemstaden. Skiftet till Aldeh – som utgår från hur namnet uttalas i den lokala dialekten – var tänkt som tillfälligt. Draget blev dock så uppskattat att omskyltningen blir permanent.
1 juli:
En ny lag innebär att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Det ska också finnas en plan för hur skolbibliotek ska fungera och främja elevernas lärande. ”Alla elever, oavsett bakgrund eller var i landet de bor, ska ha samma möjlighet att utveckla sitt språk och sin läsförmåga”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i en kommentar.
Stationsutropen i tunnelbanan i Köpenhamn ska hädanefter göras med danskt uttal även när meddelandet i sig är på engelska. Metroselskabet – som driver trafiken – skrotar därmed uttal anpassade till engelskan som Fre-duh-rikz-berg för Frederiksberg. Ändringen görs efter en undersökning som visar att majoriteten föredrar danska uttal. ”Inledningsvis uttalades stationsnamnen som man skulle göra det på engelska för att göra det lättare för dem som inte talar danska att känna igen namnen”, säger Eva Lind, kommersiell chef för Metroselskabet, i ett pressmeddelande.
2 juli:
En ny lag som förbjuder förolämpning av bland annat poliser träder i kraft. Redan samma dag görs en första anmälan om brottet förolämpning mot tjänsteman sedan en man i 50-årsåldern i ett förhör sagt ”Dra åt helvete snutjävel” åt en polis i Uppsala. Åklagare har väckt åtal mot mannen. Polisen kräver 10 000 kronor i skadestånd för kränkningen.
81 procent av svenskarna läste någon gång under 2024 en bok. Det visar en rapport från Myndigheten för kulturanalys. 48 procent hade läst en bok för ett barn och 45 procent hade lyssnat på ljudböcker eller talböcker. Ytterligare 24 procent hade skrivit dagbok eller poesi.
9 juli:
Australian national dictionary centre riskerar nedläggning. Planerna är en följd av besparingar vid Australian national university. Utöver att ge ut egna ordböcker och löpande dokumentera australisk engelska bidrar redaktionen också med ord och uttryck typiska för engelskan i Australien till Oxford universitys ordböcker.
12 juli:
Älvdalska bör få status som ett nordiskt minoritetsspråk. Även andra varieteter av nordiska språk bör främjas i stället för att motarbetas av svenska staten. Det skriver språkvetaren Adam Horn i en debattartikel i Dagens Nyheter. Där andra typer av minoritetsspråk har fått officiell status har staten inte behandlat exempelvis älvdalskan på samma sätt: ”Men till skillnad från andra minoritetsspråk har de nordiska aldrig fått någon upprättelse, och signalen från samhället är lika tydlig i dag som för 100 år sedan: Ert språk kan gott försvinna.”
14 juli:
Kanske är soccer i amerikansk engelska snart historia. I en intervju i DAZN TV säger USA:s president Donald Trump att han kan tänka sig att utfärda ett dekret att idrotten i USA hädanefter ska kallas football – den benämning som redan används i bland annat brittisk engelska.
15 juli:
Om 15 år ska Sveriges unga vara bäst i världen på läsning. Den drömmen har författaren Pascal Engman, grundare av Pascal Engmans stiftelse. Han skriver i Expressen att läsning sällan erkänns ”som en basplatta för tillväxt, konkurrenskraft och social sammanhållning”. För att nå målet efterlyser han en ny svensk modell: ”Det kommer kräva brett politiskt stöd, enormt föräldraengagemang, att näringslivet vaknar upp ordentligt, stora ansträngningar och resurser. Men allt detta kommer löna sig.”
16 juli:
Europeiska unionens domstol fastslår att den brittiska livsmedelskedjan Iceland foods registrering av varumärket Iceland är ogiltig. Rättsprocessen inleddes för nio år sedan av isländska myndigheter och regeringen efter att isländska livsmedelsproducenter förhindrats att använda Iceland i marknadsföringen inom EU med hänvisning till Iceland foods varumärkesskydd när det gäller bland annat matvaror. ”Det har stor betydelse för våra företag att kunna hänvisa till ursprunget, till renheten och till vår särställning internationellt”, säger utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir i ett uttalande.
Minst 100 timmar högläsning om året i förskolan. Det målet vill Liberalerna införa. Förslaget kommer från partiledaren Simona Mohamsson och presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter: ”För elever som varken talar svenska i hemmet eller på fritiden är förskolan och skolan vägen till det svenska språket. Undervisningen behöver i högre grad fokusera på grundläggande färdigheter som att lära barn att läsa och skriva.”
17 juli:
I snitt 440 svenskar drunknar varje år. Det rapporterade SVT:s Morgonstudion. Men dagen därpå korrigerades uppgiften i sändningen. ”Rätt är att 440 personer i genomsnitt drunknar varje år och ungefär hälften av dom omkommer.” Drunkna definieras i Svensk ordbok som ’omkomma genom kvävning i vatten’. Men läkare som Expressen talat med berättar att drunkna i medicinskt fackspråk betyder att en person slutar andas och är medvetslös – men inte nödvändigtvis att personen dör. ”Hjärtat håller på att stanna och har man då tur så kan man få i gång personen men det beror på hur länge man har varit medvetslös”, säger läkaren Mikael Sandström till tidningen.
20 juli:
Återgå till det gamla namnet Washington Redskins och skrota det nya Washington Commanders. Den uppmaningen kommer från Donald Trump på Truth social. Annars överväger USA:s president att stoppa lagets planer på att bygga en ny arena för amerikansk fotboll i Washington DC. Han anser även att baseballklubben Cleveland Guardians bör byta tillbaka till det tidigare namnet Cleveland Indians.
21 juli:
Bara 6 av 32 norska lärosäten efterlever språklagens krav på att minst 25 procent av texterna ska vara på nynorsk. Det visar en undersökning utförd av Språkrådet i Norge. Sämst är Universitetet i Agder som använder bokmål i 98 procent av inläggen i sociala medier och i 94 procent av texterna på den egna webbplatsen.
22 juli:
Republikanerna vill byta namn på John F. Kennedy center for the performing arts i Washington DC. Operahuset ska i stället namnges efter Melania Trump, hustru till USA:s president Donald Trump. Tanken är att driva igenom skiftet genom att göra det till ett villkor för 2026 års statliga anslag.
24 juli:
Skylten med texten KORV KIOSK har gjort Mariaplans korvkiosk i Majorna i Göteborg till en av landets mest kända i sitt slag. Men nu har Skeppsbro bageri plankat skylten med den snudd på klassiska särskrivningen för en egen korvkiosk i Stockholm. ”Sätt ett bindestreck eller sätt ihop det som det ska vara. Särskrivningen är Göteborg”, säger Maria Rothermel, som arbetat på Mariaplans korvkiosk i över tjugo år, till Göteborgs-Posten.
25 juli:
Efter Black Sabbath-sångaren Ozzy Osbournes bortgång skrev tiotusentals under ett upprop om att namnge flygplatsen i hemstaden Birmingham efter honom. Ledningen för Birmingham airport verkar dock inte ställa sig bakom planerna. Däremot vill flygplatsen hylla Ozzy Osbourne genom någon typ av konstverk i terminalbyggnaden.
27 juli:
Under skolåren tvingades Lennart Jähkel gå till en talpedagog för att tvätta bort sin dialekt – ett norrländskt mål som han beskriver som en blandning av dialekterna i Sundsvall, Timrå och Piteå. I Sommar i P1 beskriver han det som att han var någon ”som behövde rättas till”. Men i karriären som skådespelare skulle hans dialekt senare bli en tillgång: ”Tänk om man försökte rätta till Hanna Marklunds skelleftemål. Vad tråkigt det hade varit – hon är ju underbar! Hon står för sin dialekt. Heja Hanna!”
Vanesa Kalinkova från Bulgarien vinner guld vid 2025 års lingvistikolympiad i Taipei, Taiwan. Ytterligare fjorton tävlande tilldelas individuella guld men hon har den högsta poängen. Den högsta snittpoängen bland tävlande har Storbritanniens deltagare. Lagguldet går till Taiwan blue magpie. Två svenska deltagare – Casper de Ranter och Elvin Runeson – fick hedersutmärkelser. Två lag från Sverige tävlade i lingvistikolympiaden.
2 augusti:
Anställda på förbundskanslerns ämbetsverk får i ett mejl besked om att Tysklands kulturminister Wolfram Weimer förbjuder Gendersprache – skrivsätt som syftar till att inkludera alla oavsett kön – i officiella sammanhang. Han säger till Bild am Sonntag att personalen i olika typer av skrivelser ska använda hälsningsfrasen ”Sehr geehrte Damen und Herren”, ’högt ärade damer och herrar’. Wolfram Weimer anser att inkluderande skrivsätt med exempelvis asterisk snarare splittrar än enar samhället: ”Språket ska sammanföra, inte dela.”
3 augusti:
Axel Åhman är tio år när han hör Raymond & Marias jättehit Ingen vill veta var du köpt din tröja i radion hemma vid köksbordet i Vörå. Men en textrad får honom att stanna upp: ”Du har tränat bort din dumma dialekt.” Långt senare ska Vörådialekten bli något av humorgruppen Kajs signum. I Sommar i P1 berättar Axel Åhman om förhållandet mellan språk och identitet samt om olika finlandssvenska dialekter – som i Sverige för många mest tycks låta som ”muminsvenska
4 augusti:
Fyra finngårdar i Torsby kommun har föreslagits som världsarv till Unesco. Men många av gårdarna skyltas bara med namnen på svenska. ”Jag tror att människor är nyfikna på att veta vad de finska gårdarna heter på originalspråket, alltså finska, som de finnar som flyttade hit på 1500- och 1600-talet talade”, säger Peter Jonsson, kommunalråd i Torsby, till SVT.
5 augusti:
Floris och Karl-Heinz är några av den senaste tidens oväder som fått namn. Och det är också ett växande antal oväder som namnges. Ovädret får sitt namn i landet där det börjar – och samma namn tas allt oftare över i andra länder. Namngivningen i sig kan enligt Emilie Karlsson, meteorolog på SMHI, leda till problem eftersom det tidigare bara var stormar som fick egna namn. ”När nästa oväder kommer, som faktiskt kan leda till stora störningar, är risken att folk inte tror att det kommer hända något den gången heller”, säger hon till TT.
