Så många svenskar gillar sin egen dialekt

PRESSMEDDELANDE

Hela 57 procent av svenskarna gillar sin egen dialekt. Och bara 6 procent ogillar den. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

– Det är glädjande att så många svenskar älskar dialekter. Dialekterna är en viktig del av vårt språkliga kulturarv. Undersökningen visar att attityderna från det tidiga 1900-talet har förändrats radikalt. Då var det många som i skolan närmast tvingades tvätta bort sin dialekt, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.

Men det finns stora skillnader mellan olika grupper. Unga kvinnor sticker ut både genom att vara mindre förtjusta i den egna dialekten och att i större utsträckning svara att dom inte har någon dialekt. Bland kvinnor i åldern 18 till 34 år är det 14 procent som ogillar sin dialekt jämfört med 6 procent i landet i snitt. I samma grupp säger 34 procent att dom inte talar dialekt. I riket är motsvarande andel 19 procent.

– Det är ofta unga kvinnor som driver språkförändringar. Unga kvinnor vill i högre grad flytta till större städer. I den processen är det många som väljer att skrubba bort sin dialekt och ta upp en mer utjämnad variant. Att ta avstånd från dialekten är också ett sätt att ta avstånd från den lokala identiteten som många vill lämna bakom sig, säger Anders Svensson.

Stockholmare är en annan grupp som sticker ut. Bland personer som bor i Stockholmsområdet anser sig 24 procent inte ha någon dialekt.

– Språket som talas i Stockholm med omnejd ligger nära mångas uppfattning om rikssvenskan. Den har förhållandevis få drag som sticker ut. Men visst är stockholmska en dialekt eftersom den ju avslöjar varifrån någon kommer, säger Anders Svensson.

Mest positiva till den egna dialekten är personer som talar skånska eller blekingska. Hela 72 procent gillar sin dialekt. Nästan lika positiva är personer födda i norra Sverige. Här är 71 procent positiva till dialekten.

– Både södra och norra Sverige ligger långt från Sveriges maktcentrum i Mälardalen som har fått fungera som modell för rikssvenskan. I takt med att avståndet från Mälardalen växer är den egna dialekten i större utsträckning något många identifierar sig med och som markerar lokal tillhörighet, säger Anders Svensson.

Undersökningen har utförts av Novus genom 1 070 intervjuer med ett riksrepresentativt urval av befolkningen. Undersökningen gjordes 28–30 augusti 2023.

Gillar du din egen dialekt?
Jag tycker mycket om min dialekt: 34 procent
Jag tycker ganska mycket om min dialekt: 23 procent
Jag varken tycker om eller tycker inte om min dialekt: 35 procent
Jag tycker ganska illa om min dialekt: 5 procent
Jag tycker mycket illa om min dialekt: 1 procent
Vet ej: 2 procent

Personer som inte anser sig ha någon dialekt:
Samtliga intervjuade: 19 procent
Bosatta i Stockholm: 24 procent
Kvinnor 18–34 år: 34 procent

Mest neutrala till den egna dialekten:
35 procent svarar att dom varken gillar eller ogillar den egna dialekten. Bland personer födda i Stockholm är 49 procent neutrala. Och bland personer som uppger att dom talar stockholmska eller något annat mellansvenskt mål är 47 procent neutrala.

Mest positiva till den egna dialekten:
57 procent har en positiv inställning till den egna dialekten. Men bland personer som talar skånska eller blekingska är 72 procent positiva. Bland deltagare som är födda i norra Sverige är det 71 procent som tycker om den egna dialekten.

Mest negativa till den egna dialekten:
Bland personer födda i södra och östra Sverige är det 9 procent som ogillar den egna dialekten. Hos födda i norra Sverige är det däremot bara 1 procent som inte tycker om sin dialekt. I Stockholm och västra Sverige är motsvarande siffra 4 procent.

Här gillar vi vår dialekt mest:
Norra Sverige: 71 procent
Södra Sverige: 62 procent
Västra Sverige: 55 procent
Östra Sverige: 51 procent
Stockholm: 44 procent

Hela undersökningen finns i Språktidningen 8/2023. Du kan läsa hela artikeln om undersökningen här.

Kontaktperson:
Anders Svensson
Språktidningens chefredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24